Transportstyrelsen, beslut 2024
Ärende: TSTRKK 2024/337497
Fråga: körkortsingripande efter hastighetsöverträdelse
Ombud: Alexander T. Kjellin, Trafikjuristerna
Kort om beslutet
En förare körde 151 km/tim på en väg där högsta tillåtna hastighet var 100 km/tim. Hastighetsöverträdelsen uppgick alltså till 51 km/tim.
Polisen omhändertog körkortet direkt och Transportstyrelsen inledde ett körkortsingripande. Ordningsboten visar att mätningen gjordes med laser på riksväg 73 vid Vega. Det var dagsljus, uppehållsväder och medelhög trafikintensitet.
Trafikjuristerna företrädde föraren genom Alexander T. Kjellin. Föraren begärde i första hand varning och i andra hand kortast möjliga spärrtid.
Transportstyrelsen ansåg att hastighetsöverträdelsen var för allvarlig för att stanna vid varning.
Däremot fick förarens mycket stora behov av körkort i arbetet betydelse.
Transportstyrelsen begränsade därför spärrtiden till två månader.
Beslutet är intressant eftersom det visar att även vid en mycket kraftig hastighetsöverträdelse kan den individuella situationen få konkret betydelse för hur långt körkortsingripandet blir.
51 km/tim över hastighetsgränsen
Händelsen inträffade den 29 mars 2024 på riksväg 73.
Föraren körde:
151 km/tim på en 100-väg.
Överträdelsen uppgick därmed till 51 km/tim.
Föraren godtog ordningsboten samma dag. Polisen angav bland annat att det var dagsljus och uppehållsväder, att vägen var våt eller fuktig och att trafikintensiteten var medelhög.
Transportstyrelsen underrättade därefter föraren om att körkortet och körkortstillståndet kunde komma att återkallas.
Föraren förnekade inte hastighetsöverträdelsen
Argumentationen byggde inte på att mätningen var felaktig.
Föraren accepterade att han hade kört 151 km/tim.
Han förklarade däremot omständigheterna kring överträdelsen.
Enligt yttrandet hade han kommit ikapp ett fordon som framfördes långsamt och oregelbundet. När han körde om bilen låg hans fokus på det andra fordonets körsätt och han uppmärksammade inte hur mycket hastigheten ökade under omkörningen.
Han beskrev därför händelsen som ett tillfälligt förbiseende, inte som ett avsiktligt försök att köra i mycket hög hastighet.
Detta var en viktig del av argumentationen eftersom körkortslagstiftningen kräver att även omständigheterna kring överträdelsen bedöms.
Inga tidigare körkortsingripanden
Föraren hade haft B-körkort i mer än nio år utan tidigare överträdelser eller körkortsingripanden.
Han körde dessutom mycket – omkring 4 500 mil per år i arbetet och ytterligare cirka 4 000 mil privat.
Trafikjuristerna framhöll därför att den aktuella händelsen inte ingick i något mönster av återkommande eller vanemässigt riskfyllt beteende.
Det var fråga om en enstaka händelse under ett annars anmärkningsfritt körkortsinnehav.
Körkortet var ett arbetsredskap
Förarens behov av körkort var särskilt stort.
Han var delägare i ett restaurangbolag och ansvarade bland annat för att köpa och transportera:
- råvaror,
- kryddor,
- förpackningsmaterial,
- alkoholdrycker.
Han ansvarade även för utkörning av takeaway-beställningar under helgerna.
Enligt yttrandet var han dessutom den enda körkortshavaren i verksamheten som kunde utföra dessa uppgifter.
En återkallelse skulle därför inte bara innebära en privat olägenhet.
Den skulle direkt påverka möjligheten att sköta verksamheten och därmed också förarens försörjning.
Varning begärdes i första hand
Trafikjuristerna yrkade i första hand att körkortsingripandet skulle stanna vid varning.
I andra hand begärdes kortast möjliga spärrtid.
Argumentationen byggde bland annat på att en hastighetsöverträdelse enligt körkortslagstiftningen ska bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
I yttrandet framhölls skillnaden mellan:
- ett tillfälligt förbiseende,
- och ett medvetet eller flagrant risktagande.
Det hänvisades också till förarbeten där lagstiftaren betonat att den konkreta trafikfaran och omständigheterna kring körningen ska vägas in i bedömningen.
Praxis visar att behovet av körkort kan påverka spärrtiden
Trafikjuristerna hänvisade även till flera tidigare avgöranden.
Bland annat åberopades rättsfall där spärrtiden satts ned när personen:
- haft körkort under lång tid,
- haft ett mycket stort behov av körkort,
- och inte uppvisat vanemässig vårdslöshet eller nonchalans.
I yttrandet hänvisades bland annat till RÅ 1987 ref. 53 och RÅ 1994 ref. 41.
Det hänvisades också till ett avgörande från Förvaltningsrätten i Stockholm där en person hade kört 178 km/tim på en 120-väg, alltså 58 km/tim för fort, men där spärrtiden ändå bestämdes till två månader med hänsyn bland annat till det stora körkortsbehovet och omständigheterna kring körningen.
Poängen var inte att mycket höga hastigheter normalt ska leda till korta spärrtider.
Poängen var att även en allvarlig hastighetsöverträdelse måste bli föremål för en individualiserad bedömning.
Transportstyrelsen sade nej till varning
Transportstyrelsen accepterade inte förstahandsyrkandet.
Myndigheten konstaterade att föraren hade överskridit den högsta tillåtna hastigheten med hela 51 km/tim.
Transportstyrelsen bedömde överträdelsen som allvarlig och ansåg att det inte fanns sådana särskilda omständigheter att enbart varning kunde meddelas.
Körkortet skulle därför återkallas.
Men frågan om hur länge blev en annan sak.
Körkortsbehovet fick konkret betydelse
Transportstyrelsen tog uttryckligen hänsyn till den information som hade lämnats om förarens behov av körkort i arbetet.
Myndigheten bestämde därför spärrtiden till två månader.
Det är den centrala delen av beslutet.
Transportstyrelsen accepterade alltså inte argumentationen fullt ut – varning ansågs inte tillräckligt.
Men det omfattande underlaget om behovet av körkort påverkade ändå ingripandets omfattning.
Resultatet blev en kortare spärrtid än vad en så kraftig hastighetsöverträdelse annars typiskt kan föranleda.
Spärrtiden räknades från polisens omhändertagande
Polisen hade omhändertagit körkortet redan den 29 mars 2024.
Transportstyrelsen bestämde spärrtiden till två månader och räknade den från dagen för omhändertagandet.
Spärrtiden löpte därför till och med den 29 maj 2024.
Det innebär att tiden som körkortet redan varit omhändertaget räknades in i den beslutade spärrtiden.
Varför är beslutet intressant?
Beslutet visar framför allt skillnaden mellan två frågor som ofta blandas ihop:
Ska körkortet återkallas?
och
Hur lång ska spärrtiden bli?
En mycket allvarlig hastighetsöverträdelse kan göra att varning inte är möjlig.
Men det betyder inte att alla förare som gjort sig skyldiga till samma hastighetsöverträdelse automatiskt ska få exakt samma spärrtid.
Vid bestämningen av spärrtid kan bland annat följande få betydelse:
- tidigare körkortshistorik,
- omständigheterna vid överträdelsen,
- graden av konkret trafikfara,
- om det finns tecken på medvetet risktagande,
- och hur starkt behov personen har av körkort.
Det var just den individualiserade bedömningen som fick betydelse i detta ärende.
Ett stort körkortsbehov kan göra verklig skillnad
Det räcker normalt inte att bara skriva att man ”behöver körkortet”.
Underlaget behöver visa hur körkortet används och vilka konkreta följder en återkallelse får.
Här beskrevs bland annat vilka arbetsuppgifter som krävde bil, varför kollektivtrafik inte fungerade och hur restaurangverksamheten var beroende av att föraren kunde köpa in och transportera varor.
Transportstyrelsen hänvisade uttryckligen till just den informationen när spärrtiden begränsades.
Det visar varför dokumentation av körkortsbehovet kan få praktisk betydelse även när själva återkallelsen inte går att undvika.
Trafikjuristernas kommentar
Det här ärendet visar att man bör skilja mellan frågan om själva överträdelsen och frågan om ingripandets längd.
51 km/tim över hastighetsgränsen är en allvarlig hastighetsöverträdelse.
Det fanns därför en hög tröskel för att nå framgång med yrkandet om enbart varning.
Men det innebar inte att förarens personliga och yrkesmässiga situation saknade betydelse.
Föraren hade en lång tidigare anmärkningsfri körkortshistorik och ett mycket omfattande körkortsbehov i sin verksamhet. Det fanns inte heller något underlag som visade något mönster av upprepad vårdslöshet.
Transportstyrelsen valde därför att begränsa spärrtiden till två månader.
Det är ett bra exempel på varför ett yttrande till Transportstyrelsen inte bara bör argumentera för om ett ingripande ska ske, utan också för hur ingripande åtgärden behöver vara.
Fakta om beslutet
Myndighet: Transportstyrelsen
Ärendenummer: TSTRKK 2024/337497
Händelsedatum: 29 mars 2024
Tillåten hastighet: 100 km/tim
Uppmätt hastighet: 151 km/tim
Överträdelse: 51 km/tim
Transportstyrelsens beslut: Återkallelse
Spärrtid: Två månader
Förstahandsyrkande: Varning
Andrahandsyrkande: Kortast möjliga spärrtid
Ombud: Alexander T. Kjellin, Trafikjuristerna
Föraren: Anonymiserad i analysen
Faktagranskad av: Britta M. Kjellin, jur.kand., Trafikjuristerna
Senast uppdaterad: september 2026
Kort slutsats
Föraren körde 151 km/tim på en 100-väg.
Transportstyrelsen ansåg att överträdelsen var för allvarlig för att stanna vid varning.
Men det omfattande behovet av körkort i arbetet fick betydelse.
Spärrtiden begränsades till två månader.
Beslutet visar att även när en återkallelse inte går att undvika kan en väl underbyggd individuell argumentation få stor betydelse för hur långt ingripandet blir.
Författare och Juridiskt ombud
Alexander T. Kjellin
Jurist vid Trafikjuristerna
Alexander T. Kjellin arbetar med körkortsrätt och han företräder körkortshavare i ärenden hos Transportstyrelsen och förvaltningsdomstolarna.
Alexander begärde i första hand varning och i andra hand kortast möjliga spärrtid. Transportstyrelsen ansåg att varning inte var tillräckligt men tog uttryckligen hänsyn till behovet av körkort i arbetet och bestämde spärrtiden till två månader.
