PEth, alkoholprov och körkort – när kan Transportstyrelsen återkalla körkortet?

Kort svar: Ett förhöjt PEth-värde betyder inte automatiskt att du har alkoholberoende eller att Transportstyrelsen får återkalla ditt körkort. Sedan den 15 januari 2026 är alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och medicinskt skadligt inte längre egna medicinska hinder för körkort. För alkohol är det i stället framför allt en fastställd diagnos om alkoholberoende som kan utgöra medicinskt hinder.

PEth och andra alkoholprover kan fortfarande få stor betydelse. Men man måste skilja mellan att använda ett prov för att utreda om någon har alkoholberoende och att använda provet för att kontrollera nykterhet när ett beroende redan har fastställts. Ett PEth-prov är ett laboratorieprov – inte en diagnos.

PEth och körkort – vad gäller egentligen?

Frågan om PEth och körkort har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren.

Tidigare kunde Transportstyrelsen återkalla ett körkort om myndigheten ansåg att en person hade ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som från medicinsk synpunkt var skadligt. I praktiken fick PEth-prov ibland mycket stor betydelse i dessa bedömningar.

Under 2025 ändrades rättsläget.

Kammarrätten i Stockholm prövade ett mål där Transportstyrelsen hade återkallat ett körkort efter två förhöjda PEth-prov. Kammarrätten konstaterade att de två värdena kunde tala för hög alkoholkonsumtion under tiden före respektive prov. Däremot räckte de inte för att visa ett sådant alkoholbruk som krävdes för återkallelse. Domstolen framhöll också att det var Transportstyrelsen som skulle visa att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.

Kammarrätten i Stockholm 1089-25

Efter domen ändrade Transportstyrelsen sin tillämpning. Myndigheten meddelade att ett fåtal förhöjda PEth-värden inte längre ensamt skulle räcka för att konstatera ett alkoholbruk som gjorde att körkortet skulle återkallas.

Sedan kom en ännu större förändring.

Den 15 januari 2026 ändrades de medicinska reglerna. De tidigare svenska reglerna om alkoholmissbruk och skadligt alkoholbruk togs bort. Transportstyrelsen har förklarat att dessa regler var svenska särkrav som gick längre än EU:s gemensamma minimikrav.

Det betyder dock inte att alkohol aldrig kan påverka körkortet.

Alkohol kan fortfarande leda till ett körkortsingripande exempelvis vid:

• alkoholberoende,
• rattfylleri eller grovt rattfylleri,
• opålitlighet i nykterhetshänseende,
• eller andra medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk.

Den här artikeln handlar främst om medicinska körkortsingripanden på grund av alkohol och alkoholprover.

Vad är PEth?

PEth är en alkoholmarkör som mäts genom blodprov.

PEth bildas i blodet när kroppen utsätts för alkohol. Ett mätbart PEth-värde visar därför att alkohol har förekommit i kroppen.

Men provet har begränsningar.

Ett PEth-värde kan inte säga exakt hur mycket en viss person har druckit. Provet kan inte heller säga exakt när alkoholen dracks.

Det beror bland annat på att människor bildar och bryter ner PEth olika snabbt. Samma alkoholkonsumtion kan därför ge olika PEth-värden hos olika personer.

Det är en mycket viktig skillnad.

PEth visar alkoholintag – men inte hela bilden

Ett högt PEth-värde kan tala för att personen har haft en hög alkoholkonsumtion under tiden före provtagningen.

Det betyder däremot inte automatiskt att personen:

• har alkoholberoende,
• har en alkoholsjukdom,
• kör bil efter att ha druckit,
• eller är medicinskt olämplig att ha körkort.

Läkartidningens kliniska översikt om PEth anger uttryckligen att ett värde över 0,30 µmol/L talar för regelbunden hög alkoholkonsumtion, men att ett sådant värde inte är samma sak som en diagnos om alkoholbrukssyndrom.

Det är också den skillnad som fått stor betydelse i körkortsmål.

Ett PEth-prov är inte en diagnos

Det här är kanske den viktigaste delen att förstå när det gäller PEth och körkort.

Ett laboratorieprov mäter något i blodet.

En diagnos handlar om en människas medicinska tillstånd.

Det är inte samma sak.

I Kammarrätten i Stockholms mål från juni 2025 hämtade domstolen in ett utlåtande från en sakkunnig överläkare och professor med lång erfarenhet av alkoholfrågor.

Den sakkunnige förklarade att hög alkoholkonsumtion inte automatiskt betyder att någon har skadligt bruk eller alkoholberoende.

Kammarrätten följde samma grundläggande synsätt. Två förhöjda PEth-värden visade inte i sig att personen hade ett sådant medicinskt tillstånd som krävdes för återkallelse.

Det är därför missvisande att tänka:

Högt PEth = alkoholberoende = indraget körkort.

Så fungerar inte dagens regler.

Kan Transportstyrelsen dra in körkortet bara på grund av ett högt PEth?

Som huvudregel enligt dagens regler: inte enbart därför att ett PEth-värde är högt.

Transportstyrelsen skriver numera själv att PEth och andra alkoholmarkörer används som ett komplement till samtal och annan medicinsk utredning.

Myndigheten anger också att körkort kan återkallas på medicinsk grund om läkare har diagnostiserat ett alkoholberoende.

Det betyder inte att ett mycket högt PEth-värde saknar betydelse.

Ett sådant prov kan göra att vården börjar ställa fler frågor. Det kan också leda till en mer omfattande medicinsk utredning. Flera provresultat tillsammans med andra uppgifter kan också ingå som en del i den medicinska bedömningen.

Men provvärdet och diagnosen måste hållas isär.

Nya regler för alkohol och körkort från 15 januari 2026

Den 15 januari 2026 ändrades reglerna på ett grundläggande sätt.

Tidigare fanns tre centrala alkoholrelaterade medicinska grunder:

1. alkoholberoende,
2. alkoholmissbruk,
3. alkoholbruk som inte var tillfälligt och som från medicinsk synpunkt var skadligt.

De två senare grunderna har tagits bort.

Transportstyrelsen anger att alkoholberoende nu är den särskilda alkoholrelaterade medicinska grunden för återkallelse.

Förändringen var betydande eftersom många tidigare körkortsärenden inte handlade om alkoholberoende i egentlig mening. De kunde i stället bygga på alkoholprover som Transportstyrelsen ansåg visade ett skadligt och återkommande alkoholbruk.

Det systemet gäller inte längre.

Transportstyrelsen har också uppgett att myndigheten inte fann tillräckligt vetenskapligt stöd för att de tidigare svenska särkraven i sig innebar en sådan trafiksäkerhetsrisk att de behövde behållas.

Kammarrätten gick på Transportstyrelsens linje och fastställde myndighetens beslut.

Avgörandet bidrog till en utveckling där PEth fick allt större betydelse i medicinska körkortsärenden.

Det är dock viktigt att komma ihåg att reglerna såg annorlunda ut då. Vid den tiden kunde även så kallat alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och från medicinsk synpunkt var skadligt utgöra hinder för körkort.

Så förändrades reglerna om PEth och körkort – från 2019 till 2026

Synen på PEth och körkort har förändrats mycket på bara några år.

Under en period fick PEth-prov en mycket stor betydelse i Transportstyrelsens bedömningar. Flera förhöjda värden kunde användas som stöd för att en person hade ett alkoholbruk som ansågs vara medicinskt skadligt.

Sedan började både domstolar och medicinska experter ifrågasätta hur långtgående slutsatser som kunde dras av alkoholproverna.

Utvecklingen ledde först till att Transportstyrelsen ändrade sin tillämpning. Därefter ändrades själva reglerna.

2019–2020: PEth fick stor betydelse i körkortsmål

I ett mål som Kammarrätten i Stockholm avgjorde år 2020 hade Transportstyrelsen gjort gällande att återkommande PEth-värden över 0,30 µmol/L kunde visa ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som från medicinsk synpunkt var skadligt.

Transportstyrelsen framhöll bland annat att PEth var mer alkoholspecifikt och känsligare än CDT och att återkommande förhöjda PEth-värden därför kunde användas vid den medicinska körkortsbedömningen.

Kammarrätten gick på Transportstyrelsens linje och fastställde myndighetens beslut.

Avgörandet bidrog till en utveckling där PEth fick allt större betydelse i medicinska körkortsärenden.

Det är dock viktigt att komma ihåg att reglerna såg annorlunda ut då. Vid den tiden kunde även så kallat alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och från medicinsk synpunkt var skadligt utgöra hinder för körkort.

2022: den stränga synen fortsatte

Även under de följande åren fortsatte PEth att användas som en viktig alkoholmarkör i körkortsmål.

Transportstyrelsen hänvisade bland annat till ett avgörande från Kammarrätten i Jönköping från 2022 som stöd för att PEth inte skulle tillmätas mindre betydelse än CDT vid bedömningen av ett skadligt och inte tillfälligt alkoholbruk. I det målet handlade det också om två förhöjda PEth-värden inom ett år.

Under denna period kunde alltså ett begränsat antal förhöjda alkoholprover få mycket långtgående konsekvenser för körkortet.

2025: domstolarna började kräva mer än bara PEth-värden

Under 2025 kom flera avgöranden som förändrade utvecklingen.

Den viktigaste förändringen kom genom Kammarrätten i Stockholm den 26 juni 2025.

Transportstyrelsen hade återkallat ett körkort efter två förhöjda PEth-värden. Kammarrätten hämtade in ett utlåtande från en sakkunnig läkare med specialistkunskap om alkohol och beroende.

Den sakkunnige förklarade att höga PEth-värden kan tala för hög alkoholkonsumtion men att hög alkoholkonsumtion inte är samma sak som skadligt bruk eller alkoholberoende. För att bedöma ett sådant medicinskt tillstånd krävs ett bredare medicinskt underlag.

Kammarrätten konstaterade att två förhöjda PEth-värden kunde tala för hög alkoholkonsumtion under tiden före provtagningarna. Däremot räckte de inte i sig för att visa att personen hade ett alkoholbruk som både var varaktigt och medicinskt skadligt. Domstolen betonade också att det var Transportstyrelsen som skulle visa att det fanns grund för återkallelse.

Det blev en tydlig vändpunkt.

Sommaren 2025: Transportstyrelsen ändrade sin tillämpning

Kort efter kammarrättens dom ändrade Transportstyrelsen sin syn på hur PEth skulle användas.

Den 30 juni 2025 meddelade myndigheten att dess tidigare PM om alkoholmarkörer hade tagits bort.

Transportstyrelsen skrev att PEth fortfarande är ett vedertaget prov för att upptäcka hög alkoholkonsumtion, men att ett fåtal förhöjda PEth-värden inte ensamt räcker för att konstatera ett alkoholbruk som gör att körkortet ska återkallas.

Myndigheten förklarade också att en läkaranmälan som endast innehåller två eller ett fåtal avvikande PEth-värden behöver kompletteras med ytterligare uppgifter.

Det var en tydlig förändring jämfört med den tidigare tillämpningen.

I ett senare yttrande till domstol bekräftade Transportstyrelsen själv att myndigheten hade ändrat sin tillämpning efter Kammarrätten i Stockholms dom. I ett motsvarande ärende skulle myndigheten nu ha utrett saken vidare och begärt ytterligare medicinskt underlag innan beslut fattades.

Flera förvaltningsrätter följde utvecklingen

Efter kammarrättens avgörande kom flera domar där förvaltningsrätter underkände återkallelser som byggde huvudsakligen på PEth-värden.

I ett mål från Förvaltningsrätten i Falun hade personen lämnat flera förhöjda PEth-prov men också ett stort antal mellanliggande prover med betydligt lägre värden.

Domstolen ansåg att proverna kunde visa perioder med hög alkoholkonsumtion, men att de inte ensamma kunde visa alkoholmissbruk i den mening som då krävdes. Transportstyrelsen hade inte lagt fram tillräcklig övrig bevisning och återkallelsen upphävdes.

Även Förvaltningsrätten i Härnösand upphävde en återkallelse. Där betonade domstolen bland annat att en läkaranmälan kan vara en anledning för Transportstyrelsen att utreda saken vidare, men att anmälan inte i sig är en självständig grund för återkallelse.

Utvecklingen gick alltså tydligt mot att alkoholprover måste bedömas tillsammans med övriga medicinska uppgifter.

Hösten 2025: Transportstyrelsen föreslog att reglerna skulle ändras

Nästa stora steg kom hösten 2025.

Den 27 oktober meddelade Transportstyrelsen att myndigheten ville ändra de medicinska körkortsreglerna.

Förslaget innebar att alkoholmissbruk och ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och från medicinsk synpunkt var skadligt inte längre skulle vara egna medicinska hinder för körkort.

Transportstyrelsen förklarade bland annat att de svenska reglerna var strängare än EU:s minimikrav och att myndigheten inte hade funnit vetenskaplig evidens för att dessa tillstånd i sig påverkade trafiksäkerheten på ett sådant sätt att de svenska särkraven behövde behållas.

I Transportstyrelsens pressinformation framgick samtidigt att PEth och andra alkoholprover fortfarande skulle kunna användas inom vården och för att följa nykterhet hos personer som redan hade en diagnos om alkoholberoende.

Det avgörande skulle alltså inte längre vara en viss alkoholkonsumtion i sig, utan om personen hade ett medicinskt tillstånd som faktiskt omfattades av körkortsreglerna.

15 januari 2026: reglerna ändrades

Den 15 januari 2026 trädde de nya reglerna i kraft genom TSFS 2026:2.

Förändringen innebar att:

alkoholmissbruk inte längre är ett eget medicinskt hinder för körkort, och

ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och från medicinsk synpunkt är skadligt inte heller längre är ett eget medicinskt hinder.

För alkohol är den centrala särskilda medicinska grunden i stället alkoholberoende.

Det fanns dessutom inga övergångsbestämmelser som innebar att de gamla reglerna skulle fortsätta användas i pågående mål.

Det fick omedelbar betydelse i domstol.

Mars 2026: ett tidigare PEth-beslut upphävdes

Ett tydligt exempel är ett mål i Kammarrätten i Jönköping.

Transportstyrelsen hade år 2025 återkallat ett körkort efter två förhöjda PEth-värden. Förvaltningsrätten hade först godtagit myndighetens bedömning och ansett att proverna visade ett sådant skadligt alkoholbruk som då jämställdes med missbruk.

Målet överklagades och kammarrätten meddelade prövningstillstånd.

När målet sedan skulle avgöras hade de nya reglerna trätt i kraft.

Transportstyrelsen medgav då att överklagandet skulle bifallas. Myndigheten konstaterade att de nya reglerna innebar att alkoholmissbruk och skadligt alkoholbruk inte längre utgjorde medicinska hinder och att det saknades övergångsbestämmelser.

Kammarrätten upphävde både förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens beslut.

Vad betyder utvecklingen i dag?

Utvecklingen mellan 2019 och 2026 visar varför man måste vara försiktig med enkla påståenden om PEth och körkort.

Tidigare kunde ett fåtal förhöjda PEth-värden få mycket stor betydelse. I vissa fall behandlades proverna nästan som om de i sig kunde visa ett medicinskt körkortshinder.

Så ser rättsläget inte ut i dag.

Ett PEth-prov kan fortfarande vara en viktig del av en medicinsk utredning. Ett högt värde ska tas på allvar och kan leda till vidare utredning.

Men:

PEth är en alkoholmarkör – inte ett instrument för att ställa en beroendediagnos.

För att alkoholberoende ska ligga till grund för ett medicinskt körkortsingripande krävs en medicinsk bedömning som bygger på mer än bara ett eller ett fåtal laboratorievärden.

Och om en beroendediagnos redan finns blir frågan en annan. Då kan alkoholmarkörer i stället användas för att bedöma om kravet på varaktig nykterhet är uppfyllt.

Det är därför alltid viktigt att först fråga:

– Vad är det egentligen Transportstyrelsen försöker visa med provresultatet?

Vad hände med personer som fick körkortet indraget på grund av PEth?

Regeländringen kan ha stor betydelse även för personer som tidigare har fått körkortet återkallat.

Transportstyrelsen skriver att den som tidigare fick körkortet återkallat enbart på grund av flera förhöjda PEth-värden kan uppfylla de nya medicinska kraven.

I sådana fall kan personen behöva ansöka om körkortstillstånd för att få saken prövad enligt de nya reglerna.

Det finns också domstolspraxis som visar vilken betydelse regeländringen fått.

I ett mål hade Transportstyrelsen återkallat ett körkort med stöd av de äldre reglerna efter två förhöjda PEth-värden. Förvaltningsrätten ansåg då att proverna visade ett alkoholbruk som kunde jämställas med missbruk.

Målet överklagades.

När kammarrätten senare avgjorde saken hade reglerna ändrats. Transportstyrelsen medgav då att överklagandet skulle bifallas. Kammarrätten upphävde både förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens återkallelsebeslut.

Alkoholberoende kan fortfarande vara hinder för körkort

De nya reglerna innebär alltså inte att alkohol saknar betydelse för körkort.

Alkoholberoende kan fortfarande vara ett medicinskt hinder.

Det avgörande är då att det faktiskt finns stöd för beroendediagnosen.

Transportstyrelsen uppger att det är läkare med specialistkompetens som ställer diagnosen. Alkoholprover kan ingå i den medicinska utredningen, men de är bara en del av underlaget.

Vid en bedömning av alkoholberoende kan därför flera saker få betydelse, exempelvis:

• patientens alkoholvanor,
• medicinsk historia,
• samtal och läkarundersökningar,
• tidigare behandling,
• journaluppgifter,
• alkoholmarkörer,
• och andra uppgifter som har betydelse för diagnosen.

Det är helheten som är viktig.

Det är också därför man måste vara försiktig med att dra långtgående slutsatser från ett enskilt provsvar.

Diagnos och varaktig nykterhet är två olika frågor

Här finns en viktig skillnad som ofta missas.

Fråga 1: Har personen alkoholberoende?

När den frågan ska avgöras kan ett PEth-prov vara en del av den medicinska utredningen.

Men PEth är inte i sig en beroendediagnos.

Fråga 2: Har en person med redan fastställt alkoholberoende varit nykter?

Då är situationen annorlunda.

Om en person redan har en beroendediagnos kan Transportstyrelsen kräva att personen visar varaktig nykterhet.

I den situationen används alkoholprover för ett annat ändamål. Då ska proverna inte visa om personen har en diagnos. Diagnosen finns redan.

I stället ska proverna användas för att följa alkoholintaget under den tid då personen ska visa nykterhet.

Transportstyrelsen anger uttryckligen att personer som har krav på att verifiera varaktig nykterhet behöver lämna prover och att förhöjda värden då kan påverka körkortet eller en ansökan om körkortstillstånd.

Det är alltså viktigt att inte blanda ihop dessa två frågor.

Vad betyder varaktig nykterhet?

Om en person har en fastställd diagnos om alkoholberoende kan personen behöva visa varaktig nykterhet innan körkort kan medges.

Det betyder inte att Transportstyrelsen bara tittar på ett enstaka PEth-prov.

Enligt de medicinska föreskrifterna ska nykterheten visas under minst sex månader. Vid svårt alkoholberoende kan perioden vara upp till två år.

Bedömningen bygger bland annat på återkommande laboratorieprov, läkarkontakt och ett läkarintyg.

Måste man avstå helt från alkohol?

Reglerna säger inte uttryckligen att personen måste vara helt avhållen från alkohol under hela observationstiden.

I Transportstyrelsens allmänna råd anges i stället att nykterhet, när det gäller alkohol, normalt innebär att de biologiska alkoholmarkörerna ligger inom sina referensområden och att det inte finns andra uppgifter som talar för onykterhet.

Det finns därför en viktig skillnad mellan att verifiera nykterhet enligt körkortsreglerna och att automatiskt kräva att varje alkoholmarkör ska visa att ingen alkohol alls har druckits.

Hur ett enskilt prov ska bedömas beror på vilken markör som har använts, provresultatet, övriga prover och den medicinska utredningen som helhet.

Vilka alkoholprover används vid körkortsärenden?

Det finns flera olika alkoholmarkörer.

De mäter inte samma sak och ska därför inte heller tolkas på samma sätt.

PEth

PEth mäts i blod och används för att få information om alkoholkonsumtion under en längre period.

Provet är alkoholspecifikt eftersom PEth bildas när etanol finns i kroppen.

Men människor har olika PEth-respons och olika snabb nedbrytning. Därför går det inte att räkna baklänges från ett PEth-värde och med säkerhet säga exakt hur mycket en viss person har druckit.

CDT

Alkoholmarkören CDT är också ett blodprov som länge har använts för att upptäcka långvarigt hög alkoholkonsumtion.

CDT och PEth fungerar på olika sätt. Ett normalt CDT-värde utesluter inte alltid en hög alkoholkonsumtion.

GT, ASAT och ALAT

Detta är bland annat prover som kan ge information om levern.

Förhöjda värden kan förekomma vid hög alkoholkonsumtion, men de kan också påverkas av andra medicinska tillstånd. Därför kan ett förhöjt levervärde normalt inte ensamt visa att en person har alkoholberoende.

EtG och EtS

EtG och EtS kan analyseras i urin.

De används framför allt för att upptäcka alkoholintag under betydligt kortare tid än PEth och CDT.

Transportstyrelsen hänvisar i sin aktuella information till PEth och CDT för långvarigt högt alkoholintag samt EtG och EtS för nyligen intagen alkohol.

Ett högt PEth-värde säger inte exakt hur mycket du har druckit

Det förekommer ibland påståenden om att ett visst PEth-värde motsvarar ett bestämt antal glas vin, öl eller drinkar per dag.

Så enkelt fungerar inte provet.

PEth påverkas bland annat av hur ofta alkoholen dricks, hur stora mängder som dricks vid varje tillfälle och individuella skillnader mellan människor.

Läkartidningens medicinska översikt konstaterar därför att det inte går att ange exakt mängd alkohol eller exakt tidpunkt för intaget utifrån ett PEth-värde.

Ett värde över 0,30 µmol/L används inom vården som en stark signal om hög alkoholkonsumtion.

Men:

0,30 µmol/L är inte en automatisk körkortsgräns.

Det är inte heller en gräns där en person automatiskt får diagnosen alkoholberoende.

Transportstyrelsen har bevisbördan vid återkallelse

När Transportstyrelsen vill återkalla ett redan utfärdat körkort måste det finnas tillräckligt stöd för ingripandet.

Kammarrätten i Stockholm betonade detta tydligt i PEth-målet från 2025.

Det var Transportstyrelsen som skulle visa att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda. När utredningen var otillräcklig skulle osäkerheten alltså inte utan vidare läggas på körkortshavaren.

Detta kan få stor betydelse när myndighetens bedömning bygger på ett begränsat antal laboratorievärden.

Ett beslut om återkallelse ska bygga på den medicinska och juridiska situationen i det enskilda fallet.

Läkarens anmälan betyder inte automatiskt att körkortet återkallas

En läkare kan i vissa situationer vara skyldig att anmäla en patient till Transportstyrelsen.

En sådan anmälan leder ofta till att Transportstyrelsen börjar utreda körkortsinnehavet.

Men en läkaranmälan är inte samma sak som ett beslut om återkallelse.

I ett mål från Förvaltningsrätten i Härnösand betonade domstolen att en läkaranmälan kan vara en signal till Transportstyrelsen att utreda frågan vidare. Den är inte automatiskt en självständig grund för att återkalla körkortet.

Transportstyrelsen kan exempelvis begära in ett nytt läkarintyg eller annan medicinsk utredning.

Det är först därefter som myndigheten ska bedöma om de medicinska kraven faktiskt är uppfyllda.

Har du fått brev från Transportstyrelsen efter ett PEth-prov?

Om Transportstyrelsen börjar utreda ditt körkort får du normalt möjlighet att lämna ett yttrande innan myndigheten fattar sitt slutliga beslut.

Det är viktigt att läsa exakt vilken grund Transportstyrelsen utreder.

Ett ärende om alkoholberoende är inte samma sak som ett ärende om opålitlighet i nykterhetshänseende. Ett ärende efter rattfylleri följer också andra regler.

Därför bör man inte bara fokusera på själva PEth-siffran.

Andra frågor kan vara minst lika viktiga:

• Finns det faktiskt en beroendediagnos?
• Vem har ställt diagnosen?
• Vilket medicinskt underlag finns?
• Vad visar övriga prov?
• Finns senare normala provresultat?
• Vad står det egentligen i läkaranmälan?
• Har Transportstyrelsen dragit slutsatser som det medicinska underlaget inte stödjer?
• Gäller ärendet diagnos eller kontroll av redan beslutad nykterhet?

Svar på sådana frågor kan helt förändra hur ett körkortsärende bör bedömas.

Vanliga frågor om PEth, alkohol och körkort

Kan jag förlora körkortet för ett enda högt PEth-värde?

Ett högt PEth-värde kan leda till att frågan utreds vidare. Men ett PEth-prov är inte i sig en diagnos om alkoholberoende. Sedan den 15 januari 2026 gäller inte heller de tidigare reglerna där ett skadligt och inte tillfälligt alkoholbruk i sig kunde vara medicinskt hinder.

Är PEth över 0,30 samma sak som alkoholberoende?

Nej.

Ett PEth-värde över 0,30 µmol/L kan tala för regelbunden hög alkoholkonsumtion. Det innebär däremot inte automatiskt en diagnos om alkoholberoende.

Kan Transportstyrelsen kräva PEth-prov?

Ja, alkoholmarkörer kan användas i medicinska körkortsutredningar och vid kontroll av varaktig nykterhet. Vilka prov som krävs och varför beror på grunden för ärendet.

Kan jag ha körkort om jag dricker alkohol?

Ja. Det finns ingen allmän regel som innebär att en körkortshavare måste vara absolutist.

Det avgörande är bland annat om det finns alkoholberoende, rattfylleri, opålitlighet i nykterhetshänseende eller något annat förhållande som påverkar rätten att ha körkort. Transportstyrelsen anger uttryckligen att det inte går att peka ut en viss mängd alkohol som automatiskt leder till körkortsåterkallelse.

Kan PEth användas om jag redan har en alkoholberoendediagnos?

Ja.

Om du ska visa varaktig nykterhet kan PEth och andra alkoholmarkörer få stor betydelse. Då används provet för att följa alkoholkonsumtionen, inte för att ensamt ställa den ursprungliga diagnosen.

Vad händer om mitt körkort drogs in på grund av PEth före 15 januari 2026?

Du kan omfattas av dagens lindrigare regler.

Transportstyrelsen anger att personer vars körkort tidigare återkallades enbart på grund av flera förhöjda PEth-värden kan uppfylla de nya kraven. Det kan då bli aktuellt att ansöka om körkortstillstånd och få saken prövad enligt dagens regler.

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 3 september 2026

Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt reglerna om de medicinska kraven för körkort, återkallelse av körkort och läkares anmälningsskyldighet; körkortsförordningen (1998:980); Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 med senare ändringar, särskilt TSFS 2026:2; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1089-25; Kammarrätten i Jönköping, mål nr 2696-25; relevant förvaltningsrättspraxis samt aktuell information från Transportstyrelsen.

Den juridiska genomgången har även jämförts med medicinsk information om PEth och andra alkoholmarkörer från bland annat Läkartidningen och aktuell information från svenska myndigheter.

Författare: Henrik D.A. Broberg

Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin