Ett indraget körkort av medicinska skäl kan bli aktuellt om en sjukdom, skada eller ett annat medicinskt tillstånd gör att det inte längre är säkert att köra. Det betyder däremot inte att en viss diagnos automatiskt leder till att körkortet återkallas.

Transportstyrelsen måste bedöma om personen uppfyller de medicinska krav som gäller för just den sjukdomen eller det tillståndet. Det kan bland annat handla om syn, epilepsi, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, kognitiva problem, psykiska sjukdomar, alkoholberoende, narkotika eller vissa läkemedel.

Bedömningen kan också skilja sig beroende på om personen har vanligt B-körkort eller kör lastbil, buss eller taxi.

Om Transportstyrelsen börjar utreda ditt körkort kan myndigheten begära läkarintyg, specialistutlåtanden, provtagning eller andra medicinska undersökningar. Ett beslut om återkallelse kan överklagas till förvaltningsrätten.

– Har Transportstyrelsen ifrågasatt ditt körkort av medicinska skäl?
Trafikjuristerna kan gå igenom beslutet och det medicinska underlaget och ge en kostnadsfri första bedömning.

Medicinskt hinder för körkort – kortfattat

Kan Transportstyrelsen dra in körkortet på grund av sjukdom?
Ja. Körkortet kan återkallas om sjukdomen eller det medicinska tillståndet påverkar körförmågan så mycket att det finns en trafiksäkerhetsrisk.

Räcker det att jag har en diagnos?
Nej, inte alltid. Det måste bedömas vad diagnosen innebär i just ditt fall och vilka krav som gäller för tillståndet.

Kan Transportstyrelsen kräva läkarintyg?
Ja. Om myndigheten behöver mer information kan du bli skyldig att lämna ett läkarintyg eller genomgå andra medicinska undersökningar.

Kan läkaren anmäla mig till Transportstyrelsen?
Ja. Läkare har i vissa situationer en skyldighet att anmäla en patient som av medicinska skäl bedöms olämplig att ha körkort.

Är reglerna hårdare för lastbil, buss och taxi?
Ja. För flera sjukdomar och tillstånd gäller betydligt hårdare medicinska krav för tunga behörigheter och taxiförarlegitimation.

Kan jag överklaga?
Ja. Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.

– Viktigt: En diagnos är inte alltid samma sak som ett körkortshinder. Det är de medicinska kraven och trafiksäkerhetsrisken som avgör.

Vad är ett medicinskt hinder för körkort?

De grundläggande reglerna finns i 3 kap. 2 § körkortslagen.

För att få körkortstillstånd måste en person vara lämplig som förare. Det gäller både personliga och medicinska förhållanden.

När det gäller den medicinska delen krävs bland annat tillräcklig syn och att personen i övrigt uppfyller de medicinska krav som behövs från trafiksäkerhetssynpunkt. Körkortslagens kommentarer beskriver 3 kap. 2 § som en av de centrala reglerna för den medicinska lämplighetsbedömningen.

De mer detaljerade reglerna finns framför allt i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter, TSFS 2010:125, med senare ändringar.

Transportstyrelsen sammanfattar reglerna på ett enkelt sätt: det är bara den som uppfyller de medicinska krav som behövs för trafiksäkerheten som kan få körkortstillstånd.

En diagnos är inte alltid samma sak som ett körkortshinder

Det är en viktig skillnad.

En person kan ha en sjukdom utan att sjukdomen påverkar körförmågan på ett sådant sätt att körkortet måste återkallas.

I andra fall kan samma sjukdom innebära ett tydligt hinder.

Bedömningen kan bland annat påverkas av:

• vilka symtom personen har,
• hur ofta symtomen uppträder,
• hur allvarliga de är,
• om sjukdomen är stabil eller försämras,
• vilken behandling personen får,
• hur behandlingen fungerar,
• om personen riskerar att plötsligt förlora medvetandet,
• om minne, uppmärksamhet eller omdöme påverkas,
• vilken körkortsbehörighet personen har.

Det är därför viktigt att skilja mellan sjukdomen i sig och sjukdomens betydelse för trafiksäkerheten.

Vilka medicinska tillstånd kan påverka körkortet?

Det finns många olika sjukdomar och medicinska tillstånd som kan leda till en utredning hos Transportstyrelsen.

Här är några av de vanligaste.

Syn och synfält

Synen är en av de viktigaste medicinska funktionerna vid bilkörning.

Transportstyrelsens regler tar bland annat upp:

• synskärpa,
• synfält,
• dubbelseende,
• vissa ögonsjukdomar.

Synreglerna ändrades den 1 februari 2025. De nya reglerna innebär bland annat att en viss synfältsnedsättning kan accepteras och att Estermanprogram används vid bedömningen av synfältet.

Det betyder också att äldre domar om synfält måste läsas tillsammans med dagens regler.

Exempel från verkligt mål – synfält

Trafikjuristerna var ombud i Kammarrätten i Göteborg, mål nr 3427-19.

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet med hänvisning till sin tolkning av ett Estermantest.

Förvaltningsrätten ansåg att Transportstyrelsens tolkning saknade stöd i de då gällande föreskrifterna. Kammarrätten kom till samma resultat och konstaterade att synfältsundersökningen inte visade en sådan defekt som utgjorde hinder för körkort.

Epilepsi och epileptiska anfall

Epilepsi och andra tillstånd som kan orsaka medvetandeförlust kan innebära en tydlig trafiksäkerhetsrisk.

Men även här spelar detaljerna stor roll.

Transportstyrelsen anger att det för vanligt personbilskörkort vid epilepsi normalt krävs en viss tid utan anfall. För lastbil och buss är kraven betydligt hårdare.

Det finns också särskilda regler för ett första epileptiskt anfall och för anfall som har provocerats av en viss faktor.

Exempel från verkligt mål – provocerat epileptiskt anfall

I Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 14688-20, hade Transportstyrelsen återkallat körkortet efter ett epileptiskt anfall.

Det medicinska underlaget visade att anfallet hade utlösts av ett felaktigt intag av läkemedel.

Förvaltningsrätten ansåg att blotta möjligheten att samma misstag skulle kunna ske igen inte var tillräcklig. Återkallelsen upphävdes därför för de lägre behörigheterna.

För de högre behörigheterna gällde däremot strängare regler och återkallelsen stod fast i den delen.

Det här visar varför det är viktigt att skilja mellan:

• diagnosen epilepsi,
• ett enstaka anfall,
• ett provocerat anfall,
• lägre och högre körkortsbehörigheter.

Svimning och medvetandeförlust

En svimning behöver inte bero på epilepsi.

Det kan även finnas andra neurologiska eller hjärtmedicinska förklaringar.

Exempel från verkligt mål – svimning som först bedömdes som epilepsi

I Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 2443-22 hade Transportstyrelsen tolkat en svimning som ett epileptiskt anfall och återkallat körkortet.

Efter överklagandet kom ett nytt specialistläkarintyg.

Det visade att ett AV-block II–III, alltså en störning i hjärtats elektriska system, var en mycket rimlig förklaring till svimningen. Personen hade därefter fått pacemaker.

Transportstyrelsens rådgivande läkare ändrade sin medicinska bedömning och föreslog att återkallelsen skulle upphävas eftersom det nu fanns en annan medicinsk förklaring till det inträffade.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Transportstyrelsen.

Vad målet visar: Det är viktigt att ta reda på orsaken till en medvetandeförlust innan rätt medicinsk regel kan väljas.

Kognitiv svikt, demens och minnesproblem

Körning kräver mycket mer än att kunna styra bilen.

Föraren måste kunna:

• hålla uppmärksamheten,
• förstå vad som händer i trafiken,
• fatta snabba beslut,
• komma ihåg regler och situationer,
• planera,
• bedöma risker,
• reagera tillräckligt snabbt.

Därför kan allvarliga kognitiva problem innebära hinder för körkort.

Vid bedömningen kan bland annat minne, omdöme, uppmärksamhet, mental flexibilitet, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo ha betydelse.

Kognitiv svikt är inte automatiskt samma sak som allvarlig kognitiv störning

Det är en viktig skillnad.

Exempel från verkligt mål – Transportstyrelsen tolkade felaktigt in underlag som en allvarlig kognitiv störning

I Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 8259-19, hade Transportstyrelsen återkallat körkortet på grund av vad myndigheten ansåg vara en allvarlig kognitiv störning.

Domstolen ansåg att underlaget visade tecken på kognitiv svikt, men att den dåvarande medicinska utredningen inte var tillräcklig för att visa att problemen var så allvarliga som Transportstyrelsen påstod.

Återkallelsen upphävdes därför.

Psykisk sjukdom

Vissa psykiska sjukdomar kan påverka körförmågan.

Det handlar framför allt om hur sjukdomen påverkar exempelvis:

• omdöme,
• impulskontroll,
• beteende,
• koncentration,
• verklighetsuppfattning,
• förmågan att fatta säkra beslut.

En diagnos betyder inte automatiskt att körkortet ska återkallas.

Exempel från verkligt mål – hypomani

I Förvaltningsrätten i Uppsala, mål nr 4112-24, återkallade Transportstyrelsen körkortet efter en hypoman episod.

Domstolen konstaterade att det inte räcker att mindre än ett år gått sedan en aktiv sjukdomsfas. Det måste finnas medicinskt stöd för att personen faktiskt innebär en trafiksäkerhetsrisk.

Specialistläkaren beskrev bland annat:

• god sjukdomsinsikt,
• gott omdöme,
• fungerande impulskontroll,
• följsamhet till medicinering,
• ingen känd påverkan på bilkörningen.

Förvaltningsrätten ansåg därför att utredningen inte visade att sjukdomen begränsade körförmågan så mycket att körkortet skulle återkallas.

ADHD och autism

Reglerna ändrades den 15 januari 2026.

De tidigare särskilda medicinska kraven för ADHD och autism togs bort. En person behöver därför inte längre genomgå en särskild medicinsk körkortsbedömning enbart därför att han eller hon har ADHD eller autism.

Om personen samtidigt har ett annat medicinskt tillstånd som påverkar körförmågan kan det däremot fortfarande behöva utredas.

Neurologiska sjukdomar

Neurologiska sjukdomar kan påverka många olika funktioner som behövs vid körning.

Exempel är:

• multipel skleros,
• Parkinsons sjukdom,
• stroke,
• andra neurologiska eller neurodegenerativa sjukdomar.

Vid multipel skleros kan Transportstyrelsen exempelvis vilja ha information om:

• vilken typ av MS personen har,
• sjukdomens utveckling,
• senaste skov,
• behandling och behandlingseffekt,
• motoriska symtom,
• känselpåverkan,
• balans och koordination,
• psykomotorisk hastighet,
• synfält,
• kognitiv påverkan.

Det framgår tydligt av ett av de Transportstyrelsebeslut som ingår i det material vi har granskat.

Det viktiga är alltså inte bara namnet på sjukdomen utan vilka funktioner som faktiskt påverkas.

Diabetes

Diabetes kan påverka körkortet, framför allt om sjukdomen medför risk för allvarligt lågt blodsocker eller andra komplikationer som kan påverka körningen.

Kraven kan vara olika beroende på vilken körkortsbehörighet personen har.

För lastbil och buss gäller som regel strängare krav än för personbil.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärtproblem kan i vissa fall innebära risk för plötslig medvetandepåverkan eller annan funktionsnedsättning.

Det kan exempelvis gälla vissa:

• rytmrubbningar,
• svimningar,
• hjärtsjukdomar,
• pacemaker- eller ICD-behandlingar.

Bedömningen beror på tillståndet och risken för att föraren plötsligt tappar kontrollen över fordonet.

Sömn- och vakenhetsstörningar

Sjukdomar som orsakar stark sömnighet kan påverka körförmågan.

Det gäller bland annat vissa fall av sömnapné.

Det viktiga är framför allt hur allvarliga symtomen är och om behandlingen fungerar.

Alkoholberoende

Reglerna om alkohol ändrades den 15 januari 2026.

Tidigare kunde även alkoholmissbruk och ett så kallat medicinskt skadligt bruk vara särskilda medicinska körkortshinder.

De reglerna har ändrats.

I dag är alkoholberoende den centrala diagnosbaserade medicinska grunden på alkoholområdet.

Det betyder inte att alkohol blivit ointressant för körkort.

Alkohol kan fortfarande få betydelse exempelvis vid:

• alkoholberoende,
• rattfylleri,
• opålitlighet i nykterhetshänseende,
• medicinsk utredning.

Men det är olika juridiska regler.

PEth och andra alkoholmarkörer

PEth, CDT och andra alkoholmarkörer kan användas som en del av det medicinska underlaget.

Ett provvärde ska dock bedömas i sitt sammanhang.

Det är inte samma sak att visa att någon har druckit mycket under en period som att automatiskt visa att personen uppfyller alla krav för en viss medicinsk diagnos.

Narkotika och narkotikaklassade läkemedel

Reglerna för narkotika och andra psykoaktiva substanser skiljer sig från de nya reglerna för alkohol.

Beroende eller missbruk av andra psykoaktiva substanser kan fortfarande innebära medicinskt hinder.

Även läkemedel kan behöva bedömas om de påverkar körförmågan eller om det finns frågor om missbruk eller beroende.

Exempel från verkligt mål – läkemedel

I Förvaltningsrätten i Växjö, mål nr 278-24, hade Transportstyrelsen avslagit en ansökan om körkortstillstånd med hänvisning till missbruk av narkotikaklassade läkemedel.

Under processen ändrades den medicinska bedömningen. Transportstyrelsens rådgivande läkare instämde i att den aktuella missbruksdiagnosen inte kunde ställas.

Förvaltningsrätten upphävde därför beslutet och skickade tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för en ny bedömning.

Det visar hur viktigt det är att skilja mellan:

• användning,
• läkarordinerad behandling,
• missbruk,
• beroende.

Medicinska krav är hårdare för lastbil, buss och taxi

Alla körkortsbehörigheter bedöms inte på samma sätt.

För personbil och motorcykel gäller en lägre medicinsk kravnivå än för tung lastbil och buss. Transportstyrelsen anger också uttryckligen att det som regel ställs högre medicinska krav för lastbil och buss.

För taxiförarlegitimation gäller också höga medicinska krav.

Det betyder att en person kan:

uppfylla kraven för B-körkort

men samtidigt

inte uppfylla kraven för lastbil, buss eller taxi.

Exempel från verkligt mål – syn och taxiförarlegitimation

Trafikjuristerna var ombud i Kammarrätten i Göteborg, mål nr 5587-21.

Transportstyrelsen hade först bedömt att personen inte uppfyllde synkraven för taxiförarlegitimation.

Efter överklagandet omvärderade Transportstyrelsen det medicinska underlaget. Myndigheten konstaterade att synskärpan behövde bedömas tillsammans med övriga undersökningsresultat.

Transportstyrelsen ändrade sin inställning och kammarrätten upphävde underinstansernas avgöranden.

Högre körkortsbehörigheter måste följas upp

För behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE krävs återkommande förnyelse.

Vid sådan förnyelse måste körkortshavaren visa att de medicinska kraven fortfarande är uppfyllda.

Detta följer av 3 kap. 12 § körkortslagen.

Det innebär att en medicinsk fråga kan bli aktuell även för en person som har haft tung behörighet under många år.

Ett medicinskt körkortsärende kan börja på flera sätt

Transportstyrelsen kan börja utreda en persons medicinska lämplighet exempelvis när:

• läkare gör en anmälan,
• personen söker körkortstillstånd,
• en högre behörighet ska förnyas,
• tidigare villkor ska följas upp,
• myndigheten får nya medicinska uppgifter,
• ett tidigare läkarintyg visar något som behöver utredas.

Om det finns anledning att anta att en körkortshavare inte längre uppfyller kraven ska Transportstyrelsen utreda saken. Myndigheten får bland annat begära läkarintyg.

Kan Transportstyrelsen kräva läkarundersökning och provtagning?

Ja.

Enligt 3 kap. 3 § körkortslagen kan den som söker eller har körkort behöva genomgå läkarundersökning, blodprov eller annan liknande undersökning när det behövs för lämplighetsprövningen.

Det kan exempelvis innebära:

• specialistläkarundersökning,
• synundersökning,
• blodprov,
• urinprov,
• neurologisk bedömning,
• kognitiv utredning.

Det är viktigt att läsa Transportstyrelsens föreläggande noggrant.

Kontrollera särskilt:

• vad som ska undersökas,
• vilken läkare som får skriva intyget,
• vilka prover som ska tas,
• hur länge observationen ska pågå,
• när intyget senast ska lämnas.

Läkarens anmälningsskyldighet

Reglerna finns i 10 kap. 5 § körkortslagen.

Om en läkare vid en undersökning bedömer att en körkortshavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort ska läkaren som huvudregel anmäla detta till Transportstyrelsen.

Läkaren ska först informera patienten.

Det finns dock ett viktigt undantag.

Om läkaren har anledning att tro att patienten kommer att följa läkarens tillsägelse att inte köra behöver läkaren inte alltid göra en anmälan.

Det brukar kallas muntligt körförbud.

Läkaren drar inte in körkortet

Det är också viktigt att förstå att läkaren inte fattar beslut om körkortet.

Läkaren lämnar information till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen ska därefter göra sin egen prövning.

– Vill du läsa mer? Här beskriver vi mer ingående om läkarens anmälningsplikt.

När kan en läkaranmälan ifrågasättas?

Även en läkaranmälan kan innehålla brister. Det kan exempelvis saknas tillräcklig medicinsk utredning eller finnas oklarheter om hur bedömningen har gjorts. En läkaranmälan innebär därför inte i sig att körkortet automatiskt ska återkallas. Transportstyrelsen måste fortfarande pröva om de medicinska kraven är uppfyllda. D.nr 4616-2022.

Ring oss på 010 10 10 020 för juridisk körkortshjälp.

Körkort med villkor om läkarintyg

Alla medicinska frågor leder inte till att körkortet återkallas.

I vissa fall kan körkortet få fortsätta gälla med villkor om medicinsk uppföljning.

Det kan exempelvis innebära att personen regelbundet måste skicka in:

• läkarintyg,
• specialistutlåtanden,
• provresultat.

Hur ofta kontrollen behövs beror på sjukdomen och risken.

Detta används bland annat vid vissa progressiva neurologiska sjukdomar.

När får Transportstyrelsen återkalla körkortet av medicinska skäl?

Den viktigaste regeln finns i 5 kap. 3 § 7 körkortslagen.

Körkortet ska återkallas om körkortshavarens förmåga att köra har blivit så väsentligt begränsad genom sjukdom, skada eller liknande att personen från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.

Körkortslagens kommentarer visar att denna regel hör nära samman med 3 kap. 2 §.

Förenklat:

3 kap. 2 § säger vilka medicinska krav som måste vara uppfyllda.

5 kap. 3 § 7 säger vad som kan hända om kraven inte längre är uppfyllda.

Körkortslagens kommentarer beskriver också att domstolarna vid prövningen är bundna av de medicinska föreskrifter som gäller när prövningen sker.

Det måste finnas tillräcklig medicinsk utredning

Transportstyrelsen kan inte bara anta att en person är medicinskt olämplig.

Det måste finnas tillräckligt stöd i utredningen.

Äldre praxis från Regeringsrätten visar att det inte räcker att visa att körförmågan verkar nedsatt. Det måste också finnas underlag som visar att begränsningen beror på sjukdom, skada eller liknande.

Det här återkommer i många av de mål vi har arbetat med.

• I synfältsmålet räckte Transportstyrelsens tolkning inte.
• I kognitionsmålet var underlaget inte tillräckligt för att visa allvarlig kognitiv störning.
• I målet om hypomani saknades tillräckligt medicinskt stöd för faktisk trafiksäkerhetsrisk.
• I läkemedelsmålet kunde den påstådda diagnosen inte verifieras.

Det betyder inte att Transportstyrelsen aldrig har rätt.

Det betyder att myndigheten måste kunna visa att just den medicinska regel som används verkligen är uppfylld.

Vem har bevisbördan?

Vid återkallelse av ett redan utfärdat körkort ligger bevisbördan i grunden på Transportstyrelsen.

Det betyder att myndigheten måste kunna visa att det finns tillräckliga skäl för ingripandet.

I synfältsmålet som tidigare beskrivits konstaterade förvaltningsrätten uttryckligen att Transportstyrelsen hade bevisbördan för att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.

Det betyder dock inte att körkortshavaren kan vara passiv.

Ett bra medicinskt utlåtande kan vara helt avgörande.

Vad gör ett bra läkarintyg användbart?

Skillnaden mellan medicinsk återkallelse och uteblivet läkarintyg

Det finns två regler som ofta blandas ihop.

5 kap. 3 § 7 – medicinskt hinder

Här anser Transportstyrelsen att personen faktiskt inte uppfyller de medicinska kraven.

5 kap. 3 § 8 – föreläggandet har inte följts

Här handlar problemet i stället om att personen inte har lämnat in ett läkarintyg eller ett annat underlag som Transportstyrelsen har krävt.

Det är en formell återkallelsegrund.

Körkortslagens kommentarer beskriver uttryckligen punkten 8 som en återkallelsegrund av formell natur.

Transportstyrelsens föreläggande ska också upplysa om att körkortet kan återkallas om intyget inte lämnas in.

Hur länge är körkortet indraget av medicinska skäl?

Medicinska återkallelser fungerar inte på samma sätt som exempelvis fortkörning.

Det finns normalt inte en vanlig spärrtid på exempelvis två eller fyra månader.

I stället blir frågan:

När uppfyller personen de medicinska kraven igen?

Det kan bero på:

• hur sjukdomen utvecklas,
• hur länge personen varit stabil,
• hur länge personen varit anfallsfri,
• hur behandlingen fungerar,
• vad nya läkarintyg visar.

Därför finns ingen enda generell tid som gäller för alla medicinska återkallelser.

Måste jag ta om körkortet?

När det gäller medicinska ingripanden spelar vissa faktorer ingen roll för bedömningen:

Vid återkallelse enligt 5 kap. 3 § 7 eller 8 behöver personen normalt söka nytt körkortstillstånd.

Däremot krävs normalt inte nytt förarprov bara därför att återkallelsen har skett på dessa grunder. Körkortslagens kommentarer beskriver just denna skillnad.

Kan man få undantag från de medicinska kraven?

Ja, i vissa fall.

Den korrekta termen är medicinskt undantag.

Enligt 8 kap. 11 § körkortsförordningen får Transportstyrelsen i ett enskilt fall besluta om undantag från de medicinska krav som myndigheten har meddelat i sina föreskrifter. Ett undantag kan begränsas till ett visst område, en viss tid eller något annat som behövs från trafiksäkerhetssynpunkt.

Det betyder att en person i vissa speciella fall kan få möjlighet att köra trots att ett visst medicinskt krav inte är helt uppfyllt.

Men möjligheten är begränsad.

Transportstyrelsen är restriktiv med medicinska undantag och det måste kunna ske utan fara för trafiksäkerheten. Trafikutskottets redovisning av systemet beskriver samma sak och anger också att begränsningar kan användas för att minska risken betydligt.

– Vill du ha hjälp av en expert? Ring, skriv eller boka en telefontid. PS. Längst ner på sidan kan du ta del av några av våra exempelskrivelser.

Beslutet måste normalt ha vunnit laga kraft?

En ansökan om medicinskt undantag är inte samma sak som ett vanligt överklagande.

Först måste det finnas ett beslut som innebär att personen inte uppfyller de medicinska kraven.

Det kan exempelvis vara:

• avslag på körkortstillstånd,
• återkallelse av körkort,
• i vissa fall motsvarande beslut om taxiförarlegitimation.

Beslutet måste normalt ha vunnit laga kraft innan Transportstyrelsen prövar själva undantagsansökan.

Om beslutet överklagas får undantagsfrågan alltså vänta tills domstolsprocessen är avslutad.

Detta är en mycket viktig skillnad.

Vid ett vanligt överklagande säger man i princip:
”Transportstyrelsen har fel. Jag uppfyller de medicinska kraven.”
Vid en ansökan om medicinskt undantag säger man i stället:
”Jag uppfyller inte fullt ut det medicinska kravet, men ett undantag kan ändå ges utan att trafiksäkerheten sätts i fara.”

Det är alltså två olika juridiska vägar.

Vad krävs för att få medicinskt undantag?

Det finns ingen enkel checklista som automatiskt ger rätt till dispens.

Transportstyrelsen bedömer det enskilda fallet.

Några frågor är särskilt viktiga.

Hur stor är avvikelsen från kravet?

En liten och tydligt avgränsad avvikelse kan vara lättare att bedöma än en stor medicinsk funktionsnedsättning.

Är tillståndet stabilt?

Ett stabilt tillstånd är normalt lättare att bedöma än ett tillstånd som snabbt förändras.

Hur påverkas körningen?

Det måste gå att bedöma hur tillståndet faktiskt påverkar trafiksäkerheten.

Det kan exempelvis handla om:

• syn,
• synfält,
• reaktionsförmåga,
• risk för medvetandeförlust,
• motorik,
• uppmärksamhet,
• minne,
• omdöme.

Finns ett bra specialistutlåtande?

Ett tydligt specialistintyg kan vara mycket viktigt.

Det bör beskriva både det medicinska tillståndet och varför ett undantag trots avvikelsen skulle kunna ges på ett trafiksäkert sätt.

Kan risken minskas genom en begränsning?

Ett undantag kan exempelvis begränsas till:

• visst geografiskt område,
• viss tid,
• viss typ av körning,
• andra begränsningar som minskar risken.

Riksdagens redovisning av undantagsreglerna nämner bland annat möjligheter som körning dagtid, inom ett begränsat område eller utan passagerare när en sådan begränsning tydligt minskar riskerna.

Körkortsbehov är inte tillräckligt

Det kan vara mycket viktigt för en person att ha körkort för:

• arbete,
• företag,
• familj,
• omsorg,
• boende på landsbygden.

Men ett stort körkortsbehov kan inte i sig ersätta trafiksäkerhetskraven.

Frågan är fortfarande om undantaget kan ges på ett trafiksäkert sätt.

Vad händer om ett medicinskt undantag beviljas?

Ett beviljat undantag betyder inte alltid att körkortet lämnas tillbaka automatiskt.

Övriga krav för körkort måste fortfarande vara uppfyllda.

Transportstyrelsen har fortfarande en aktuell blankett för ansökan om undantag från de medicinska kraven, senast utgiven den 16 juni 2026.

Har du fått ett slutligt beslut om medicinskt hinder och funderar på medicinskt undantag?
Vi kan bedöma om undantagsspåret är rätt väg eller om frågan i stället bör drivas genom överklagande.

Exempel från verkliga medicinska körkortsmål där Trafikjuristerna varit ombud

Synfältsbortfall – Kammarrätten i Göteborg, mål nr 3427-19

Transportstyrelsen återkallade körkortet efter ett synfältstest och ansåg att resultatet visade sådana synfältsdefekter att de medicinska kraven inte längre var uppfyllda.

Frågan blev i hög grad hur själva testresultatet skulle tolkas.

Förvaltningsrätten konstaterade bland annat att Transportstyrelsen hade bevisbördan för att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda. Domstolen ansåg också att myndighetens tolkning av det aktuella Estermantestet gick längre än vad de då gällande föreskrifterna gav stöd för.

Transportstyrelsen överklagade till kammarrätten.

Kammarrätten kom fram till att synfältsundersökningen inte visade en sådan defekt som enligt de dåvarande reglerna utgjorde hinder för körkort. Transportstyrelsens överklagande avslogs.

Vad målet visar:

Ett medicinskt testresultat måste bedömas mot den regel som faktiskt gäller. Transportstyrelsen kan inte lägga till krav som saknar stöd i föreskrifterna.

Viktigt: Synfältsreglerna ändrades den 1 februari 2025. Målet ska därför inte användas som en beskrivning av dagens exakta gränsvärden, utan som ett exempel på betydelsen av korrekt regel- och testtolkning.

Epileptiskt anfall – Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 14688-20

Transportstyrelsen återkallade körkortet efter ett epileptiskt anfall.

Det medicinska underlaget visade dock att anfallet hade uppstått efter ett felaktigt intag av läkemedel. Frågan blev därför om detta skulle behandlas på samma sätt som epilepsi eller återkommande spontana epileptiska anfall.

Förvaltningsrätten gjorde en noggrann bedömning av orsaken till anfallet.

När det gällde de lägre körkortsbehörigheterna ansåg domstolen att blotta möjligheten att personen i framtiden skulle kunna göra samma läkemedelsmisstag igen inte var tillräcklig för att anse att den provocerande faktorn kunde förväntas återkomma.

Återkallelsen upphävdes därför för de lägre behörigheterna.

För de högre behörigheterna var reglerna betydligt strängare och där stod återkallelsen fast.

Vad målet visar:

Det är viktigt att skilja mellan epilepsi, ett enstaka epileptiskt anfall och ett anfall som har framkallats av en särskild faktor. Det visar också hur stor skillnaden kan vara mellan B-körkort och högre behörigheter.

Svimning bedömdes först som epilepsi – Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 2443-22

Det här målet visar tydligt varför orsaken till en medicinsk händelse kan vara avgörande.

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet efter en svimning som myndigheten hade tolkat som ett epileptiskt anfall. Myndigheten hade därför bedömt ärendet utifrån reglerna om epilepsi och medvetandestörning.

Efter överklagandet kom ett nytt specialistläkarintyg in.

Av detta framgick att ett AV-block II–III, alltså en störning i hjärtats elektriska retledningssystem, var en mycket rimlig förklaring till svimningen. Personen hade också fått pacemaker.

Transportstyrelsens rådgivande läkare ändrade då sin medicinska bedömning och föreslog att återkallelsen skulle upphävas eftersom det nu fanns en annan medicinsk förklaring till det inträffade.

Transportstyrelsen medgav ändring och förvaltningsrätten upphävde beslutet och skickade tillbaka ärendet för fortsatt handläggning.

Vad målet visar:

Samma händelse – exempelvis en svimning – kan bero på helt olika sjukdomar. Innan körkort återkallas är det därför viktigt att den medicinska orsaken är tillräckligt utredd.

Det visar också värdet av ett nytt specialistutlåtande som faktiskt svarar på rätt medicinsk fråga.

Kognitiv svikt – Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 8259-19

Transportstyrelsen återkallade körkortet med hänvisning till vad myndigheten ansåg vara en allvarlig kognitiv störning.

Det fanns tecken på kognitiv svikt och resultat från bland annat ett MoCA-test. Det medicinska materialet innehöll också uppgifter om visuospatiala svårigheter och problem med att förstå vissa instruktioner.

Men den medicinska utredningen var inte färdig.

Någon säker diagnos hade inte kunnat ställas.

Förvaltningsrätten gjorde därför en viktig skillnad mellan att en person har tecken på kognitiv svikt och att det är visat att personen har en allvarlig kognitiv störning som innebär att körkortet måste återkallas.

Domstolen ansåg att Transportstyrelsen inte hade visat detta och upphävde återkallelsen.

Senare tillkom mer medicinskt underlag som förändrade bedömningen.

Vad målet visar:

En medicinsk bedömning kan förändras när utredningen blir bättre. Ett preliminärt testresultat behöver inte alltid räcka för ett körkortsingripande, men nya och mer tydliga medicinska fynd kan senare förändra situationen.

Detta är också ett bra exempel på varför ett mål inte bara ska beskrivas som ”vinst” eller ”förlust”. Det viktiga är vilket underlag som fanns vid den aktuella tidpunkten.

Psykisk sjukdom och hypomani – Förvaltningsrätten i Uppsala, mål nr 4112-24

Transportstyrelsen återkallade körkortet efter en hypoman episod.

De medicinska reglerna anger att bland annat mani och hypomani ska beaktas vid bedömning av psykisk sjukdom och körkort. Men det betyder inte att varje hypoman episod automatiskt innebär att personen är trafikfarlig.

Förvaltningsrätten hänvisade till tidigare kammarrättspraxis och konstaterade att det inte räcker att mindre än ett år har gått sedan en aktiv sjukdomsfas. Det måste finnas stöd i den medicinska utredningen för att personen faktiskt innebär en trafiksäkerhetsrisk.

Specialistläkaren beskrev bland annat:

• stabilt mående,
• god sjukdomsinsikt,
• god följsamhet till behandling,
• gott omdöme,
• fungerande impulskontroll,
• ingen känd negativ påverkan på bilkörningen.

Domstolen ansåg därför att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att sjukdomen begränsade körförmågan så mycket att körkortet skulle återkallas. Beslutet upphävdes.

Vad målet visar:

Psykisk diagnos och faktisk trafiksäkerhetsrisk är inte alltid samma sak. Den medicinska helhetsbilden har stor betydelse.

Narkotikaklassade läkemedel och påstått missbruk – Förvaltningsrätten i Växjö, mål nr 278-24

Transportstyrelsen avslog en ansökan om körkortstillstånd eftersom myndigheten ansåg att personen hade ett missbruk av bland annat narkotikaklassade läkemedel.

Under domstolsprocessen granskades det medicinska materialet på nytt.

Transportstyrelsens egen rådgivande läkare kom då fram till att den påstådda missbruksdiagnosen inte kunde ställas. Transportstyrelsen ansåg därför själv att ärendet borde skickas tillbaka för ny utredning.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet.

Vad målet visar:

Det är viktigt att skilja mellan att en person har använt ett läkemedel, har fått ett läkemedel utskrivet, har använt det på fel sätt och faktiskt uppfyller kriterierna för missbruk eller beroende.

Det går inte att hoppa över de medicinska stegen.

Syn och taxiförarlegitimation – Kammarrätten i Göteborg, mål nr 5587-21

Det här målet gällde de höga medicinska synkrav som gäller för taxiförarlegitimation.

Transportstyrelsen hade återkallat legitimationen eftersom myndigheten ansåg att synkraven inte var uppfyllda. Förvaltningsrätten delade först den bedömningen.

Efter överklagandet gjorde Transportstyrelsen dock en ny bedömning.

Myndigheten konstaterade att uppgiften om mycket låg synskärpa på ena ögat måste värderas tillsammans med övriga undersökningsresultat. Det fanns kvarvarande syn och synfältsundersökningarna gav inte stöd för den tidigare slutsatsen.

Transportstyrelsen ändrade därför sin inställning och kammarrätten upphävde de tidigare avgörandena.

Vad målet visar:

Ett enskilt mätvärde kan ibland ge en missvisande bild om det inte läses tillsammans med resten av den medicinska undersökningen.

Det visar också hur viktigt det är att skilja mellan vanliga B-behörigheter och de betydligt strängare medicinska krav som kan gälla för taxi och högre behörigheter.

Alkohol och PEth – Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1089-25

Observera! Trafikjuristerna var inte ombud i detta mål! Målet var emellertid en milstolpe i den då rådande PEth-debatten och mycket viktigt att nämna.
I detta mål hade Transportstyrelsen återkallat körkortet efter två förhöjda PEth-värden.

Kammarrätten konstaterade att värdena visade hög alkoholkonsumtion under perioderna före provtagningarna.

Domstolen ansåg däremot inte att de två provresultaten, tillsammans med övrigt material, var tillräckliga för att visa ett sådant alkoholbruk som enligt de dåvarande reglerna gav grund för återkallelse.

Tre andra provresultat talade dessutom emot att alkoholbruket hade varit kontinuerligt.

Kammarrätten framhöll också att det var Transportstyrelsen som hade bevisbördan för att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.

Återkallelsen upphävdes.

Vad målet visar:

Ett laboratorievärde måste sättas in i sitt sammanhang. Ett PEth-prov kan visa alkoholkonsumtion, men frågan om det även visar den medicinska grund som krävs för körkortsingripande är en annan sak.

Viktigt: Målet avgjordes enligt regler som senare ändrades den 15 januari 2026.

Alkoholreglerna ändrades under processen – Kammarrätten i Jönköping, mål nr 2696-25

Det här är ett mycket värdefullt mål eftersom det är från 2026 och direkt visar betydelsen av att använda rätt version av de medicinska föreskrifterna.

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet med stöd av de äldre reglerna efter två förhöjda PEth-värden. Förvaltningsrätten avslog överklagandet i augusti 2025.

Under tiden målet låg i kammarrätten ändrades reglerna.

Den 15 januari 2026 trädde TSFS 2026:2 i kraft. Efter ändringen utgjorde inte längre alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och från medicinsk synpunkt skadligt ett självständigt medicinskt hinder på samma sätt som tidigare.

Det fanns inga övergångsbestämmelser.

Transportstyrelsen medgav därför bifall till överklagandet och kammarrätten upphävde både förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens beslut.

Vad målet visar:

Medicinska körkortsregler förändras. Ett beslut som var möjligt enligt en äldre regel kan behöva bedömas annorlunda när reglerna ändras under en pågående domstolsprocess.

Det visar också varför man alltid måste kontrollera vilken version av Transportstyrelsens föreskrifter som gäller när målet avgörs.

Alkoholberoende – Förvaltningsrätten i Luleå, mål nr 555-20

Transportstyrelsen återkallade körkortet med hänvisning till alkoholberoende.

Det fanns uppgifter om omfattande alkoholkonsumtion under flera veckor och behandling för alkoholabstinens.

Förvaltningsrätten konstaterade dock att det inte framgick att någon läkare vid den aktuella tidpunkten hade fastställt diagnosen alkoholberoende och att handlingarna inte heller i övrigt gav tillräckligt stöd för den diagnos som Transportstyrelsen hade lagt till grund för beslutet.

Återkallelsen upphävdes.

Vad målet visar:

Ett allvarligt alkoholepisodförlopp är inte automatiskt samma sak som att varje medicinskt kriterium för alkoholberoende är uppfyllt.

Målet är äldre, men principen att myndigheten måste kunna styrka den medicinska grund som används är fortfarande viktig.

Kan ett medicinskt körkortsbeslut överklagas?

Ja.

Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.

I medicinska körkortsmål handlar överklagandet ofta både om juridik och medicin.

Det räcker därför sällan att bara skriva:

”Jag behöver mitt körkort.”

Domstolen behöver framför allt kunna bedöma om Transportstyrelsen har använt rätt regel och om det medicinska underlaget verkligen visar att återkallelse ska ske.

Vad bör granskas innan ett överklagande?

När vi granskar ett medicinskt körkortsärende tittar vi bland annat på:

• vilken regel Transportstyrelsen använder,
• om rätt version av föreskriften har använts,
• om diagnosen faktiskt är fastställd,
• vad provresultat och testresultat verkligen visar,
• om det finns specialistutlåtanden,
• om läkarbedömningar motsäger varandra,
• om rätt behörighetsgrupp har använts,
• om Transportstyrelsens utredning är tillräcklig,
• om ett nytt medicinskt underlag kan förändra bedömningen.

Juridisk hjälp vid medicinskt indraget körkort

Medicinska körkortsmål kan vara komplicerade eftersom reglerna finns på flera nivåer.

Det kan krävas kunskap om:

• körkortslagen,
• Transportstyrelsens medicinska föreskrifter,
• domstolspraxis,
• medicinska utlåtanden,
• bevisning.

Trafikjuristerna har företrätt körkortshavare i mål om bland annat syn, epilepsi, medvetandestörningar, hjärtproblem, kognition, psykisk sjukdom, läkemedel och alkohol.

Har Transportstyrelsen beslutat att återkalla ditt körkort?

Vi går igenom beslutet, den medicinska grunden och det underlag Transportstyrelsen har använt.

Vanliga frågor om medicinskt hinder för körkort

Osäker på om Transportstyrelsens medicinska bedömning är riktig?
Vi granskar beslutet och underlaget innan du bestämmer hur du vill gå vidare!

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 24 augusti 2026

Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt 3 kap. 2 §, 3 kap. 3 §, 3 kap. 12 §, 5 kap. 3 § 7–8 och 10 kap. 5 §; körkortsförordningen (1998:980), särskilt 8 kap. 11 §; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 med senare ändringar, bland annat TSFS 2024:65, TSFS 2025:53 och TSFS 2026:2; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; relevant praxis från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten, kammarrätt och förvaltningsrätt; samt aktuell information från Transportstyrelsen.

Länkar av intresse

• Transportstyrelsens föreläggande om läkarintyg
• Läs om Transportstyrelsens (felaktiga) tolkning av Esterman syntest i vårt blogginlägg här
• Här skriver vi om ett fall där Kammarrätten gav den enskilde rätt mot Transportstyrelsen vid återkallelse på grund av missbruk.
• Nya medicinska krav för körkortsinnehav vid diabetes och synfält?
• Här finns ännu en artikel om synfältsundersökning där Transportstyrelsen gjort en felaktig bedömning.