Synfältsdefekter och körkort – Esterman, synfältstest och medicinska krav

Kort svar: En synfältsdefekt kan leda till att Transportstyrelsen utreder eller återkallar ett körkort. Men ett synfältsfel betyder inte automatiskt att körkortet måste dras in. Det spelar stor roll var synfältsbortfallet finns, hur stort det är, hur testet har utförts och vilken körkortsbehörighet du har. Sedan den 1 februari 2025 tillåter reglerna dessutom vissa mindre synfältsbortfall.

Vad är en synfältsdefekt?

Synfältet är allt du kan se samtidigt som du tittar rakt fram.

Du ser alltså inte bara det som finns mitt framför dig. Du uppfattar också människor, fordon och föremål åt sidorna, uppåt och nedåt utan att behöva flytta blicken.

En synfältsdefekt betyder att någon del av detta område har försämrats eller fallit bort.

Det kan till exempel bero på en ögonsjukdom. Men problemet kan också uppstå efter en skada eller sjukdom i hjärnan.

Transportstyrelsen nämner bland annat glaukom, näthinnesjukdomar, behandling av ögat och stroke som orsaker till att synfältet kan påverkas.

Det speciella med synfältsdefekter är att personen själv inte alltid märker dem tydligt. Hjärnan kan i viss mån fylla i det som saknas. Därför kan en person uppleva sin syn som god trots att ett synfältstest visar ett bortfall.

Samtidigt gäller även det omvända: ett testresultat behöver läsas på rätt sätt innan man kan säga vad det faktiskt betyder för körkortet.

Varför kan synfältsdefekter påverka körkortet?

Den som kör bil måste snabbt kunna uppfatta vad som händer runt fordonet.

En förare behöver exempelvis upptäcka en cyklist från sidan, se en fotgängare vid ett övergångsställe och uppmärksamma rörelser i en korsning.

Därför innehåller Transportstyrelsens medicinska regler krav på hur stort synfältet måste vara.

Men reglerna säger inte bara att en person antingen har ett ”bra” eller ”dåligt” synfält.

Bedömningen är betydligt mer detaljerad.

Det spelar bland annat roll var de delar som personen inte ser ligger och hur de förhåller sig till varandra. Det är därför två synfältstest med ungefär lika många missade punkter kan få helt olika betydelse för körkortet.

Det här är en av de viktigaste sakerna att förstå i synfältsärenden.

Vad är ett Estermantest?

Esterman är ett särskilt synfältstest som mäter vad du kan se när du använder båda ögonen samtidigt.

Under testet tittar personen mot en bestämd punkt. Små ljuspunkter visas på olika platser i synfältet. Personen markerar när han eller hon ser ljuset.

Resultatet blir en karta över vilka testpunkter personen har sett och vilka som inte har setts.

Transportstyrelsens regler säger numera att en kontroll av synfältet ska göras med ett Estermanprogram eller ett likvärdigt program när en sådan undersökning behövs.

Det betyder att reglerna inte kräver ett enda visst fabrikat av testmaskin. Ett annat program kan användas om det ger information som motsvarar ett Estermantest. Transportstyrelsen har därför satt upp ganska detaljerade krav på bland annat antalet testpunkter, hur de ligger placerade och hur ljuspunkterna visas.

Det är viktigt. Alla synfältstest är alltså inte automatiskt samma sak i ett körkortsärende.

Esterman är inte bara en räkning av missade punkter

Det är lätt att titta på ett resultat och fråga:

”Hur många punkter får man missa?”

Men den frågan är egentligen för enkel.

Reglerna tar också hänsyn till var punkterna ligger och om flera missade punkter ligger intill varandra.

Transportstyrelsen framhåller själv att testpunkternas exakta placering kan bli avgörande i ett gränsfall. Olika Estermanprogram kan dessutom placera punkterna något olika.

Vilka synfältskrav gäller för vanligt B-körkort?

För bland annat AM, A, B och BE kräver dagens regler i grunden ett synfält som sträcker sig minst 120 grader i sidled och 40 grader i höjdled.

Av de 120 graderna måste minst 50 grader finnas på varje sida om mitten. Synfältet ska dessutom nå minst 20 grader uppåt och 20 grader nedåt.

Det betyder dock inte att varje missad testpunkt leder till ett underkänt resultat.

Sedan reglerna ändrades den 1 februari 2025 får en viss nedsättning finnas.

Inom de centrala 20 graderna kan en enstaka missad punkt mellan 10 och 20 grader accepteras. Längre ut i synfältet tillåter reglerna även vissa mindre grupper av missade punkter. Hur punkterna ligger i förhållande till varandra har därför stor betydelse.

Det är en tydlig skillnad mot de tidigare svenska reglerna.

Transportstyrelsen har själv uppskattat att omkring 1 000 personer per år tidigare fick avslag eller ett återkallat körkort på grund av de gamla synfältskraven. Myndigheten bedömer att många av dessa personer skulle klara dagens krav.

Det säger en hel del om hur stor betydelse regeländringen faktiskt har.

Lastbil, buss och taxi har hårdare synfältskrav

Samma synfältstest kan få olika resultat beroende på vilken körkortsbehörighet saken gäller.

För lastbil, buss och taxiförarlegitimation ställer reglerna högre krav.

Där krävs i grunden ett synfält på minst 160 grader i sidled och 60 grader i höjdled. Minst 70 grader måste finnas åt vardera sidan och minst 30 grader uppåt respektive nedåt.

Reglerna tillåter vissa mindre bortfall längre ut i synfältet även här, men kraven i den centrala delen är strängare.

Det här är inte bara en teoretisk skillnad.

I ett mål som Trafikjuristerna har arbetat med kom kammarrätten fram till att det nya medicinska underlaget visade att synfältskraven för de lägre behörigheterna var uppfyllda. Körkortet fick därför inte återkallas i den delen. Samma person uppfyllde däremot inte kraven för de högre behörigheterna.

Det visar varför man aldrig bör nöja sig med slutsatsen att någon ”har en synfältsdefekt”.

Den verkliga frågan är vilken defekt som finns och vilket krav som gäller för den aktuella behörigheten.

Synreglerna avseende synfältsdefekter ändrades den 1 februari 2025

Den här tidpunkten är mycket viktig.

Äldre beslut, läkarutlåtanden och domar kan bygga på regler som inte längre ser likadana ut.

Transportstyrelsen ändrade reglerna eftersom myndigheten efter en översyn kom fram till att Sverige på flera områden hade strängare krav på synfält än andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet. De nya reglerna tillåter därför större synfältsnedsättningar än tidigare.

Ny svensk forskning från 2026 pekar också på en tydlig praktisk skillnad. Forskarna jämförde äldre och nuvarande svenska krav på B-körkort. I materialet skulle 33 procent ha fallit på de äldre svenska kraven, jämfört med 18 procent med dagens regler.

Ett Estermantest måste också vara tillförlitligt

Ett synfältstest bygger på att personen koncentrerar sig och reagerar på ljuspunkterna.

Det är därför inte samma typ av mätning som att till exempel mäta en persons längd.

Trötthet, koncentration, förståelse av testet och felaktiga knapptryckningar kan påverka resultatet.

Medicinsk forskning visar också att resultatet kan variera när samma person gör om Estermantestet. I en studie gjorde 104 personer testet två gånger samma dag. Resultaten var på gruppnivå stabila, men skillnader förekom hos enskilda personer. Framför allt var punkterna längst ut och högst upp i synfältet mindre stabila mellan testerna.

En nyare studie av personer med glaukom kom till ett liknande resultat: testet hade överlag god upprepning, men antalet felaktiga knapptryckningar hade tydlig betydelse för hur säkert resultatet var.

Det betyder inte att ett dåligt resultat alltid kan avfärdas.

Det betyder däremot att man ibland måste fråga hur säkert själva resultatet är, inte bara läsa antalet missade punkter.

Transportstyrelsen tar också upp frågan om testets tillförlitlighet i sin egen vägledning.

Kan två Estermantest ge olika resultat?

Ja.

Ett senare test kan visa fler eller färre missade punkter än ett tidigare test.

Det är särskilt viktigt i ärenden där Transportstyrelsen jämför flera undersökningar över tid.

Skillnaden behöver inte automatiskt betyda att det ena testet är fel. Men stora skillnader kan göra att myndigheten vill veta varför resultaten förändras.

I några av de ärenden som vi har arbetat med har just detta blivit den centrala frågan: senare undersökningar har klarat de angivna synfältskraven medan äldre undersökningar har sett sämre ut.

Då räcker det inte alltid att bara konstatera att det senaste resultatet är bättre.

Man behöver förstå vilken undersökning som gjordes, hur den utfördes, hur testpunkterna ligger och vilken medicinsk bakgrund som finns.

Det är också ett exempel på varför upprepade tester utan en tydlig plan inte alltid gör ett ärende enklare.

Stroke kan orsaka synfältsbortfall

Stroke är en viktig orsak till synfältsproblem.

En skada i hjärnan kan göra att en person förlorar synen inom samma del av synfältet på båda ögonen. Ett vanligt medicinskt namn är homonym hemianopsi.

Det låter komplicerat. Enklare uttryckt kan personen exempelvis få svårt att se det som finns på vänster sida trots att båda ögonen i sig fortfarande fungerar.

Forskningen visar att spontan förbättring av själva synfältsbortfallet framför allt sker under den första tiden efter en stroke. Samtidigt kan människor med bestående bortfall lära sig strategier för att bättre söka av omgivningen med ögon- och huvudrörelser.

Det är viktigt att skilja dessa saker åt.

Att en person blir bättre på att upptäcka det som händer omkring honom eller henne behöver inte betyda att den skadade delen av synfältet biologiskt har blivit normal.

På samma sätt bör man vara försiktig med att dra långtgående slutsatser enbart av diagnosen när frågan i ett körkortsärende gäller vad en aktuell och korrekt utförd synfältsundersökning faktiskt visar.

Det här är ett område där den medicinska och juridiska bedömningen ofta möts.

Visar Esterman hur bra en person faktiskt kör bil?

Inte fullt ut.

Esterman mäter synfält. Testet mäter inte hela den förmåga som krävs för att köra bil.

En större forskningsstudie jämförde Estermanresultat med resultat från körprov i verklig trafik. Fler missade punkter hade samband med en högre risk att misslyckas vid körprovet. Men forskarna kunde inte hitta en tydlig gräns i Estermantestet som på ett säkert sätt skilde personer som körde godkänt från personer som inte gjorde det.

Det är en viktig skillnad.

Esterman är ett medicinskt test av synfältet. Det är inte ett körprov.

Ändå måste Transportstyrelsen i dag använda de medicinska synfältskraven när myndigheten prövar rätten till körkort.

Esterman har dessutom fått en mycket stor internationell betydelse och används i flera länder vid bedömningen av synfält för körkort.

Kan jag visa min körförmåga genom att göra ett körprov?

Inte enligt dagens svenska system.

Transportstyrelsen uppger uttryckligen att det i dag inte finns någon verksamhet där en person som inte klarar synfältskraven kan visa sin körförmåga genom ett praktiskt körprov.

Men den frågan kan förändras.

Regeringen gav 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda ett särskilt körprov för personer med synfältsbortfall. Bakgrunden var bland annat att vissa personer kan lära sig att kompensera för sitt synfältsbortfall och ändå köra trafiksäkert.

Transportstyrelsens förslag skickades senare på remiss. Förslaget innebär i korthet att vissa personer som inte når upp till de vanliga synfältskraven skulle kunna få sin faktiska förmåga bedömd i trafik. Den föreslagna tidpunkten för nya regler är den 1 mars 2027, men det är ännu ett förslag och inte gällande rätt.

Transportstyrelsen måste bedöma rätt test mot rätt regel

Synfältsärenden kan se enkla ut på papperet.

Det finns en karta. Några punkter är markerade. Sedan finns ett antal regler.

I praktiken kan bedömningen bli betydligt mer komplicerad.

Det såg vi tydligt i ett äldre mål där Trafikjuristerna företrädde en körkortshavare.

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet efter sin tolkning av ett Estermantest. Förvaltningsrätten upphävde beslutet. Transportstyrelsen överklagade, men kammarrätten kom fram till att den genomförda undersökningen inte visade den typ av synfältsdefekt som enligt dåvarande regler utgjorde hinder för körkort.

Det avgörandet ska inte användas som en tabell för dagens regler. Synreglerna ändrades 2025.

Däremot visar målet något som fortfarande är centralt:

Det räcker inte att säga att det finns missade punkter på ett synfältstest. Punkterna måste bedömas mot den regel som faktiskt gäller.

Det kan låta självklart.

I verkliga körkortsärenden är det inte alltid så enkelt.

Det är inte alltid sjukdomen som avgör

Två personer kan ha samma diagnos men olika synfält.

På samma sätt kan två personer ha liknande synfältsbortfall av helt olika orsaker.

Därför måste man skilja mellan orsaken till synproblemet och den synfunktion som reglerna kräver.

Det gäller särskilt efter exempelvis stroke.

Transportstyrelsens medicinska regler anger att tillstånd efter stroke ska bedömas utifrån de delar av reglerna som faktiskt berörs. Synfältsdefekter ska alltså bedömas enligt synreglerna, medan andra följder av en stroke kan behöva bedömas på annat sätt.

Det är också därför ett körkortsärende kan bli fel om alltför stor vikt läggs vid namnet på en diagnos och för liten vikt vid vad de aktuella undersökningarna faktiskt visar.

Vad händer när Transportstyrelsen misstänker en synfältsdefekt?

Transportstyrelsen kan begära mer medicinskt underlag om den information som redan finns inte räcker.

I vissa fall krävs ett utökat synintyg. Då kan intyget bland annat behöva innehålla resultat från Esterman eller ett likvärdigt program, information om synskärpa, eventuell ögonsjukdom och andra omständigheter som kan påverka synen.

Det är därför viktigt att läsa Transportstyrelsens brev noggrant innan man bokar nya undersökningar.

Ett nytt test är inte automatiskt rätt test.

Och fler undersökningar är inte automatiskt bättre än rätt undersökning.

Har du fått ett dåligt resultat på Esterman?

Ett resultat bör inte bedömas utifrån totalsiffran ensam.

Man behöver bland annat förstå vilket område som har undersökts, var de missade punkterna finns, om de sitter tillsammans, vilken körkortsbehörighet saken gäller och om undersökningen uppfyller kraven för ett Estermanprogram eller likvärdigt program.

Man behöver ibland också jämföra resultatet med tidigare undersökningar och med den medicinska bakgrunden.

Det innebär däremot inte att varje dåligt testresultat går att förklara bort.

I vissa fall visar undersökningen ett tydligt medicinskt hinder.

Det viktiga är att först ta reda på vad testresultatet faktiskt visar enligt de regler som gäller i dag.

Vanliga frågor om synfältsdefekter och körkort

Kan Transportstyrelsen dra in körkortet på grund av synfältet?

Ja. Om synfunktionen inte uppfyller de medicinska krav som gäller kan Transportstyrelsen ingripa mot körkortet. Men myndigheten måste bedöma rätt medicinskt underlag mot de regler som gäller för just den aktuella behörigheten.

Hur många punkter får man missa på Estermantestet?

Det finns inget bra svar i form av en enda totalsiffra. Placeringen av de missade punkterna är avgörande. Dagens regler tillåter vissa mindre bortfall, men reglerna ser olika ut beroende på var bortfallet ligger och vilken behörighet personen har.

Måste alla punkter vara rätt för B-körkort?

Nej. Sedan den 1 februari 2025 tillåter reglerna vissa begränsade synfältsnedsättningar. Därför betyder en eller flera missade punkter inte automatiskt att testet är underkänt.

Är Esterman samma sak som ett vanligt syntest?

Nej. Ett vanligt syntest mäter främst hur skarpt du ser. Esterman undersöker i stället hur stort område du ser omkring den punkt du tittar på.

Kan man göra om ett Estermantest?

Det går att genomföra en ny undersökning. Men ett nytt test behöver inte automatiskt lösa problemet. Om resultaten skiljer sig mycket kan frågan i stället bli varför de skiljer sig och vilket resultat som ger den mest tillförlitliga bilden.

Kan jag använda ett annat synfältstest än Esterman?

Ja, under vissa förutsättningar. Reglerna tillåter ett likvärdigt program, men programmet måste ge information som motsvarar Esterman och uppfylla de krav som anges i föreskrifterna.

Är kraven samma för personbil och lastbil?

Nej. Kraven är betydligt högre för lastbil, buss och taxiförarlegitimation. Det är därför möjligt att uppfylla synkraven för B-körkort men inte för exempelvis C- eller D-behörighet.

Kan jag få behålla körkortet efter en stroke?

Det beror på vilka följder stroken har fått. Stroke kan bland annat påverka synfält, rörelseförmåga, uppmärksamhet och andra funktioner som behövs i trafiken. En stroke innebär därför inte i sig att en person aldrig mer kan ha körkort. Transportstyrelsen måste bedöma de medicinska krav som berörs i det enskilda fallet.

Kan jag kräva ett praktiskt körprov om mitt synfält inte klarar kraven?

Nej, inte enligt dagens regler. Ett system med särskild körbedömning vid synfältsbortfall har föreslagits, men det har ännu inte trätt i kraft.

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 2 september 2026

Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt 3 kap. 2 §, 3 kap. 12 §, 5 kap. 3 § 7 samt 10 kap. 5–6 §§; körkortsförordningen (1998:980); Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 om medicinska krav för innehav av körkort m.m., särskilt 2 kap. 5–11 och 19–20 §§, i lydelse efter bland annat TSFS 2024:65; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; relevant praxis från kammarrätt och förvaltningsrätt, bland annat Kammarrätten i Göteborg mål nr 3427-19 och 864-23; samt aktuell information från Transportstyrelsen, Regeringskansliet och medicinska vetenskapliga publikationer om synfält, Estermanundersökning, stroke och körförmåga. TSFS 2010:125 anger att synfält vid behov ska undersökas med Estermanprogram eller ett likvärdigt program och innehåller särskilda krav för lägre respektive högre körkortsbehörigheter.

Praxis som särskilt beaktats: Kammarrätten i Göteborg mål nr 3427-19, där domstolen fann att den aktuella Estermanundersökningen inte visade en sådan synfältsdefekt som enligt då gällande regler utgjorde hinder för körkort, samt Kammarrätten i Göteborg mål nr 864-23, där synfältskraven bedömdes olika för lägre och högre behörigheter.

Författare: Henrik D.A. Broberg

Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin