Kort svar: Epilepsi, ett epileptiskt anfall eller en annan allvarlig medvetandestörning kan påverka rätten att ha körkort. Men reglerna ser olika ut beroende på vad som faktiskt har hänt, risken för att det händer igen och vilken körkortsbehörighet du har.
Ett epileptiskt anfall betyder inte automatiskt att du har epilepsi. På samma sätt behöver en medvetandeförlust eller ett krampanfall inte bero på epilepsi. Just den skillnaden kan få stor betydelse när Transportstyrelsen bedömer om du får behålla ditt körkort.
För personbil och andra lägre behörigheter kan ett första epileptiskt anfall normalt innebära hinder för körkort under sex månader. Om läkaren har ställt diagnosen epilepsi krävs normalt minst tolv månaders anfallsfrihet. För lastbil, buss och taxiförarlegitimation gäller betydligt strängare krav.
Epilepsi och epileptiskt anfall är inte samma sak
Det här är en viktig skillnad.
Transportstyrelsens regler skiljer mellan bland annat:
- epilepsi,
- epileptiskt anfall,
- krampanfall, och
- annan medvetandestörning.
Transportstyrelsen skriver även i sin egen interna vägledning att begreppen inte ska blandas ihop. Ett epileptiskt anfall innebär alltså inte automatiskt att personen har epilepsi.
Epilepsi innebär förenklat att en person har en varaktig risk för epileptiska anfall. Den vanligaste situationen är att personen har haft minst två anfall som inte haft någon tydlig tillfällig yttre orsak. Internationella medicinska riktlinjer visar samtidigt att epilepsi i vissa fall kan diagnostiseras redan efter ett anfall om risken för nya anfall bedöms vara tillräckligt hög.
För ett körkortsärende är själva diagnosen därför inte den enda frågan. Transportstyrelsen ska även bedöma om personen verkligen har haft ett epileptiskt anfall och hur stor risken är för ett nytt anfall. Föreskrifterna säger uttryckligen att bedömningen ska utgå från förekomsten av epileptiska anfall även om diagnosen epilepsi inte har ställts.
Viktigt: En person kan alltså få sitt körkort ifrågasatt efter ett epileptiskt anfall även om personen inte har diagnosen epilepsi.
Kan Transportstyrelsen återkalla körkortet efter ett enda epileptiskt anfall?
Ja.
För vanliga körkortsbehörigheter kan ett enda första epileptiskt anfall vara tillräckligt för att personen under en tid inte ska anses uppfylla de medicinska kraven.
För AM, motorcykel, personbil och BE gäller som huvudregel att ett första epileptiskt anfall under de senaste sex månaderna utgör hinder för körkort.
Det betyder däremot inte att varje person som någon gång haft ett anfall måste bli av med körkortet på exakt samma sätt.
Transportstyrelsens regler innehåller flera undantag. Därför kan orsaken till anfallet, hur det uppstod och risken för att det upprepas bli helt avgörande.
Om epilepsi har diagnostiserats
Om diagnosen epilepsi har ställts eller kan ställas är huvudregeln strängare. För lägre behörigheter krävs normalt att personen inte har haft något epileptiskt anfall under de senaste tolv månaderna.
Transportstyrelsen beskriver samma regel för allmänheten som att en person med epilepsi oftast måste ha varit anfallsfri under det senaste året för att få ha körkort för bland annat personbil och motorcykel.
Det finns dock även här undantag. Därför går det inte att bedöma ett körkortsärende enbart genom att läsa en diagnos i journalen.
Varför uppstod anfallet?
Det är en av de viktigaste frågorna i ett körkortsärende om epilepsi eller epileptiskt anfall.
Transportstyrelsens föreskrifter säger att bedömningen bland annat ska ta hänsyn till:
- orsaken till anfallet,
- hur anfallet visade sig,
- hur tillståndet har utvecklats,
- behandling, och
- hur behandlingen fungerar.
Det finns därför en viktig skillnad mellan ett anfall som uppstår utan någon tydlig förklaring och ett anfall som har en särskild och tillfällig orsak.
Provocerat epileptiskt anfall
I vissa situationer kan ett epileptiskt anfall bero direkt på en särskild händelse eller påverkan. Man brukar då tala om ett provocerat anfall.
Det kan exempelvis finnas ett tydligt samband med en substans eller annan medicinsk händelse.
För lägre körkortsbehörigheter finns ett särskilt undantag när anfallet har orsakats av en faktor som man kan räkna med inte kommer tillbaka. Då kan körkort i vissa fall medges efter en kortare observationstid. Det måste dock ha gått minst tre månader sedan anfallet.
Det här låter enkelt, men bedömningen kan i verkligheten bli ganska svår.
Transportstyrelsens allmänna råd anger till exempel att sömnbrist, alkoholkonsumtion, stress, feber, vätskebrist samt fysisk eller psykisk ansträngning är sådant som kan inträffa igen. Ett anfall som har utlösts av någon av dessa faktorer bör därför normalt inte omfattas av undantaget.
Det räcker alltså inte att kunna peka ut en möjlig utlösande faktor. Frågan blir även hur sannolikt det är att samma situation kan uppstå igen.
Rättsfall: ett provocerat anfall behöver inte alltid ge samma resultat
I ett mål (Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr. 14688-20) som Trafikjuristerna drev hade en person drabbats av ett epileptiskt anfall efter att av misstag ha fått i sig fel läkemedel.
Transportstyrelsen återkallade körkortet. Myndigheten ansåg bland annat att personen skulle kunna göra samma misstag igen.
Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning.
Domstolen konstaterade att det inte räckte att det rent teoretiskt var möjligt att personen kunde råka ta samma läkemedel igen. Det måste finnas en verklig risk för att den provocerande faktorn återkommer. Domstolen vägde också in att det rörde sig om ett misstag och att personen inte hade fått något nytt anfall.
Resultatet blev att personen fick behålla de lägre behörigheterna.
För de högre behörigheterna blev resultatet däremot ett annat eftersom reglerna där är betydligt strängare.
Hur länge måste man vara anfallsfri?
Det beror både på vad som har inträffat och vilken behörighet det gäller.
| Situation | Personbil, MC m.m. | Lastbil, buss m.m. |
|---|---|---|
| Första epileptiska anfallet | Normalt 6 månader | Normalt 5 år |
| Diagnosen epilepsi | Normalt 12 månader sedan senaste anfallet | Normalt 10 år |
| Behandling med läkemedel mot epilepsi | Kan vara förenlig med lägre behörighet | Får normalt inte ha förekommit under den aktuella 5- eller 10-årsperioden |
Reglerna innehåller undantag, framför allt för lägre behörigheter. Tabellen ska därför ses som huvudregler och inte som en bedömning av ett enskilt fall.
Lastbil, buss och taxi – betydligt hårdare krav
För den som kör lastbil eller buss kan ett epileptiskt anfall få mycket stora konsekvenser.
Vid ett första epileptiskt anfall gäller som huvudregel att det inte får ha förekommit något anfall under de senaste fem åren. Under samma period får personen inte heller ha behandlats med läkemedel mot epilepsi.
Har personen epilepsi är kravet ännu strängare.
Då får ett epileptiskt anfall normalt inte ha inträffat under de senaste tio åren, och behandling med läkemedel mot epilepsi får inte heller ha förekommit under denna tid.
Samma höga medicinska krav gäller i huvudsak för taxiförarlegitimation.
Det gör dessa ärenden särskilt ingripande. För en yrkesförare kan ett medicinskt problem därför innebära mer än att bilen måste stå hemma. Det kan påverka hela möjligheten att fortsätta arbeta inom sitt yrke.
Krampanfall betyder inte alltid epilepsi
Ordet krampanfall förekommer ofta i journaler, ambulansanteckningar och uppgifter från personer som sett en händelse.
Men ett krampanfall är inte automatiskt samma sak som epilepsi.
Transportstyrelsens egen handledning beskriver att ett anfall med kramper och medvetslöshet ofta kan vara ett epileptiskt anfall. Samtidigt betonar myndigheten att det kan behövas mer information om det är oklart vilken typ av anfall personen faktiskt har haft.
Det här kan få stor betydelse.
Ett körkortsärende kan börja genom en kort uppgift i ett läkarintyg eller en journal. Senare kan det visa sig att den första beskrivningen byggde på osäkra uppgifter eller att läkaren efter ytterligare undersökningar gör en annan bedömning.
Det är därför viktigt att skilja mellan:
vad någon såg,
vad som skrevs i den första journalen, och
vad den medicinska utredningen senare visar.
Rättsfall: misstanke om epileptiskt anfall var inte tillräcklig
Ett senare rättsfall (Förvaltningsrätten i Karlstad 2080-25) visar tydligt varför den skillnaden är viktig.
En person hade varit kraftigt förvirrad och förlorat medvetandet. I det första medicinska underlaget fanns uppgifter som gjorde att händelsen bedömdes som ett sannolikt epileptiskt anfall.
Transportstyrelsen återkallade körkortet.
Senare framkom att uppgifterna om kramper inte byggde på vad ambulanspersonal eller annan sjukvårdspersonal hade sett. Uppgifterna kom i stället från en person utan medicinsk utbildning. Den behandlande läkaren ansåg dessutom att det inte gick att slå fast att personen faktiskt hade haft ett krampanfall.
Förvaltningsrätten ansåg att det saknades tillräckligt stöd för slutsatsen att personen hade haft ett epileptiskt anfall.
Domstolen upphävde därför Transportstyrelsens beslut.
Det betyder inte att en vittnesuppgift saknar värde. Men det visar hur viktigt det kan vara att klarlägga vad den medicinska bedömningen faktiskt bygger på.
Ett normalt EEG utesluter inte epilepsi
EEG är en undersökning som mäter hjärnans elektriska aktivitet.
Det är lätt att tänka att ett normalt EEG betyder att personen inte har epilepsi. Så enkelt är det inte.
Transportstyrelsens föreskrifter anger uttryckligen att ett normalt EEG-resultat inte utesluter ett epileptiskt anfall eller epilepsi.
På samma sätt betyder inte ett avvikande prov automatiskt att någon måste förlora sitt körkort.
Transportstyrelsen ska väga samman flera delar av den medicinska utredningen. Det kan bland annat handla om sjukhistorien, hur anfallet såg ut, undersökningar och risken för nya anfall.
Det är därför sällan klokt att bedöma ett körkortsärende utifrån ett enskilt provresultat.
Vad är en annan medvetandestörning?
Alla händelser där en person tappar medvetandet eller blir kraftigt påverkad beror inte på epilepsi.
Transportstyrelsens regler innehåller därför en särskild kategori som kallas annan medvetandestörning.
Det kan handla om exempelvis en tillfällig medvetslöshet eller en annan påverkan där personen under en stund inte fungerar normalt.
Transportstyrelsens interna vägledning tar upp flera möjliga bakomliggande orsaker. Det kan bland annat röra sig om stroke eller TIA, svimning, påverkan av ämnen, störningar i blodsockret eller övergående förvirring. I vissa situationer kan orsaken även förbli oklar.
Här fungerar reglerna annorlunda än vid ett fastställt epileptiskt anfall.
Det finns inte en enda bestämd väntetid som gäller för alla medvetandestörningar.
I stället ska Transportstyrelsen bedöma hur lång observationstid som behövs utifrån:
- vad som orsakade händelsen,
- risken att den händer igen, och
- vilken körkortsbehörighet personen har.
Transportstyrelsens egen handledning beskriver därför dessa ärenden som svåra att bedöma och anger att bedömningen bör göras med medicinsk sakkunskap.
Om orsaken till medvetandeförlusten är okänd
Ibland går det inte att fastställa varför en person svimmade, förlorade medvetandet eller blev kraftigt förvirrad.
Det betyder inte automatiskt att personen har epilepsi.
Men en oklar medvetandestörning kan ändå påverka körkortet om det finns en trafiksäkerhetsrisk.
När orsaken inte har klarlagts ska Transportstyrelsen enligt föreskrifterna göra en bredare medicinsk bedömning. Myndigheten måste då bedöma hur stor risken är att något liknande inträffar igen.
Det är därför ofta särskilt viktigt att få fram ett så tydligt medicinskt underlag som möjligt.
Vad tittar Transportstyrelsen på?
Det finns ingen enskild uppgift som avgör alla ärenden.
Vid epilepsi och epileptiska anfall ska Transportstyrelsen bland annat ta hänsyn till orsaken till anfallet, hur det visade sig, utvecklingen över tid och behandlingens resultat.
I praktiken kan exempelvis följande frågor få betydelse:
- Har personen verkligen haft ett epileptiskt anfall?
- Finns diagnosen epilepsi?
- Var det ett första anfall?
- Fanns en tydlig utlösande faktor?
- Kan den utlösande faktorn komma tillbaka?
- Har fler anfall inträffat?
- När inträffade det senaste anfallet?
- Vilken behandling får personen?
- Vad visar den medicinska utredningen?
- Hur bedömer behandlande specialist risken för nya anfall?
- Vilka körkortsbehörigheter gäller ärendet?
Det här är också förklaringen till att två ärenden som vid första anblick verkar lika kan få olika resultat.
Läkarintyget kan få stor betydelse
När Transportstyrelsen utreder epilepsi, epileptiskt anfall eller annan medvetandestörning behöver myndigheten ofta ett läkarintyg.
För högre körkortsbehörigheter kräver Transportstyrelsen specialistkompetens i neurologi. För lägre behörigheter kan även en läkare med annan specialistkompetens skriva intyget om läkaren har god kännedom om patientens sjukdom.
Transportstyrelsens interna vägledning anger bland annat att intyget bör innehålla uppgifter om:
- diagnos,
- medicinering och annan behandling,
- hur behandlingen följs,
- behandlingens effekt,
- tidpunkten för senaste anfallet, och
- resultat från EEG när sådan undersökning har gjorts.
Ett läkarintyg bör därför inte bara ses som en formalitet.
Vilka uppgifter som finns i intyget – och hur tydligt läkaren beskriver vad som faktiskt har hänt – kan få stor betydelse för Transportstyrelsens bedömning.
Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg under flera år
Att en person får behålla eller tillbaka sitt körkort betyder inte alltid att ärendet är avslutat.
Vid diagnosen epilepsi ska uppföljningen enligt huvudregeln pågå i minst fem år från det senaste anfallet.
Transportstyrelsen kan under den tiden besluta att personen regelbundet måste lämna nya läkarintyg. Föreskrifterna anger normalt kontroll efter ett år, ytterligare ett år och därefter efter ytterligare tre år.
Om tillståndet är mindre stabilt kan Transportstyrelsen följa personen både längre och tätare.
Även efter ett enstaka epileptiskt anfall eller en annan medvetandestörning kan myndigheten besluta om fortsatt uppföljning med läkarintyg.
När läkaren anmäler till Transportstyrelsen
En läkare har i vissa situationer skyldighet att anmäla en körkortshavare till Transportstyrelsen när personen av medicinska skäl är olämplig att ha körkort.
Det betyder att ett körkortsärende kan börja trots att personen själv inte har kontaktat Transportstyrelsen.
Läs mer om läkarens anmälningsskyldighet
Vi har en separat guide om när en läkare måste anmäla en patient till Transportstyrelsen och vad som händer efter en sådan anmälan.
Transportstyrelsen ska bedöma rätt medicinsk fråga
Medicinska körkortsmål skiljer sig från exempelvis fortkörning eller rattfylleri.
Här handlar frågan vanligtvis inte om vad föraren har gjort i trafiken.
I stället handlar ärendet om framtida risk.
Kan personen plötsligt få ett nytt anfall? Kan medvetandet påverkas under körning? Finns en sjukdom som gör körningen osäker?
Det är därför korrekt medicinsk information blir så viktig.
I Transportstyrelsens egen handledning framhålls uttryckligen att epilepsi, epileptiskt anfall, krampanfall och medvetandestörning är olika saker och att myndighetens handläggare ska vara försiktiga med hur begreppen används.
Om den första medicinska uppgiften är felaktig, ofullständig eller missvisande kan det därför finnas anledning att granska vilket underlag Transportstyrelsen faktiskt har lagt till grund för sin bedömning.
Kan man överklaga ett beslut om indraget körkort på grund av epilepsi?
Ja.
Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.
Ett överklagande bör dock inte bara beskriva hur viktigt körkortet är.
I medicinska körkortsmål ligger tyngdpunkten normalt på den medicinska fråga som ligger bakom beslutet.
Det kan till exempel finnas anledning att granska:
- vilken typ av händelse som faktiskt har inträffat,
- om Transportstyrelsen har tolkat läkaruppgifterna korrekt,
- om diagnosen är säker,
- vad en specialistläkare bedömer,
- om det finns en tydlig utlösande faktor,
- hur risken för nya anfall ser ut, och
- vilken bestämmelse Transportstyrelsen har använt.
Det betyder inte att samma argument fungerar i alla ärenden. Tvärtom är dessa mål ofta mycket beroende av den enskilda medicinska situationen.
Vanliga frågor om epilepsi och körkort
Får man köra bil om man har epilepsi?
Ja, det kan man. Epilepsi innebär inte ett permanent körkortsförbud för vanlig personbil. Som huvudregel krävs att personen har varit fri från epileptiska anfall under minst tolv månader. Det finns även särskilda regler och undantag beroende på situationen.
Hur länge blir körkortet indraget efter ett epileptiskt anfall?
Efter ett första epileptiskt anfall gäller normalt sex månaders hinder för lägre behörigheter. Om epilepsi har diagnostiserats gäller normalt tolv månader från det senaste anfallet. Undantag kan förekomma.
Måste man ha epilepsi för att Transportstyrelsen ska återkalla körkortet?
Nej. Transportstyrelsen ska bedöma förekomsten av epileptiska anfall även om diagnosen epilepsi inte har ställts. Även annan medvetandestörning kan innebära ett medicinskt hinder.
Kan ett enda epileptiskt anfall göra att jag förlorar körkortet?
Ja. Ett första epileptiskt anfall är normalt ett tillfälligt hinder för körkort. För B-körkort är huvudregeln sex månader. För högre behörigheter är huvudregeln fem år.
Vad är ett provocerat epileptiskt anfall?
Det är ett anfall som har ett tydligt samband med en särskild utlösande faktor. I vissa fall kan ett sådant anfall behandlas annorlunda i körkortsreglerna om den utlösande faktorn kan bedömas inte återkomma.
Kan jag få behålla körkortet efter ett provocerat anfall?
I vissa fall. För lägre behörigheter finns ett särskilt undantag när anfallet direkt orsakats av en faktor som kan förutses inte återkomma. Det måste dock alltid göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Räcker ett normalt EEG för att få behålla körkortet?
Nej. Ett normalt EEG utesluter enligt Transportstyrelsens regler varken epileptiskt anfall eller epilepsi. Resultatet måste bedömas tillsammans med övriga medicinska uppgifter.
Vad gäller om jag har svimmat men inte har epilepsi?
En svimning eller annan medvetandestörning kan ändå behöva utredas. Hur lång observationstid som krävs beror på orsaken och risken för att händelsen upprepas. Det finns inte en enda tidsgräns som gäller för alla sådana fall.
Kan man köra lastbil efter ett epileptiskt anfall?
Reglerna är betydligt strängare än för B-körkort. Efter ett första epileptiskt anfall krävs som huvudregel fem års anfallsfrihet utan behandling med läkemedel mot epilepsi. Vid epilepsi är huvudregeln tio år utan anfall och utan sådan läkemedelsbehandling.
Gäller samma regler för taxiförarlegitimation?
Taxiförarlegitimation omfattas i huvudsak av samma höga medicinska krav som de högre körkortsbehörigheterna.
Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?
Ja. Ett beslut om återkallelse av körkort kan överklagas till förvaltningsrätten. I medicinska mål är det ofta viktigt att överklagandet tar sikte på den medicinska bedömning som Transportstyrelsen har lagt till grund för beslutet.
Om innehållet
Den här sidan beskriver de regler som gäller när Transportstyrelsen ifrågasätter ett körkort på grund av epilepsi, epileptiskt anfall, krampanfall eller annan medvetandestörning.
Reglerna är medicinskt och juridiskt komplicerade. Texten ger därför en översikt och ska inte ses som en bedömning av ett enskilt ärende.
Trafikjuristerna arbetar med medicinska körkortsärenden från den första utredningen hos Transportstyrelsen till överklaganden i förvaltningsdomstol.
Rättskällor och faktagranskning
Juridiskt uppdaterad: 3 september 2026
Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt bestämmelserna om medicinska krav, körkortstillstånd, körkortsingripande och läkares anmälningsskyldighet; körkortsförordningen (1998:980); Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125, särskilt 1 kap., 8 kap. och 17 kap., i konsoliderad lydelse med ändringar införda till och med TSFS 2026:2; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; relevant praxis från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten och förvaltningsrätt; samt aktuell vägledning och information från Transportstyrelsen. Den nu gällande körkortslagen är uppdaterad till och med SFS 2026:469.
Medicinsk faktagranskning: Transportstyrelsens medicinska föreskrifter och aktuella trafikmedicinska vägledning har jämförts med medicinsk litteratur om epilepsi och epileptiska anfall, bland annat International League Against Epilepsys etablerade definition av epilepsi.
Rättsfall som har granskats: Bland annat Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 14688-20, om ett provocerat epileptiskt anfall samt Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nr 2080-25, om bevisningen kring ett påstått epileptiskt anfall. Personuppgifter har utelämnats i artikeln.
Författare: Henrik D.A. Broberg
Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta Kjellin
Om författaren
Henrik D.A. Broberg är jurist och trafikjurist på Trafikjuristerna. Han arbetar huvudsakligen med körkorts-, taxi- och yrkestrafikärenden och har särskild erfarenhet av medicinska körkortsmål och processer mot Transportstyrelsen.
