Beslutsanalys – Rattfylleri i taxi ledde inte till återkallelse: taxiföraren fick varning

Transportstyrelsen, ärende TSTRYT 2023/170633
Fråga: ingripande mot taxiförarlegitimation efter rattfylleri

Kort om beslutet

En taxiförare gjorde sig skyldig till rattfylleri efter att ha kört ett fordon som var anmält i taxitrafik. Alkoholkoncentrationen uppmättes till 0,13 milligram per liter utandningsluft, motsvarande cirka 0,26 promille i blodet.

Transportstyrelsen övervägde därför att återkalla hans taxiförarlegitimation. En återkallelse på grund av olämplighet hade inneburit en olämplighetstid på minst tre år.

Trafikjuristerna företrädde taxiföraren genom Henrik D.A. Broberg och yrkade att ingripandet skulle stanna vid varning.

Argumentationen byggde bland annat på den låga alkoholhalten, omständigheterna kring körningen, förarens mycket långa och tidigare anmärkningsfria historik samt proportionaliteten i att ett enstaka rattfylleri annars skulle leda till minst tre års yrkesförbud.

Transportstyrelsen beslutade slutligen att inte återkalla taxiförarlegitimationen.

Taxiföraren fick i stället en varning.

Det gör beslutet särskilt intressant. Rattfylleriet hade en direkt koppling till taxiverksamheten, men Transportstyrelsen ansåg ändå att omständigheterna inte var så allvarliga att återkallelse var motiverad.

---

Rattfylleri med 0,13 mg/l i utandningsluften

Händelsen inträffade den 9 november 2023.

Taxiföraren körde ett fordon som var anmält för taxitrafik när han stoppades. Alkoholkoncentrationen uppmättes till 0,13 mg/l i utandningsluften.

Han godtog ett strafföreläggande för rattfylleri den 13 november 2023.

Taxiföraren förklarade att han hade druckit alkohol föregående dag och därefter gjort en felbedömning av när alkoholen hade lämnat kroppen. Han trodde alltså att han var nykter när han började köra.

Han förnekade inte brottet och uttryckte ånger över händelsen.

Transportstyrelsen övervägde minst tre års yrkesförbud

Den 30 november 2023 skickade Transportstyrelsen en underrättelse om att myndigheten övervägde att ingripa mot taxiförarlegitimationen.

Alternativen var återkallelse eller varning.

Enligt 4 kap. 6 § taxitrafiklagen ska en taxiförarlegitimation återkallas om innehavaren genom brottslig gärning eller andra missförhållanden visat sig olämplig som taxiförare.

Om återkallelse sker av det skälet ska enligt 4 kap. 7 § en olämplighetstid på lägst tre och högst fem år bestämmas.

Det innebar att frågan inte handlade om någon kortare avstängning.

Föraren riskerade att förlora möjligheten att arbeta som taxiförare under minst tre år.

Mer än 20 år utan tidigare ingripanden

En central omständighet var förarens historik.

Han hade haft körkort och taxiförarlegitimation i mer än 20 år utan att tidigare ha varit föremål för ingripande mot vare sig körkortet eller taxiförarlegitimationen.

Han körde dessutom mycket.

Enligt yttrandet körde han omkring 8 000 mil per år yrkesmässigt och ytterligare cirka 2 500 mil privat.

Trafikjuristerna framhöll därför att den aktuella händelsen måste bedömas mot bakgrund av en mycket lång och omfattande körhistorik utan tidigare ingripanden.

Det fanns alltså inte något mönster av upprepade trafiknykterhetsbrott eller annan trafikrelaterad misskötsamhet.

Rattfylleriet hade koppling till taxiverksamheten

Det som gör beslutet särskilt intressant är att brottet inte hade begåtts i ett helt privat sammanhang.

Fordonet var anmält i taxitrafik.

Transportstyrelsen kunde därför inte bortse från kopplingen mellan trafiknykterhetsbrottet och yrkesutövningen.

Samtidigt måste även ett sådant brott bedömas individuellt.

Att ett brott har anknytning till taxiverksamheten innebär inte automatiskt att tre års olämplighetstid ska följa.

Frågan är fortfarande om gärningens konkreta allvar och omständigheterna i övrigt visar att förtroendet för personen som taxiförare har rubbats i sådan grad att återkallelse är nödvändig.

Alkoholhalten låg nära den nedre gränsen

Trafikjuristerna lyfte särskilt fram alkoholkoncentrationen.

Den uppmätta halten var 0,13 mg/l utandningsluft.

I yttrandet hänvisades till rättspraxis och förarbeten där relativt låga alkoholhalter, tillsammans med gynnsamma omständigheter i övrigt, har kunnat motivera varning i stället för körkortsåterkallelse.

Det framhölls bland annat att bedömningen påverkas av om:

• alkoholhalten varit låg,
• körningen inte inneburit någon konkret trafikrisk,
• personen tidigare varit skötsam,
• trafikförhållandena varit gynnsamma,
• och ett körkort eller yrkesbehörighet har mycket stor betydelse för försörjningen.

Dessa körkortsavgöranden är inte direkt avgörande för taxiförarlegitimationen. Men de användes som stöd för proportionalitetsbedömningen och för hur alkoholhalten och de konkreta omständigheterna bör värderas.

Körningen var betydligt kortare än vad polisutredningen angav

Ytterligare en omständighet som bemöttes i yttrandet var hur länge taxiföraren hade kört.

Enligt polisens utredning skulle han ha kört bil under omkring fyra timmar innan han stoppades.

Det bestreds.

Trafikjuristerna gav in kartunderlag och gjorde gällande att han hade kört från sin bostad till platsen där han stoppades – en resa som uppgavs ha tagit omkring 17 minuter.

Även detta hade betydelse för den konkreta riskbedömningen.

Körkortet omhändertogs inte

Polisen omhändertog inte körkortet i samband med händelsen.

Enligt yttrandet hade Transportstyrelsen inte heller inlett något separat körkortsingripande på grund av rattfylleriet.

Trafikjuristerna använde detta som en del av proportionalitetsargumentationen.

Om trafiknykterhetsbrottet inte bedömdes kräva ett ingripande mot det vanliga körkortet uppstod frågan om samma händelse verkligen kunde motivera den betydligt mer ingripande konsekvensen att taxiföraren skulle förbjudas att arbeta inom sitt yrke under minst tre år.

Omfattande behov av taxiförarlegitimationen

Förarens yrkesmässiga situation hade också stor betydelse.

Utöver arbetet som taxiförare drev han taxiverksamhet.

I yttrandet framgår att han var ägare och trafikansvarig för ett större taxibolag som bland annat utförde färdtjänst och sjukresor åt offentliga beställare.

Trafikjuristerna framhöll därför att ett ingripande mot legitimationen skulle få mycket omfattande personliga och ekonomiska konsekvenser.

Detta innebär naturligtvis inte att ekonomiska konsekvenser i sig hindrar återkallelse.

Men när lagstiftningen kräver en proportionalitetsbedömning får konsekvenserna betydelse när de vägs mot brottets konkreta allvar.

Återkallelse av en yrkeslegitimation kräver individuell bedömning

I yttrandet hänvisades särskilt till RÅ 2008 ref. 49 och RÅ 2010 ref. 118.

Utgångspunkten är att återkallelse av en legitimation som ger rätt att utöva ett yrke är en mycket ingripande åtgärd.

Bedömningen får därför inte göras schablonmässigt.

Hänsyn ska tas till:

• brottets allvar,
• gärningens karaktär,
• omständigheterna kring brottet,
• och om brottet faktiskt rubbar förtroendet för taxiföraren att ansvara för passagerarnas trygghet.

Det gäller även när brottstypen i sig är allvarlig.

Även grovt rattfylleri har i praxis kunnat stanna vid varning

Trafikjuristerna hänvisade också till Kammarrätten i Göteborg, mål nr 7337-08.

I det avgörandet hade frågan gällt grovt rattfylleri.

Kammarrätten konstaterade att grovt rattfylleri normalt är ett brott som kan rubba förtroendet för en taxiförare. Trots detta bedömdes varning vara en tillräcklig åtgärd med hänsyn till omständigheterna i just det målet.

Det rättsfallet användes för att visa en viktig sak:

Inte ens brottsrubriceringen rattfylleri innebär att återkallelse automatiskt måste följa.

Den individuella bedömningen kvarstår.

Varning i stället för återkallelse

Transportstyrelsen accepterade inte argumentet att händelsen helt saknade betydelse för taxiförarens lämplighet.

Myndigheten ansåg att ett missförhållande hade förekommit.

Men Transportstyrelsen gjorde samtidigt den avgörande bedömningen att:

missförhållandena inte var så allvarliga att taxitrafiktillståndet – i detta fall taxiförarlegitimationen – skulle återkallas.

I stället meddelades varning.

Det innebar att taxiföraren fick behålla sin legitimation och kunde fortsätta arbeta.

Varför är beslutet viktigt?

Beslutet är intressant framför allt därför att rattfylleriet hade direkt anknytning till taxiverksamheten.

Det är alltså inte ett fall där ett gammalt eller privat brott långt från yrkesutövningen bedömdes sakna betydelse.

Föraren körde ett fordon som var registrerat för taxitrafik och gjorde sig skyldig till ett trafiknykterhetsbrott.

Trots detta fann Transportstyrelsen efter en individuell bedömning att ett minst treårigt yrkesförbud skulle vara en för långtgående reaktion.

Beslutet visar därför tydligt tre saker.

För det första är rattfylleri inte automatiskt lika med återkallad taxiförarlegitimation.

För det andra har alkoholhalten och de konkreta omständigheterna kring körningen betydelse.

För det tredje kan en mycket lång och tidigare anmärkningsfri yrkeshistorik väga tungt när myndigheten bedömer om en enstaka händelse visar bestående olämplighet.

Trafikjuristernas kommentar

Rattfylleri är en allvarlig trafiköverträdelse och särskilt problematisk när den person som kör är taxiförare.

Men taxitrafiklagen innehåller inget automatiskt yrkesförbud för den som döms för rattfylleri.

Transportstyrelsen måste fortfarande göra en individuell bedömning av om just den aktuella gärningen visar att personen är olämplig som taxiförare.

I det här ärendet handlade det om en alkoholhalt på 0,13 mg/l, en förare med mer än 20 års tidigare anmärkningsfri historik och en händelse som inte följts av något ingripande mot det vanliga körkortet.

Samtidigt skulle en återkallelse av taxiförarlegitimationen ha inneburit minst tre års yrkesförbud.

Transportstyrelsen stannade därför vid varning.

Beslutet är ett tydligt exempel på att även ett trafiknykterhetsbrott med direkt koppling till taxiverksamheten måste bedömas individuellt och proportionerligt.

Fakta om beslutet

Myndighet: Transportstyrelsen
Ärendenummer: TSTRYT 2023/170633
Brott: Rattfylleri
Alkoholhalt: 0,13 mg/l utandningsluft, cirka 0,26 promille
Fordon: Anmält i taxitrafik
Tidigare ingripanden: Inga uppgivna under mer än 20 års körkorts- och taxihistorik
Transportstyrelsens övervägande: Återkallelse eller varning
Slutligt beslut: Varning
Ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna
Klienten: Anonymiserad i analysen
Faktagranskad av: Britta M. Kjellin, jur.kand., Trafikjuristerna
Senast uppdaterad: september 2026

Kort slutsats

Taxiföraren dömdes för rattfylleri efter att ha kört ett fordon som var anmält i taxitrafik.

Transportstyrelsen övervägde återkallelse, vilket hade inneburit minst tre års olämplighetstid.

Efter Trafikjuristernas yttrande gjorde myndigheten en individuell bedömning av alkoholhalten, förarens tidigare historik, omständigheterna kring körningen och konsekvenserna av ett ingripande.

Resultatet blev:

ingen återkallelse – taxiföraren fick varning och behöll sin legitimation.