I slutet av oktober 2025 gick Transportstyrelsen ut med ett pressmeddelande med rubriken: ”Förslag: förenklade och moderniserade regler kring körkort och alkohol”. Kortfattat föreslår myndigheten att begreppen ”missbruk” och ”skadligt bruk” ska tas bort ur de medicinska föreskrifterna för körkort, och att tidigare praxis där två förhöjda PEth-värden används som grund för återkallelse ska ersättas.
Vad innebär förändringen?
- PEth-tester – som används för att mäta alkoholkonsumtion över tid – har blivit kraftigt kritiserade för att tolkas som bevis för skadligt bruk. Pressmeddelandet pekar på att myndigheten lyssnat på kritiken och nu anser att denna metod inte längre i sig är tillräcklig.
- Enligt förslaget krävs nu att personen har en överkonsumtion som inte är tillfällig samt att minst ett av följande medicinska kriterier är uppfyllt: bristande kontroll över konsumtionen, kognitiv nedsättning eller alkoholabstinens.
- Förslaget ska skickas på remiss och genomföras i lag/foreskrift. Det dröjer alltså innan förändringen blir bindande.
Varför är det viktigt?
- Rättssäkerhet och förutsägbarhet
När två isolerade PEth-värden blivit avgörande för körkortsingripande har flera läkare, advokater och forskare uttryckt oro för att beslut fattats på svag grund. Att Transportstyrelsen nu erkänner behovet av en moderniserad bedömning signalerar att man tar kritiken på allvar. - Medicinsk relevans
Metoden att tolka laboratorievärden som diagnostisk grund har ifrågasatts – både av domstolar och av medicinska experter. Det nya förslaget tyder på att myndigheten verkligen ämnar ställa högre krav på klinisk bedömning framöver. - Effekt på antal återkallelser
Myndigheten antyder att förändringen kan leda till färre återkallelser på grund av alkoholrelaterade medicinska hinder. Detta är intressant eftersom det visar att syftet inte primärt är att skärpa reglerna utan att ge en tydligare och mer rättssäker tillämpning.
Men – några frågetecken kvarstår
- Även om förslaget är lovande: gäller ännu inte det nuvarande regelverket. Så länge föreskrifterna inte ändrats gäller fortfarande den tidigare praxis. Det skapar en övergångsfas där de gamla reglerna fortfarande kan tillämpas.
- Förslaget säger inte exakt hur länge provtagningsintervall, konsumtionsmönster och individuell variation ska väga in – vilket kan fortsätta skapa osäkerhet i praktiken.
- Även om Transportstyrelsen tar bort begreppen “missbruk” och “skadligt bruk” kvarstår bedömningsfrågan: när är en alkoholbrukare olämplig som körkortsinnehavare ur trafiksäkerhetssynpunkt? Hög konsumtion ≠ automatiskt trafikrisk.
- För många enskilda personer som redan genomgått processer under den gamla praxisen kommer den här förändringen sent – det väcker frågor om retroaktiv rättvisa och översyn av gamla beslut.
Slutsats
Transportstyrelsens pressmeddelande markerar ett viktigt skifte – men också en viss självrannsakan.
Att myndigheten tidigare fattat beslut utifrån de föreskrifter och den kunskap som då gällde är naturligt; det är så förvaltningsrätten fungerar. Myndigheter kan inte hållas ansvariga för att inte ha tillämpat framtida insikter.
Men att fortsätta ingripa mot körkort med stöd av den bedömningsmodell som nu formellt ifrågasätts av myndigheten själv väcker rättssäkerhetsmässiga betänkligheter. När Transportstyrelsen i sitt eget remissförslag medger att dagens ordning riskerar att leda till felaktiga eller oproportionerliga bedömningar, blir det svårt att försvara att samma synsätt fortfarande används i pågående ärenden.
Transportstyrelsens initiativ till förändring är ett steg i rätt riktning, men dess verkliga betydelse avgörs av hur snabbt och konsekvent myndigheten väljer att anpassa sin tillämpning till det som redan idag är den moderna, vetenskapligt förankrade synen på alkoholbedömningar i körkortsärenden.
Länk till Transportstyrelsens pressmeddelande finner du HÄR
