Transportstyrelsen har från och med den 15 januari 2026 moderniserat de medicinska kraven i samband med körkortstillstånd. Bland annat genom att ta bort särskilda medicinska krav och läkarintygskrav för personer med ADHD och autism i den specifika prövningen inför körkortstillståndet. Man ändrade även kraven gällande alkoholprover, vilket vi skrivit om här.
Många har beskrivit detta som en välkommen förenkling. Tidigare system visade att mer än 99 % av dem som genomgått medicinsk prövning med ADHD eller autism fick bifall vid ansökan. Det saknas i tillägg ett entydigt forskningsstöd för att dessa diagnoser i sig skulle innebära sämre körförmåga eller ökad olycksrisk.
Men vad betyder dessa förändringar mer konkret — och hur ska vi som jurister, vårdgivare och trafikanter förstå dem i relation till trafiksäkerheten?
ADHD och Autisk kräver inte längre intyg för körkortstillstånd – men medicinsk prövning vid verklig påverkan kvarstår
Det är viktigt att poängtera att reformen inte innebär att medicinsk prövning för körkort försvinner helt. Det som blir borta är det särskilda kravet för diagnoserna i sig — alltså att ADHD eller autism automatiskt ska medföra krav på läkarintyg för att få körkortstillstånd.
Det gäller fortfarande att:
- Andra medicinska tillstånd som faktiskt påverkar körförmågan blir prövade enligt gällande medicinföreskrifter.
- Bedömning ska fokusera på faktisk funktion i trafiken, inte enbart på diagnosbeskrivningar i journaler.
Detta är i linje med principen om individualiserad prövning och rättssäker bedömning. Man ska ta hänsyn till den enskildes verkliga förutsättningar att framföra fordon på ett trafiksäkert sätt.
Anmälningsplikten – en central trygghetsventil
Även om särskilda krav på läkarintyg för körkortstillstånd vid ADHD och autism försvinner, kvarstår läkares skyldighet att anmäla till Transportstyrelsen. Om ett tillstånd kan innebära en trafiksäkerhetsrisk.
Detta är en grundläggande princip i hanteringen av medicinska frågor kopplade till körkort:
- Läkare har fortfarande en anmälningsplikt när ett medicinskt tillstånd kan påverka körförmågan på ett sätt som medför risk i trafiken.
- Anmälan ska göras oavsett diagnos — det är den funktionella påverkan som är avgörande, inte diagnostiteln i journalen.
- Detta system är utformat för att skydda både den enskilde och allmänheten, och bygger på hälso- och sjukvårdens kliniska bedömning av faktisk risk.
I praktiken innebär det att även om en diagnos som ADHD i sig inte längre kräver särskild prövning, så kan en läkare fortfarande anmäla till Transportstyrelsen. Särskilt om symtom, funktionsnedsättning eller samtidig medicinsk problematik är av sådan art att det kan påverka trafiksäkerheten negativt.
Detta eftersom:
- trafikmedicinska bedömningar ofta bygger på individens förmåga att hantera komplexa trafiksituationer,
- samtidigt som diagnoser kan vara mycket olika i hur de faktiskt påverkar körförmågan mellan olika individer.
ADHD/Autism i sig inget problem för körkortstillstånd – men symtom är fortfarande relevant
Även om dagens forskning inte pekar på att exempelvis ADHD i sig är en stark riskfaktor för trafikolyckor, så kan symtom kopplade till vissa tillstånd — som impulsivitet, nedsatt uppmärksamhet eller samtidig psykisk ohälsa — påverka körförmågan i enskilda fall.
- Transportstyrelsens reform handlar om att ta bort onödiga hinder, inte om att sänka trafiksäkerheten.
- Anmälningsplikten är en central del av balanseringen. Den säkerställer att allt relevant medicinskt underlag för trafiksäkerhet kommer myndigheten tillhanda, oavsett diagnos.
- Läkares kliniska bedömningar är ofta avgörande för när ett medicinskt tillstånd faktiskt påverkar funktion i trafiken. Och därmed när myndigheten behöver gå vidare med prövning.
Slutsats: mer rättssäkert — utan att tumma på trafiksäkerheten
De ändrade reglerna för körkortstillstånd syftar till att göra processen mer rättvis, effektiv och kunskapsbaserad. Detta genom att slopa krav som visat sig vara onödiga i praktiken.
Som jurister på Trafikjuristerna ser vi detta som ett viktigt steg i utvecklingen av ett modernare körkortssystem — ett system som värnar både den enskildes rättigheter och det gemensamma intresset av trygg och säker trafik.
