Transportstyrelsen, beslut den 7 mars 2024
Ärende: ingripande mot taxiförarlegitimation
Kort om beslutet
En taxiförare dömdes genom en lagakraftvunnen hovrättsdom för rattfylleri efter cannabisbruk samt ringa narkotikabrott. Körningen skedde med narkotika kvar i blodet.
Transportstyrelsen konstaterade att brottsligheten hade inneburit en allvarlig risk i trafiken och att även brott som begås privat kan påverka bedömningen av en persons lämplighet som taxiförare.
Normalt är narkotikabrott och drograttfylleri brott som kan få mycket allvarliga konsekvenser för en taxiförarlegitimation.
Trots detta beslutade Transportstyrelsen att inte återkalla legitimationen.
Efter ett yttrande från Trafikjuristerna genom Henrik D.A. Broberg gjorde myndigheten en individuell bedömning och kom fram till att omständigheterna inte var så allvarliga att återkallelse var motiverad.
Taxiföraren fick i stället en varning.
Beslutet är särskilt intressant eftersom en återkallelse på grund av olämplighet hade inneburit att taxiföraren under minst tre år hade ansetts olämplig att inneha taxiförarlegitimation.
Hovrätten dömde för rattfylleri och ringa narkotikabrott
Bakgrunden var en händelse i november 2022.
Taxiföraren stoppades av polis när hon körde en lätt lastbil privat. En blodanalys visade att cannabispreparat hade funnits i hennes blod.
Åklagaren väckte åtal för både rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Skaraborgs tingsrätt frikände henne från båda brotten.
Tingsrätten ansåg att hon hade lämnat en rimlig förklaring till hur hon kunde ha fått i sig narkotikan ofrivilligt. Domstolen pekade bland annat på en dokumenterad konflikt och hotbild från tidigare anställda och ansåg att möjligheten att någon hade preparerat en dryck inte hade motbevisats.
Tingsrättens dom överklagades emellertid.
Göta hovrätt ändrade utgången och dömde taxiföraren för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter.
Det var den lagakraftvunna hovrättsdomen som Transportstyrelsen därefter hade att förhålla sig till.
Transportstyrelsen övervägde återkallelse
Den 14 februari 2024 underrättade Transportstyrelsen taxiföraren om att myndigheten övervägde att ingripa mot hennes taxiförarlegitimation.
Myndigheten hänvisade till den lagakraftvunna hovrättsdomen avseende:
- ringa narkotikabrott,
- rattfylleri.
Transportstyrelsen angav att utfallet kunde bli antingen återkallelse eller varning.
Det var ett allvarligt läge.
Enligt 4 kap. 6 § taxitrafiklagen ska en taxiförarlegitimation återkallas om innehavaren genom brottslig gärning eller andra missförhållanden har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik.
Om återkallelse sker på den grunden ska dessutom en olämplighetstid på lägst tre och högst fem år bestämmas.
Trafikjuristerna begärde varning
Taxiföraren företräddes av Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna.
Yrkandet var att Transportstyrelsen skulle stanna vid varning.
Argumentationen byggde inte på att Transportstyrelsen skulle ompröva skuldfrågan. Hovrättsdomen var lagakraftvunnen och skulle läggas till grund för myndighetens prövning.
Frågan var i stället vilken betydelse brottsligheten skulle få vid den separata bedömningen av hennes fortsatta lämplighet som taxiförare.
Trafikjuristerna framhöll att den bedömningen enligt praxis måste vara individuell och ta hänsyn till brottets allvar, dess karaktär, omständigheterna kring gärningen och konsekvenserna av ett ingripande.
Brottet skedde inte i taxiverksamheten
En central omständighet var att händelsen inte hade inträffat under taxikörning.
Taxiföraren hade kört privat.
Några passagerare hade alltså inte befunnit sig i fordonet och gärningen hade inte haft något direkt samband med hennes verksamhet som taxiförare.
Detta innebär inte att ett brott som begås privat saknar betydelse.
Transportstyrelsen framhöll också uttryckligen i sitt beslut att vad en taxiförare gör privat kan påverka lämplighetsbedömningen.
Men sambandet med yrkesutövningen är en av de omständigheter som kan få betydelse när myndigheten väljer mellan varning och den betydligt mer ingripande åtgärden återkallelse.
Frivården fann ingen alkohol- eller narkotikaproblematik
En viktig del av underlaget var Kriminalvårdens personutredning.
Frivården hade gjort en risk- och behovsbedömning.
Där konstaterades bland annat att taxiföraren levde ett socialt ordnat liv, drev ett företag med omkring 25 anställda och var starkt engagerad i verksamheten.
De referenter som Frivården hade talat med beskrev henne som driven, målmedveten och omtänksam.
Än viktigare var att Frivården uttryckligen konstaterade att det inte fanns några indikationer på aktuell problematik beträffande alkohol, narkotika eller spel.
Frivården fann inte heller några attityder, värderingar eller personlighetsdrag som bedömdes som riskdrivande. Något övervakningsbehov ansågs inte föreligga.
Detta blev relevant för frågan om den aktuella brottsligheten verkligen visade en mer bestående olämplighet att svara för passagerarnas trygghet.
Ett företag med omkring 25 anställda
Taxiföraren var också företagare.
Hon hade byggt upp ett transport- och entreprenadföretag som hade vuxit från en enda budbil till en verksamhet med omkring 22 fordon och 25 anställda.
Detta kunde naturligtvis inte i sig avgöra om hon var lämplig som taxiförare.
Men konsekvenserna av ett ingripande är relevanta i proportionalitetsbedömningen.
En återkallelse hade inte inneburit ett kortare avbrott. Den hade medfört minst tre års olämplighetstid.
Den ovanliga bakgrunden fick inte förvandlas till en ny brottmålsprövning
En särskilt ovanlig del av ärendet var bakgrunden till narkotikafyndet.
Taxiföraren hade under en längre tid haft allvarliga konflikter med tidigare anställda. Materialet beskrev hot, trakasserier och andra incidenter mot henne, hennes familj och företaget.
Tingsrätten hade också funnit hennes förklaring om ett möjligt ofrivilligt intag så pass trovärdig att hon frikändes.
Hovrätten gjorde senare en annan straffrättslig bedömning och dömde henne.
Trafikjuristernas argumentation var därför noggrant avgränsad.
Transportstyrelsen kunde inte sätta hovrättens dom åt sidan.
Men vid den administrativa lämplighetsprövningen kunde myndigheten fortfarande väga in gärningens konkreta karaktär, omständigheterna runt händelsen och den övriga utredningen om förarens personliga förhållanden.
Det är en viktig skillnad.
Narkotikabrott leder inte automatiskt till återkallelse
Narkotikabrott är särskilt allvarligt vid prövningen av taxiförare.
Det finns dock ingen regel som innebär att varje narkotikabrott automatiskt måste leda till tre års olämplighet.
I yttrandet hänvisades bland annat till kammarrättsavgöranden där ringa narkotikabrott som saknat samband med taxiverksamheten och lett till böter inte ansetts så allvarliga att taxiförarlegitimationen måste återkallas.
Trafikjuristerna hänvisade också till ett tidigare beslut från Transportstyrelsen där myndigheten själv hade stannat vid varning trots att underlaget bland annat omfattade körning under påverkan av alkohol eller narkotika enligt en utländsk dom.
Syftet var inte att hävda att två fall måste bedömas identiskt.
Poängen var att visa att narkotika- och trafiknykterhetsbrott fortfarande måste bli föremål för den individualiserade bedömning som taxitrafiklagen och praxis kräver.
Transportstyrelsen: brotten var allvarliga
Transportstyrelsens slutliga beslut är intressant just för att myndigheten inte bagatelliserade brottsligheten.
Myndigheten konstaterade att taxiföraren hade gjort sig skyldig till rattfylleri och ringa narkotikabrott genom att ha kört bil under påverkan av narkotika.
Transportstyrelsen ansåg att hon därigenom hade utsatt sig själv och andra trafikanter för en allvarlig risk.
Myndigheten framhöll också att ett sådant beteende påverkar förtroendet för en person som taxiförare och att även gärningar som begås privat kan vägas in i lämplighetsprövningen.
Ändå blev slutsatsen inte återkallelse.
Varning i stället för minst tre års olämplighet
Efter att ha tagit del av yttrandet och omständigheterna i ärendet gjorde Transportstyrelsen sin samlade bedömning.
Myndigheten konstaterade att missförhållanden hade förekommit.
Men:
omständigheterna i detta fall var inte så allvarliga att taxiförarlegitimationen skulle återkallas.
Transportstyrelsen meddelade i stället varning.
Det är det som gör beslutet högintressant.
Myndigheten konstaterade alltså både ett drograttfylleri, narkotikabrott och en konkret trafiksäkerhetsrisk – men ansåg ändå efter en individuell bedömning att den mycket ingripande konsekvensen, minst tre års olämplighet, inte var motiverad.
Varför är beslutet viktigt?
Beslutet visar tydligt att en dom för drograttfylleri inte ensam besvarar frågan om vad som ska hända med en taxiförarlegitimation.
Det finns två olika bedömningar.
Den straffrättsliga frågan handlar om personen har gjort sig skyldig till brott.
Den förvaltningsrättsliga frågan handlar om brottet, med hänsyn till dess karaktär och omständigheterna i övrigt, visar att personen är så olämplig som taxiförare att ett tre till fem år långt yrkesförbud är motiverat.
Det är inte samma fråga.
Detta beslut visar också varför proportionalitetsbedömningen har verklig betydelse.
Att en gärning är allvarlig innebär inte att Transportstyrelsen kan hoppa över den individuella prövningen.
Varning är ett verkligt alternativ
Taxitrafiklagen innehåller uttryckligen möjligheten till varning.
Lagstiftarens avsikt är att varning ska kunna användas innan omständigheterna blivit så allvarliga att återkallelse är nödvändig.
Det innebär att valet inte står mellan att bortse från brottet och att återkalla legitimationen.
Myndigheten kan konstatera att ett allvarligt missförhållande har förekommit och ändå komma fram till att en varning är tillräcklig.
Det var precis vad som hände här.
Trafikjuristernas kommentar
Det här beslutet illustrerar ovanligt väl betydelsen av en individualiserad lämplighetsbedömning.
Drograttfylleri och narkotikabrott är allvarliga omständigheter för en taxiförare. Det finns därför all anledning för Transportstyrelsen att inleda en prövning.
Men där börjar prövningen – den slutar inte där.
När alternativet är ett yrkesförbud på minst tre år måste myndigheten också bedöma brottets konkreta omfattning, sambandet med yrkesutövningen, övriga personliga förhållanden och vilken bild utredningen i sin helhet ger av förarens lämplighet.
I det här fallet fanns en lagakraftvunnen fällande hovrättsdom. Samtidigt fanns en ovanlig bakgrund, en tidigare friande tingsrättsdom och en personutredning från Frivården som inte visade någon alkohol- eller narkotikaproblematik eller andra riskdrivande förhållanden.
Transportstyrelsen bedömde slutligen att en varning var tillräcklig.
Beslutet ska inte läsas som att drograttfylleri normalt leder till varning. Det visar däremot tydligt att inte heller ett sådant brott får bedömas schablonmässigt.
Fakta om beslutet
Myndighet: Transportstyrelsen
Beslutsdatum: 7 mars 2024
Dnr: TSTRYT 2024/23100
Fråga: Rattfylleri med narkotika i blodet och ringa narkotikabrott
Brottmålet: Göta hovrätt, mål B 2123-23 (ej granskat – granskningen handlar enbart om det efterföljande ingripandet mot taxiförarlegitimationen)
Påföljd: 50 dagsböter
Transportstyrelsens övervägande: Återkallelse eller varning
Beslut: Varning
Konsekvens vid återkallelse: Olämplighetstid på minst tre och högst fem år
Ansvarigt ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna
Klienten: Anonymiserad i analysen
Faktagranskad: Den 26 september 2026 av Britta M. Kjellin
Publicerad: 26:e september 2026
Kort slutsats
Taxiföraren dömdes av hovrätten för rattfylleri efter cannabisbruk och ringa narkotikabrott.
Transportstyrelsen ansåg att gärningen hade inneburit en allvarlig trafiksäkerhetsrisk och kunde påverka förtroendet för henne som taxiförare.
Men myndigheten stannade inte vid brottsrubriceringen.
Efter en samlad och individuell bedömning ansåg Transportstyrelsen att omständigheterna inte var så allvarliga att taxiförarlegitimationen skulle återkallas.
Taxiföraren fick behålla legitimationen och meddelades i stället en varning.

Författare och juridiskt ombud
Henrik D.A. Broberg
Jurist och trafikjurist vid Trafikjuristerna
Henrik D.A. Broberg arbetar med körkort- och taxitrafikjuridik och företräder förare och företag i ärenden hos Transportstyrelsen och förvaltningsdomstolarna. Han var ansvarigt ombud för taxiföraren i det aktuella ärendet.
Taxiföraren företräddes i ärendet av Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna.
Trafikjuristerna yrkade att ingripandet skulle stanna vid varning och förde fram att den lagakraftvunna brottmålsdomen måste skiljas från den självständiga och individualiserade prövningen av taxiförarens fortsatta lämplighet.
Transportstyrelsen godtog att omständigheterna, trots drograttfylleri och ringa narkotikabrott, inte var så allvarliga att taxiförarlegitimationen skulle återkallas och meddelade i stället varning



