Kan ilska bakom ratten leda till indraget körkort?

Carup har skrivit om ett fall där en bilförare förlorade körkortet efter att hans beteende i trafiken kommit fram i kontakt med läkare.

Rubriken kan ge intryck av att det finns en särskild och ganska okänd regel som gör att man kan bli av med körkortet bara för att man blir arg i bilen.

Så är det inte riktigt.

Det finns ingen särskild regel om ”ilska i bilen”. Däremot finns flera olika skäl till att Transportstyrelsen kan ingripa mot ett körkort. Det kan handla om regelrätta trafikbrott, medicinska hinder eller att en person bedöms som personligt olämplig som förare – i det fall Carup skrivit om skulle troligtvis alla tre, rent hypotetiskt, kunna vara aktuella.

Det krävs mer än att bli irriterad

De flesta förare har någon gång blivit irriterade i trafiken. Det betyder förstås inte att körkortet är i fara.

Det som gör det här fallet speciellt är i stället hur föraren ska ha beskrivit sitt beteende. Enligt artikeln ska han bland annat själv ha berättat för sin läkare att han försökt hindra andra från att köra om och följt efter förare som han själv tycker gjort fel. Läkaren bedömde att personen var en fara i trafiken på grund av sin aggressivitet och att han inte kunde styra sin ilska.

Om ett sådant beteende hänger ihop med en psykisk sjukdom eller störning kan det bli en medicinsk körkortsfråga.

Transportstyrelsens regler säger att psykisk sjukdom eller störning som visar sig genom exempelvis bristande impulskontroll, dåligt omdöme eller avvikande beteende ska bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om tillståndet innebär en risk i trafiken kan det vara ett hinder för att ha körkort.

Bedömningen ska samtidigt göras individuellt. Det är alltså inte en diagnos i sig som avgör, utan hur tillståndet påverkar just den personens förmåga att köra säkert.

Läkaren drar inte in körkortet

En läkare kan inte själv återkalla ett körkort. En läkare kan däremot säga till en patient att inte köra under en viss tid. Det brukar kallas ”muntligt körförbud”. Det är något annat än ett formellt körkortsingripande från Transportstyrelsen.

Läkaren kan i vissa fall avstå från anmälan om det finns goda skäl att tro att patienten kommer att följa uppmaningen att inte köra. Det kan exempelvis vara under tiden som en medicinsk utredning pågår.

Om läkaren bedömer att patienten av medicinska skäl är olämplig som förare finns också en skyldighet att anmäla detta till Transportstyrelsen.  Transportstyrelsen får därefter avgöra om personen fortfarande uppfyller kraven för körkort.

Om en person själv berättar för sin läkare att han återkommande kör på ett trafikfarligt sätt, och läkaren bedömer att detta har samband med ett medicinskt tillstånd, är det därför naturligt att körkortslämpligheten börjar utredas.

Om polisen hade sett samma beteende

Det är också viktigt att se frågan från ett annat håll.

Om en förare medvetet blockerar omkörningar, jagar andra trafikanter eller kör på ett farligt sätt kan det, beroende på hur allvarligt beteendet är, handla om vårdslöshet i trafik eller andra trafikbrott. En polis som iakttar ett sådant beteende kommer sannolikt ingripa och omhänderta körkortet pga misstanke om trafikbrott.

Om beteendet är återkommande och visar att personen har svårt att följa regler eller visa hänsyn i trafiken kan även den personliga lämpligheten som förare ifrågasättas.

Samma beteende kan alltså påverka körkortet på olika sätt. I det aktuella fallet kom uppgifterna fram genom vården. Därför blev frågan i första hand medicinsk.

Man kan förlora körkortet utan tidigare trafikbrott

Vid en medicinsk bedömning spelar tidigare trafikskötsamhet normalt en mindre roll.

Det viktigaste är om personen uppfyller de medicinska kraven när frågan prövas.

En yrkesförare kan till exempel ha kört prickfritt i 30 år. Om personen senare förlorar stor del av sin synförmåga och därmed inte längre uppfyller synkraven hjälper det inte att körningen tidigare varit helt anmärkningsfri.

Tidigare skötsamhet kan få betydelse i gränsfall, men den kan inte ersätta de medicinska kraven.

I ett mål från Förvaltningsrätten i Stockholm invände en körkortshavare att han aldrig tidigare hade fått någon anmärkning för fortkörning eller för hur han kört. Körkortet återkallades ändå, eftersom den medicinska utredningen visade brister som kunde påverka trafiksäkerheten.

Medicinsk återkallelse har ingen vanlig spärrtid

Det finns också en viktig skillnad mellan medicinska körkortsärenden och exempelvis fortkörning.

Vid trafikbrott bestäms ofta en spärrtid. Det är en bestämd tid då personen inte kan få tillbaka körkortet.

Vid medicinsk återkallelse finns normalt ingen sådan spärrtid. I stället gäller återkallelsen som en observationstid till dess att personen kan visa att de medicinska kraven är uppfyllda igen. Hur lång tid det tar beror på vilket medicinskt hinder det handlar om.

Vid alkoholberoende krävs normalt minst sex månaders verifierad återhållsamhet av tungt och långvarigt alkoholintag.

Vid en synfältsdefekt kan hindret upphöra så snart en undersökning visar att synkraven åter är uppfyllda.

Vid bipolär sjukdom är utgångspunkten normalt en observationstid på omkring tolv månader efter senaste maniska eller hypomana episod, etc. 

Vilka krav man måste uppfylla för att återfå körkortet beror alltså på vad det handlar om för sjukdomstillstånd.

Det är därför viktigt att skilja mellan spärrtid och observationstid.

En spärrtid är en bestämd tid efter ett körkortsingripande.

En observationstid används vid medicinska problem och gäller till den enskilde kan visa att ett medicinskt problem har gått över eller inte har kommit tillbaka.

Så vad är den ”okända regeln”?

Egentligen finns ingen särskild sådan regel.

Det här fallet visar i stället hur körkortsreglerna fungerar i stort.

Transportstyrelsen behöver inte vänta tills någon orsakar en olycka eller döms för ett trafikbrott om det redan finns en tydlig risk för trafiksäkerheten.

Att bli arg i bilen räcker inte för att förlora körkortet. Men om en person återkommande kör på ett farligt sätt och beteendet har samband med ett medicinskt tillstånd, kan körkortet påverkas.

Och som sagt; om polisen hade sett samma beteende hade körkortet kunnat vara i fara av helt andra juridiska skäl.