Problem med minnet, uppmärksamheten eller förmågan att orientera sig kan påverka rätten att ha körkort. Det gäller bland annat vid demens, efter stroke eller vid andra sjukdomar och skador som påverkar hjärnans funktion.

Men alla kognitiva problem leder inte till indraget körkort. Transportstyrelsen måste bedöma hur stora problemen är och om de innebär en risk i trafiken.

Kort svar: Kognitiva problem kan leda till att Transportstyrelsen återkallar körkortet om problemen är så allvarliga att de påverkar trafiksäkerheten. Myndigheten tittar bland annat på minne, uppmärksamhet, omdöme, orientering, reaktionsförmåga och förmågan att planera. Lindrig demens eller kognitiv svikt innebär däremot inte automatiskt att körkortet måste återkallas. Vid lindrig demens kan vanligt körkort i vissa fall behållas, ofta med krav på fortsatt medicinsk uppföljning. Transportstyrelsens regler skiljer alltså mellan en lindrig nedsättning och en allvarlig kognitiv störning.

Vad är ett kognitivt hinder?

Kognition handlar om hur hjärnan tar emot, förstår och använder information.

När du kör bil måste hjärnan göra många saker samtidigt. Du behöver se vad som händer omkring dig, förstå situationen, komma ihåg regler och instruktioner, reagera snabbt och fatta rätt beslut.

En kognitiv nedsättning kan därför påverka bilkörningen på flera olika sätt.

Transportstyrelsen ska särskilt bedöma om personen har problem med:

• uppmärksamhet,
• omdöme,
• förmågan att förstå och bearbeta synintryck,
• förmågan att växla mellan olika uppgifter,
• minne,
• planering och problemlösning,
• mental snabbhet,
• trötthet som påverkar förmågan,
• och vissa svårigheter att förstå eller reagera på det som händer runt omkring.

Reglerna anger att en allvarlig kognitiv störning är ett hinder för körkort.

Kan man ha körkort om man har kognitiva problem eller demens?

Ja, i vissa fall.

Huvudregeln är att demens är ett medicinskt hinder för körkort. Men Transportstyrelsens regler har ett viktigt undantag.

Vid lindrig demens kan en person fortfarande få ha vanligt körkort, exempelvis behörighet B.

Transportstyrelsen beskriver lindrig demens som ett tillstånd där personen fortfarande kan leva ett förhållandevis självständigt liv och har ett relativt bevarat omdöme, trots att sjukdomen tydligt har påverkat exempelvis arbete eller sociala aktiviteter.

Det betyder att själva diagnosen inte alltid avgör körkortsfrågan.

Det viktiga är i stället:

• hur långt sjukdomen har utvecklats,
• vilka funktioner som har påverkats,
• hur stora svårigheterna är,
• och vilken betydelse de får för trafiksäkerheten.

För högre behörigheter och taxiförarlegitimation är kraven strängare.

Kognitiv svikt är inte alltid samma sak som allvarlig kognitiv störning

Det här är en av de viktigaste skillnaderna i dessa ärenden.

En journal kan innehålla uttryck som:

• minnesstörning,
• mild kognitiv svikt,
• kognitiv nedsättning,
• misstänkt demens,
• eller allvarlig kognitiv störning.

Orden betyder inte samma sak.

Att en person har vissa kognitiva problem innebär därför inte automatiskt att kraven för körkort inte är uppfyllda.

För att Transportstyrelsen ska kunna återkalla körkortet på grund av en kognitiv störning måste underlaget ge stöd för att problemen är så allvarliga att de innebär ett medicinskt hinder.

Det kan bli särskilt viktigt om utredningen fortfarande pågår eller om läkarna själva är osäkra på hur omfattande problemen är.

Ett exempel från domstol

I ett mål återkallade Transportstyrelsen körkortet efter att läkare hade sett tecken på kognitiv svikt. Personen hade bland annat vissa problem med uppgifter som rörde rumsuppfattning och förståelse av synintryck.

Samtidigt fanns ingen säker diagnos och den medicinska utredningen var inte färdig.

Förvaltningsrätten konstaterade att det fanns symtom på kognitiv svikt. Domstolen ansåg däremot att underlaget inte räckte för att visa att personen hade en allvarlig kognitiv störning.

Transportstyrelsens beslut upphävdes.

Det visar att det finns en viktig skillnad mellan att visa att en person har vissa problem och att visa att problemen är så allvarliga att körkortet måste återkallas.

Vilka sjukdomar och skador kan påverka kognitionen?

Kognitiva körkortshinder förknippas ofta med demens. Men reglerna gäller bredare än så.

Kognitiva problem kan bland annat förekomma vid:

• Alzheimers sjukdom,
• vaskulär demens,
• andra demenssjukdomar,
• stroke,
• traumatisk hjärnskada,
• hjärntumör,
• syrebrist i hjärnan,
• vissa neurologiska sjukdomar,
• infektioner som påverkar hjärnan,
• och andra sjukdomar eller skador som påverkar hjärnans funktion.

Transportstyrelsens regler anger särskilt att en förvärvad hjärnskada efter exempelvis stroke, infektion, syrebrist, förgiftning, tumör eller trauma ska bedömas enligt reglerna om kognitiva störningar.

Efter stroke kan flera olika medicinska områden dessutom behöva bedömas samtidigt. Det kan exempelvis handla om syn, rörelseförmåga, medvetandestörningar och kognitiva problem.

Det är inte bara minnet som är viktigt

Många tänker direkt på glömska när man talar om kognitiva problem.

Men ur körkortssynpunkt kan andra svårigheter vara minst lika viktiga.

Uppmärksamhet

Bilföraren måste kunna hålla uppmärksamheten under en längre tid.

Samtidigt måste föraren kunna följa flera saker på en gång. Det kan exempelvis handla om bilen framför, en cyklist vid sidan av vägen och ett trafikljus längre fram.

Transportstyrelsen rekommenderar att läkaren vid misstänkt problem med uppmärksamheten bedömer både förmågan att dela uppmärksamheten och förmågan att behålla den över tid. Även effekten av tidspress bör bedömas.

Omdöme

Bilföraren behöver kunna förstå risker och välja ett säkert sätt att agera.

Ett exempel är att bedöma om det finns tillräckligt med tid för att köra ut i en korsning eller genomföra en omkörning.

Transportstyrelsen anger uttryckligen att problem med omdömet ska bedömas utifrån vilken betydelse de kan få för trafiksäkerheten.

Synintryck och orientering

Det är möjligt att ha bra syn men ändå få problem med hur hjärnan tolkar det man ser.

Det kan exempelvis bli svårare att:

• förstå var andra fordon befinner sig,
• bedöma avstånd,
• hitta rätt,
• uppfatta flera saker samtidigt,
• eller förstå en komplicerad trafikmiljö.

Det här kallas ibland visuospatial förmåga.

I medicinsk litteratur finns exempel på demenssjukdomar där just förmågan att förstå och bearbeta synintryck påverkas tydligt, även när andra funktioner länge kan vara relativt väl bevarade.

Planering och problemlösning

Bilföraren behöver kunna tänka flera steg framåt.

Det gäller exempelvis när man närmar sig en korsning, byter fil eller plötsligt behöver ändra sin plan.

Mental snabbhet

Det räcker inte alltid att kunna lösa en uppgift.

I trafiken måste du ofta förstå situationen och fatta beslut snabbt.

En person kan därför klara en uppgift när det inte finns någon tidspress men ändå få svårigheter i en snabb trafiksituation.

Hur undersöks kognitiv förmåga?

Det finns inte ett enda test som alltid kan avgöra om en person får ha körkort.

Transportstyrelsens föreskrifter säger att läkarundersökningen ska innehålla en bedömning av de kognitiva funktionerna.

Bedömningen kan också bygga på en mer omfattande undersökning som utförs av exempelvis neuropsykolog, annan legitimerad psykolog eller arbetsterapeut med god kunskap inom området.

Utredningen kan innehålla flera delar.

Samtal och läkarundersökning

Läkaren kan bland annat bedöma:

• minne,
• orientering,
• förståelse,
• uppmärksamhet,
• sjukdomsinsikt,
• hur personen fungerar i vardagen,
• och hur problemen har utvecklats över tid.

Uppgifter från anhöriga

Transportstyrelsen rekommenderar att läkaren, om möjligt, hämtar information från anhöriga när det finns misstanke om minnesproblem.

Det kan vara viktigt eftersom den som själv har fått en kognitiv nedsättning inte alltid märker hela förändringen.

Kognitiva screeningtest

Läkaren kan använda enklare tester för att få en första bild av personens kognitiva förmåga.

Ett vanligt exempel är MMSE.

Andra tester, såsom MoCA, används också inom vården.

Fördjupad utredning

I vissa fall behövs mer omfattande tester.

Då kan man bland annat undersöka:

• minne,
• reaktionshastighet,
• uppmärksamhet,
• problemlösning,
• planering,
• rumsuppfattning,
• förmågan att växla mellan olika uppgifter.

---

Kan Transportstyrelsen dra in körkortet på grund av ett dåligt MMSE eller MoCA?

Ett lågt testresultat kan vara viktigt.

Men körkortsfrågan bör inte reduceras till en enda poäng.

Transportstyrelsens regler kräver en bedömning av flera olika kognitiva funktioner. Den medicinska undersökningen ska dessutom vara utgångspunkten för bedömningen.

Ett resultat på exempelvis MMSE kan därför vara en del av utredningen, men resultatet måste sättas in i ett större sammanhang.

Man behöver bland annat fråga:

• Vilka delar av testet gick sämre?
• Vad kan det bero på?
• Finns samma problem i andra undersökningar?
• Hur fungerar personen i vardagen?
• Finns en säker diagnos?
• Har tillståndet försämrats?
• Finns andra medicinska förklaringar?

Det är också viktigt att förstå att olika kognitiva problem kan få helt olika betydelse i trafiken.

En person kan exempelvis ha vissa minnesproblem men relativt bevarat omdöme och god orienteringsförmåga. En annan person kan ha ett bättre minne men betydligt större problem med uppmärksamhet och tolkning av synintryck.

Kan ett körtest visa att jag klarar att köra?

I vissa fall kan ett körtest bli viktigt.

Men det finns en tydlig regel om när det bör användas.

Transportstyrelsen anger att bedömningen i första hand ska göras genom den medicinska undersökningen.

Ett körprov eller annat körtest bör främst användas om den medicinska utredningen hamnar i ett svårbedömt gränsområde.

Även om personen klarar körtestet ska läkaren och Transportstyrelsen göra en helhetsbedömning av hela utredningen.

Ett körtest ersätter alltså inte den medicinska bedömningen.

När ett tidigare godkänt körprov inte räckte

I ett annat mål hade en förare tidigare klarat ett praktiskt körprov.

Senare visade både kliniska undersökningar och mer omfattande neuropsykologiska tester flera kognitiva problem.

Föraren invände bland annat mot att simulatorprov inte motsvarade riktig bilkörning.

Domstolen konstaterade dock att bedömningen inte byggde enbart på simulatorn. Även klinisk undersökning och neuropsykologisk utredning visade nedsättningar som hade betydelse för körförmågan.

Domstolen lät därför återkallelsen stå kvar.

Det visar varför ett enda bra eller dåligt test sällan bör ses isolerat.

ETT MEDICINSKT KÖRKORTSÄRENDE AVGÖRS OFTA AV UNDERLAGET

Två personer med liknande diagnos kan få olika beslut.

Det beror bland annat på vilka funktioner som är nedsatta, hur stora problemen är och vad den medicinska utredningen faktiskt visar.

---

Måste man ha varit med om en trafikolycka?

Nej.

Transportstyrelsen behöver inte vänta på att en olycka ska inträffa.

Körkortslagstiftningen ska förebygga olyckor.

Enligt 5 kap. 3 § 7 körkortslagen ska körkortet återkallas om sjukdom, skada eller liknande har begränsat förarens förutsättningar så mycket att personen från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.

Det betyder att en person kan förlora körkortet även om han eller hon aldrig har varit med om en olycka.

Samtidigt kan en lång tid med säker körning vara en del av helhetsbilden.

Jag har kört i 50 år utan problem – spelar det någon roll?

Ja, men inte alltid på det sätt man hoppas.

En lång och säker körhistorik kan visa att personen tidigare har varit en trygg förare.

Men en nytillkommen sjukdom kan förändra förmågan.

Transportstyrelsen bedömer därför framför allt om personen nu uppfyller de medicinska kraven.

Tidigare körvana kan alltså vara relevant, men den kan inte ensam väga upp en tydlig medicinsk utredning som visar att körförmågan har försämrats.

Det här är ofta en svår fråga för den som drabbas.

För många äldre personer betyder bilen självständighet. Utan körkort kan det bli svårare att handla, träffa familj, ta sig till vården eller bo kvar på samma plats.

Trots det måste Transportstyrelsens bedömning utgå från trafiksäkerheten.

Anhörigas uppgifter kan få stor betydelse

Kognitiva sjukdomar kan vara svåra att bedöma eftersom personen själv inte alltid märker hela förändringen.

En anhörig kan exempelvis ha sett att personen:

• kör fel,
• tappar orienteringen,
• blir osäker i korsningar,
• missar skyltar,
• behöver mer hjälp för att hitta,
• reagerar långsammare,
• eller undviker trafik som tidigare inte varit något problem.

Transportstyrelsens allmänna råd anger därför att uppgifter från anhöriga om möjligt bör hämtas in när minnesstörning misstänks.

Det betyder inte att anhörigas uppfattning ensam avgör körkortsfrågan.

Men den kan bli en viktig del av den medicinska bedömningen.

Kan Transportstyrelsen kräva ett nytt läkarintyg?

Ja.

Transportstyrelsen får förelägga en person att lämna in läkarintyg om myndigheten behöver medicinskt underlag för att bedöma fortsatt körkortsinnehav.

Myndigheten kan också kräva bevis om godkänt förarprov.

Det är viktigt att följa ett sådant föreläggande.

Om du inte skickar in det underlag som Transportstyrelsen kräver kan körkortet återkallas av den anledningen, även om den medicinska frågan i sig ännu inte är avgjord.

Kan man få behålla körkortet med krav på nya läkarintyg?

Ja.

Det är särskilt viktigt vid lindrig demens.

Transportstyrelsens föreskrifter säger att den som får behålla körkort vid lindrig demens ska följas upp med nya läkarintyg. Hur ofta det behöver ske ska bestämmas efter omständigheterna i varje enskilt fall.

Vid minnesstörning där demens kan vara på väg att utvecklas anger Transportstyrelsens allmänna råd att frågan om fortsatt körkort bör prövas minst en gång per år.

Det är logiskt eftersom kognitiva sjukdomar kan förändras med tiden.

En person kan alltså uppfylla kraven idag men behöva bedömas igen senare.

Högre körkortsbehörigheter och taxi

Reglerna är strängare för den som kör:

• lastbil,
• buss,
• eller taxi.

Transportstyrelsens regler säger uttryckligen att den ökade trafiksäkerhetsrisken ska beaktas vid högre behörigheter och taxiförarlegitimation.

Det innebär att en person i vissa fall kan uppfylla kraven för ett vanligt B-körkort men inte för exempelvis C-, D-behörighet eller taxiförarlegitimation.

Vid buss och taxi finns dessutom passagerare som kan påverkas om föraren gör ett fel.

Vad händer om läkaren anmäler till Transportstyrelsen?

En läkare kan ha skyldighet att anmäla en person till Transportstyrelsen om läkaren bedömer att personen av medicinska skäl är olämplig att ha körkort.

Läkarens bedömning ska utgå från de medicinska krav som gäller för körkort.

Reglerna innebär samtidigt att läkaren i vissa fall kan avstå från anmälan om läkaren har anledning att tro att patienten kommer att följa uppmaningen att inte köra.

Regeringen har beskrivit att anmälningsreglerna ska göra det möjligt att stoppa förare som av medicinska skäl innebär en trafiksäkerhetsrisk. Reglerna omfattar också situationer där det sannolikt finns ett medicinskt hinder men personen vägrar att genomgå nödvändig utredning.

Läs mer: Läkarens anmälningsplikt till Transportstyrelsen

Transportstyrelsen måste bedöma rätt fråga

I ett kognitivt körkortsärende är det viktigt att skilja mellan att en person har någon form av nedsättning och att personen faktiskt har ett medicinskt hinder mot körkort.

Det är därför viktigt att läsa vad läkaren faktiskt har skrivit.

Finns det en säker diagnos?

Är utredningen färdig?

Vilka funktioner är nedsatta?

Hur stora är problemen?

Finns olika medicinska bedömningar?

Har tillståndet blivit bättre, sämre eller varit stabilt?

Det kan också vara viktigt att se om Transportstyrelsens slutsats verkligen stämmer med den medicinska utredningen.

I ett av de rättsfall som beskrivits ovan ansåg domstolen att Transportstyrelsen hade gått för långt. Underlaget visade kognitiv svikt men inte att störningen var så allvarlig att körkortet kunde återkallas.

I ett annat mål fanns däremot flera undersökningar som tillsammans visade tydliga problem. Där fick återkallelsen stå kvar.

Det visar varför varje ärende måste bedömas utifrån sitt eget medicinska underlag.

Går ett beslut om indraget körkort att överklaga?

Ja.

Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.

I ett kognitivt körkortsärende räcker det sällan att bara skriva att man behöver körkortet eller tycker att man fortfarande kör bra.

Det viktiga är ofta i stället att granska själva grunden för Transportstyrelsens beslut.

Frågor som kan behöva bedömas är exempelvis:

• Visar utredningen verkligen en allvarlig kognitiv störning?
• Har en säker diagnos ställts?
• Är utredningen färdig?
• Har Transportstyrelsen tolkat testresultaten korrekt?
• Finns medicinska bedömningar som talar åt olika håll?
• Har läkaren bedömt just de funktioner som är viktiga för körning?
• Är det bara vissa behörigheter som påverkas?
• Finns det behov av ytterligare medicinsk utredning?

Vilka frågor som är viktiga skiljer sig från fall till fall.

Det är en av anledningarna till att standardiserade överklaganden sällan fungerar bra i medicinska körkortsmål.

Vanliga frågor om minne, kognitiva hinder och körkort

Blir körkortet automatiskt indraget om jag får en demensdiagnos?

Nej, inte alltid. Demens är ett medicinskt hinder som huvudregel, men vanligt körkort kan i vissa fall behållas vid lindrig demens. Då krävs normalt fortsatt medicinsk uppföljning.

Är kognitiv svikt samma sak som demens?

Nej. Kognitiv svikt beskriver en nedsättning av en eller flera kognitiva funktioner. Det betyder inte automatiskt att personen har demens eller en sådan allvarlig kognitiv störning som hindrar körkort.

Räcker ett dåligt MMSE-test för att dra in körkortet?

Ett dåligt resultat kan vara viktigt, men bedömningen ska inte bara bygga på en poäng. Transportstyrelsens regler kräver en bredare bedömning av de kognitiva funktionerna.

Kan jag kräva att få göra ett körtest?

Ett körtest kan användas när den medicinska bedömningen ligger i ett svårbedömt gränsområde. Transportstyrelsens regler säger däremot att bedömningen i första hand ska bygga på den medicinska undersökningen.

Kan läkaren dra in mitt körkort?

Nej. Det är Transportstyrelsen som beslutar om körkortet. Läkaren kan däremot anmäla till Transportstyrelsen om läkaren bedömer att du inte uppfyller de medicinska kraven.

Kan körkortet återkallas trots att jag aldrig har orsakat en olycka?

Ja. Transportstyrelsen behöver inte vänta på en olycka om den medicinska utredningen visar att personen innebär en trafiksäkerhetsrisk.

Kan jag få behålla B-körkort men förlora lastbilsbehörigheten?

Ja. De medicinska kraven är strängare för högre behörigheter och taxi. Det kan därför finnas situationer där B-körkort kan behållas men inte C-, D-behörighet eller taxiförarlegitimation.

Hur ofta måste jag lämna läkarintyg vid lindrig demens?

Transportstyrelsen bestämmer intervallet utifrån det enskilda fallet. Vid minnesstörning där demensutveckling misstänks anger de allmänna råden att prövning bör ske minst en gång om året.

Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?

Ja. Beslut om körkortsingripande kan normalt överklagas till förvaltningsrätten.

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 3 september 2026

Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt bestämmelserna om medicinska krav, körkortsingripande, läkares anmälningsskyldighet och Transportstyrelsens möjlighet att begära medicinskt underlag; körkortsförordningen (1998:980); Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 med senare ändringar, särskilt 1 kap. och 10 kap. om demens och andra kognitiva störningar; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; regeringens förarbeten om medicinska körkortskrav och läkares anmälningsskyldighet; relevant praxis från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten, kammarrätt och förvaltningsrätt; samt aktuell information från Transportstyrelsen. Föreskrifterna anger bland annat att allvarlig kognitiv störning är ett hinder för körkort, medan lindrig demens i vissa fall kan tillåta fortsatt innehav av vanliga körkortsbehörigheter.

Den nu gällande körkortslagen är uppdaterad till och med SFS 2026:469.

Medicinsk faktagranskning: Transportstyrelsens aktuella trafikmedicinska information om demens och andra kognitiva störningar samt medicinsk litteratur om demens, kognitiv svikt, visuospatial förmåga och körförmåga. Transportstyrelsens aktuella vägledning anger bland annat att den medicinska undersökningen ska vara utgångspunkten och att körtest främst bör användas när bedömningen ligger i ett svårbedömt gränsområde.

Författare: Henrik D.A. Broberg

Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin