Beslutsanalys – Bipolär sjukdom skulle stoppa lastbilskörkortet: Transportstyrelsen ändrade sig efter specialistutlåtande

Transportstyrelsen, beslut den 2 juli 2021
Ärende: TSTRKK 2020/198371
Fråga: medicinska krav för högre körkortsbehörigheter C1, C1E, C och CE

Kort om beslutet

En yrkesförare ansökte om att förlänga sina högre körkortsbehörigheter C1, C1E, C och CE.

Transportstyrelsen övervägde först att avslå ansökan och återkalla körkortet. Anledningen var att föraren hade bipolär sjukdom och under 2020 hade vårdats efter ett hypomant skov. Under början av 2021 hade hon dessutom haft en depressiv period.

Transportstyrelsens rådgivande läkare ansåg därför att de medicinska kraven för körkortsinnehav inte var uppfyllda.

Trafikjuristerna företrädde föraren genom Henrik D.A. Broberg och gav bland annat in ett kompletterande utlåtande från hennes behandlande specialistläkare i psykiatri.

Specialistläkaren gjorde en helt annan bedömning. Föraren var stabil, hade god koncentrationsförmåga, normalt tankeflöde, adekvat omdöme och inga aktuella affektiva svängningar. Läkaren bedömde uttryckligen att hon kunde framföra fordon säkert och att hennes bipolära sjukdom inte utgjorde hinder för körkortsinnehav.

Transportstyrelsen ändrade därefter den preliminära bedömningen.

Den 2 juli 2021 beslutade myndigheten att godkänna förlängningen av samtliga högre behörigheter.

Föraren fick alltså behålla C1, C1E, C och CE. Enda medicinska villkoret var att ett nytt psykiatriskt läkarintyg skulle lämnas in ett år senare. Transportstyrelsens beslut

---

Transportstyrelsen övervägde återkallelse

Bakgrunden var en ansökan om att förlänga de högre behörigheterna.

Transportstyrelsen hade fått uppgifter om att föraren hade diagnostiserats med bipolär sjukdom 2015. Hon hade tidigare vårdats enligt LPT och under hösten 2020 hade hon fått ett nytt hypomant skov som lett till slutenvård.

Under februari 2021 hade hon därefter haft en depressiv period och hennes läkemedelsbehandling hade justerats.

Mot denna bakgrund skrev Transportstyrelsen i underrättelsen att myndighetens rådgivande läkare ansåg att hon inte uppfyllde de medicinska kraven.

Transportstyrelsen övervägde därför både att avslå ansökan om förlängning och att återkalla körkortet.

Yrkesförare med C och CE

Konsekvenserna kunde bli mycket stora.

Föraren hade haft körkort i närmare 18 år och innehade bland annat behörigheterna C och CE. Hon arbetade som yrkeschaufför och internhandledare för elever från transportgymnasium.

I arbetet körde hon lastbil och släp med kyl-, frys- och kolonialvaror till kunder.

Körkortet var alltså inte bara ett sätt att ta sig till arbetet.

Det var själva förutsättningen för hennes yrke.

Arbetsgivaren uppgav uttryckligen att det inte fanns någon möjlighet till långvarig omplacering och att en återkallelse av körkortet i praktiken skulle innebära att anställningen måste avslutas.

Arbetsgivaren: en av företagets främsta chaufförer

Arbetsgivarintyget gav samtidigt en mycket positiv bild av hennes yrkesutövning.

Hon hade vidareutbildats till handledare för praktikanter och arbetsgivaren uppgav att hon skötte fordon, kundrelationer och arbetstider exemplariskt.

Hon hade dessutom vunnit företagets interna eco-drivingtävling och blivit utsedd till mest ekonomiska chaufför bland 378 förare.

Arbetsgivaren uppgav också att hon varit helt öppen med sin sjukdomshistorik och att arbetsgivaren aldrig hade uppfattat att hon tagit någon risk i sitt arbete som yrkeschaufför.

Det fanns alltså en tydlig skillnad mellan den medicinska historik som Transportstyrelsen tittade på och hur föraren faktiskt hade fungerat i trafiken och yrkeslivet.

Specialistläkaren bedömde henne som trafiksäker

Det medicinska underlaget blev centralt.

Föraren hade sedan flera år kontakt med specialistpsykiatrin inom Region Dalarna.

I ett kompletterande utlåtande den 17 juni 2021 beskrev specialistläkaren hennes aktuella psykiska status.

Hon var bland annat:

• fullt orienterad,
• stabil i stämningsläget,
• koncentrerad,
• utan aktuella affektiva svängningar,
• utan impulsstörningar,
• utan problem med omdömet,
• och utan avvikande beteende.

Specialistläkaren skrev därefter uttryckligen att patienten kunde framföra fordon ”på ett säkert och anpassat sätt” och att funktionssvårigheterna inom ramen för den bipolära sjukdomen inte utgjorde hinder för körning.

Detta var alltså inte bara ett allmänt intyg om att patienten mådde bättre.

Det var en konkret medicinsk bedömning av hennes förmåga att framföra fordon.

Bipolär diagnos är inte samma sak som körkortshinder

Trafikjuristernas argumentation byggde på en central utgångspunkt:

Det är inte diagnosen i sig som avgör om någon får ha körkort.

Frågan är om sjukdomen i det enskilda fallet innebär en trafiksäkerhetsrisk.

I yttrandet hänvisades till då gällande TSFS 2010:125. Där framgick att psykisk sjukdom ska bedömas bland annat utifrån:

• sjukdomsinsikt,
• tidigare eller pågående tvångsvård,
• recidivfri observationstid,
• alkohol eller andra substanser,
• behandlingsföljsamhet,
• och behandlingseffekt.

Bedömningen skulle alltså vara individuell.

En historisk episod av hypomani var inte i sig tillräcklig för slutsatsen att föraren fortfarande utgjorde en trafiksäkerhetsrisk.

Nästan ett år utan nytt skov

När yttrandet gavs in hade det gått omkring ett år sedan den senaste hypomana episoden.

Föraren hade därefter stabiliserats under behandling.

Specialistläkaren beskrev behandlingen med litium och antidepressiv medicinering som väl fungerande och bedömde att patienten hade god effekt av behandlingen. BL 2 Intyg läkare

Trafikjuristerna framhöll därför att den medicinska bedömningen måste utgå från hennes aktuella tillstånd, inte enbart från den tidigare sjukdomshistoriken.

Transportstyrelsens rådgivande läkare och behandlande specialist gjorde olika bedömningar

Det här är kanske den mest intressanta delen av ärendet.

Transportstyrelsens rådgivande läkare ansåg initialt att de medicinska kraven inte var uppfyllda.

Den behandlande specialisten i psykiatri, som hade träffat och följt patienten, bedömde däremot att hon var stabil och att det inte förelåg något medicinskt hinder mot körkort.

Det kompletterande läkarintyget gav alltså Transportstyrelsen ett betydligt mer detaljerat underlag om:

• det aktuella psykiska tillståndet,
• behandlingseffekten,
• funktionsnivån,
• omdömet,
• impulskontrollen,
• och den faktiska trafiksäkerhetsrisken.

Efter detta valde Transportstyrelsen att inte fullfölja den övervägda återkallelsen.

Transportstyrelsen godkände samtliga högre behörigheter

Den 2 juli 2021 kom beslutet.

Transportstyrelsen godkände ansökan om att förlänga behörigheterna:

C1, C1E, C och CE.

Körkortet skulle gälla med villkor om att ett nytt läkarintyg beträffande den bipolära sjukdomen skulle lämnas in under juli 2022.

Transportstyrelsen föreskrev alltså medicinsk uppföljning i stället för återkallelse. Transportstyrelsens beslut

Det innebar att föraren kunde fortsätta sitt arbete som yrkeschaufför.

Uppföljning i stället för förbud

Beslutet illustrerar också en viktig princip inom medicinsk körkortsrätt.

Bedömningen behöver inte alltid mynna ut i ett ja eller nej till fortsatt körkortsinnehav.

Om ett medicinskt tillstånd behöver följas kan körkortet i vissa fall förenas med villkor om återkommande läkarintyg.

Det var precis den lösning Transportstyrelsen valde här.

Myndigheten ansåg alltså inte längre att den medicinska risken motiverade återkallelse, men ville följa sjukdomsutvecklingen genom ett nytt specialistintyg.

Det blev en betydligt mindre ingripande åtgärd än att frånta en yrkesförare samtliga högre behörigheter.

Varför är beslutet viktigt?

Beslutet är intressant av flera skäl.

För det första visar det att bipolär sjukdom inte automatiskt innebär hinder för körkort, inte ens för högre behörigheter.

För det andra visar ärendet hur viktig den aktuella medicinska funktionsbedömningen är.

Historisk tvångsvård, tidigare hypomani och läkemedelsbehandling är relevanta omständigheter. Men de måste sättas i relation till:

• hur personen mår nu,
• behandlingseffekten,
• återfallsrisken,
• sjukdomsinsikten,
• omdömet,
• och den faktiska trafiksäkerhetsrisken.

För det tredje visar beslutet betydelsen av ett väl utformat specialistutlåtande.

Det var inte tillräckligt att läkaren skrev att patienten ”mådde bra”. Här beskrevs istället hennes psykiska status i detalj och specialisten tog uttryckligen ställning till hennes förmåga att framföra fordon säkert.

Det fanns ingen trafikhistorik som talade mot föraren

Ytterligare en omständighet var hennes långa körhistorik.

Hon hade haft körkort i omkring 18 år och hade aldrig tidigare varit föremål för något körkortsingripande.

Det fanns inte heller några trafikolyckor eller andra dokumenterade händelser som gav stöd för att den bipolära sjukdomen hade gjort henne farlig i trafiken.

Detta var relevant eftersom de medicinska föreskrifterna uttryckligen kräver en bedömning från trafiksäkerhetssynpunkt.

En diagnos kan vara allvarlig medicinskt utan att den i varje situation medför en oacceptabel trafiksäkerhetsrisk.

Trafikjuristernas kommentar

Det här ärendet visar tydligt varför medicinska körkortsärenden måste bedömas individuellt.

Transportstyrelsen hade goda skäl att utreda situationen. Föraren hade bipolär sjukdom, hade tidigare vårdats enligt LPT och hade relativt nyligen haft ett hypomant skov.

Men frågan var inte om sjukdomshistoriken fanns.

Frågan var om hon vid tiden för prövningen fortfarande innebar en sådan trafiksäkerhetsrisk att hennes högre körkortsbehörigheter måste tas ifrån henne.

Det medicinska specialistunderlaget gav ett tydligt svar på den frågan.

Hon var stabil, behandlingen fungerade, impulskontroll och omdöme var normala och specialistläkaren bedömde uttryckligen att hon kunde framföra fordon säkert.

Detta stämde dessutom överens med hennes faktiska yrkeshistorik som chaufför.

Transportstyrelsen valde därför den mindre ingripande åtgärden: fortsatt körkortsinnehav med medicinsk uppföljning.

Det är ett tydligt exempel på skillnaden mellan en medicinsk diagnos och ett faktiskt medicinskt körkortshinder.

Fakta om beslutet

Myndighet: Transportstyrelsen
Beslutsdatum: 2 juli 2021
Ärendenummer: TSTRKK 2020/198371
Medicinsk fråga: Bipolär sjukdom
Berörda behörigheter: C1, C1E, C och CE
Transportstyrelsens preliminära bedömning: Avslag och återkallelse övervägdes
Slutligt beslut: Samtliga högre behörigheter förlängdes
Villkor: Nytt psykiatriskt läkarintyg efter cirka ett år
Yrke: Lastbilschaufför och internhandledare
Ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna
Klienten: Anonymiserad i analysen
Faktagranskad av: Britta M. Kjellin, jur.kand., Trafikjuristerna
Senast uppdaterad: september 2026

Kort slutsats

Transportstyrelsen övervägde att avslå en yrkesförares ansökan om förlängning av C1, C1E, C och CE samt att återkalla körkortet på grund av bipolär sjukdom.

Ett kompletterande specialistutlåtande visade däremot att hon var stabil, hade god behandlingseffekt och inte bedömdes utgöra någon trafiksäkerhetsrisk.

Efter Trafikjuristernas yttrande ändrade Transportstyrelsen sin preliminära bedömning.

Föraren fick behålla samtliga högre behörigheter och kunde fortsätta arbeta som lastbilschaufför.

Det enda villkoret blev fortsatt medicinsk uppföljning.