Pågående rättsfallsanalys – Ett enda PEth-värde på 0,33 kostade körkortet: Kammarrätten tar upp unik fråga

Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2283-26
Underinstans: Förvaltningsrätten i Luleå, mål nr 1397-26
Pågående mål – artikeln uppdateras när Kammarrätten meddelar dom

Kammarrätten ska pröva en ovanlig PEth-fråga

Kan ett enda marginellt förhöjt PEth-värde innebära att en person inte har verifierat varaktig nykterhet – trots att CDT och GT ligger inom referensområdet, samtliga narkotikaprover är negativa och nästa PEth-prov är normalt?

Den frågan ska nu prövas av Kammarrätten i Sundsvall.

Målet gäller en körkortshavare som tidigare haft en problematik med tramadol och därför stått under medicinsk uppföljning. Under observationstiden lämnade han ett PEth-prov på 0,33 µmol/l. Gränsvärdet som användes var 0,30 µmol/l.

Vid nästa provtagning hade PEth sjunkit till 0,24 µmol/l. Samtidigt låg de obligatoriska alkoholmarkörerna CDT och GT inom referensområdet vid båda provtagningarna. Samtliga aktuella narkotikaprover var också negativa.

Trots detta återkallade Transportstyrelsen både körkortet och körkortstillståndet.

Förvaltningsrätten i Luleå avslog överklagandet den 25 augusti 2026. Trafikjuristerna överklagade därefter domen.

Den 16 september 2026 meddelade Kammarrätten i Sundsvall prövningstillstånd.

Det innebär att kammarrätten nu kommer att pröva frågan i sak.

Bakgrunden – tidigare tramadolproblematik

Körkortshavarens medicinska uppföljning hade sin bakgrund i en tidigare problematik med tramadol.

Transportstyrelsen ansåg att han tidigare hade uppfyllt kriterierna för beroende av tramadol och att han därför fortfarande behövde visa varaktig nykterhet och drogfrihet genom återkommande medicinska kontroller.

Den delen har inte varit den huvudsakliga tvistefrågan.

Trafikjuristerna har inte gjort gällande att Transportstyrelsen saknar rätt att fortsätta följa upp den tidigare beroendeproblematiken. Inte heller har det invänts mot att uppföljningen får innehålla alkoholprover.

Frågan är betydligt mer avgränsad:

Vilken betydelse får ett enda marginellt förhöjt PEth-värde ges när de alkoholmarkörer som föreskrifterna uttryckligen anger som obligatoriska samtidigt är normala?

Ett enda PEth-värde låg över gränsen

Provbilden var ovanlig.

Vid provtagningen den 26 januari 2026 var:

CDT: 1,1 procent
GT: 0,69 µkat/l
PEth: 0,33 µmol/l

Vid nästa provtagning den 18 februari 2026 var:

CDT: 1,2 procent
GT: 0,68 µkat/l
PEth: 0,24 µmol/l

CDT och GT låg alltså inom referensområdet vid båda tillfällena.

Den enda avvikelsen var ett PEth-värde som låg 0,03 µmol/l över gränsvärdet vid ett tillfälle.

Vid nästa prov låg även PEth under 0,30.

Transportstyrelsen återkallade körkortet

Transportstyrelsen ansåg ändå att det förhöjda PEth-värdet innebar att körkortshavaren inte hade verifierat varaktig nykterhet.

Myndigheten skrev i sitt beslut att PEth-värden över 0,30 µmol/l indikerar en alkoholkonsumtion av omfattande och regelbunden karaktär.

Eftersom mannen stod under uppföljning efter den tidigare tramadolproblematiken ansåg Transportstyrelsen att PEth-värdet visade att han inte hade uppfyllt kravet på nykterhet även när det gällde alkohol.

Körkortet och körkortstillståndet återkallades därför.

CDT och GT var normala

Det är här målet blir särskilt intressant.

I Transportstyrelsens då gällande medicinska föreskrifter anges CDT och GT som obligatoriska alkoholmarkörer.

PEth anges däremot som en alkoholmarkör som kan vara av värde utöver CDT och GT.

Trafikjuristerna har därför gjort gällande att denna skillnad måste få någon verklig betydelse när provresultaten värderas.

I det aktuella målet var de obligatoriska alkoholmarkörerna normala.

PEth, som är en betydligt känsligare alkoholmarkör, låg däremot marginellt över gränsvärdet vid ett enda tillfälle.

Frågan är därför inte om Transportstyrelsen får beakta PEth.

Det får myndigheten.

Frågan är hur mycket ett sådant enstaka resultat får väga när den övriga laboratoriebilden pekar i en annan riktning.

PEth är betydligt känsligare än CDT

En central fråga i målet är att PEth och CDT inte reagerar på alkoholkonsumtion på samma sätt.

PEth är en känslig alkoholmarkör och kan reagera på alkoholkonsumtion i situationer där CDT fortfarande ligger inom referensområdet. Det är också en av anledningarna till att PEth används som ett komplement till andra alkoholmarkörer.

I det material som Trafikjuristerna har åberopat i Kammarrätten framhålls att PEth är känsligare än CDT och att lägre positiva PEth-värden kan förekomma även när CDT inte ger motsvarande utslag. I en kontrollerad svensk studie publicerad 2025 reagerade PEth tydligt efter regelbunden konsumtion av en eller två glas vin dagligen under två veckor, medan CDT och flera andra traditionella alkoholmarkörer visade liten eller ingen förändring under samma period.

Läs studien: PEth Cut-Off Thresholds for Hazardous Alcohol Consumption Based on a Drinking Study

Detta är viktigt i det aktuella målet. Körkortshavarens CDT låg på 1,1 respektive 1,2 procent och GT låg inom referensområdet vid båda provtagningarna. Samtidigt låg PEth vid ett enda tillfälle på 0,33 µmol/l och hade vid nästa provtagning sjunkit till 0,24 µmol/l.

Frågan är därför inte bara om alkohol har konsumerats. Frågan är vilken rättslig betydelse ett mer känsligt, kompletterande prov ska få när de obligatoriska alkoholmarkörerna samtidigt ligger inom referensområdet.

SBU: ett enskilt PEth-värde på 0,3 räcker inte för att bedöma skadlig inverkan

I januari 2026 publicerade SBU en särskild genomgång av forskningsläget kring PEth och alkoholkonsumtion. Rapporten togs fram som underlag till Förvaltningsrätten i Växjö och behandlar uttryckligen betydelsen av gränsen 0,3 µmol/l i körkortsärenden.

SBU:s huvudbudskap är tydligt: utifrån nuvarande forskning går det inte att avgöra om ett PEth-värde på 0,3 µmol/l vid ett enda mättillfälle visar att alkoholkonsumtionen haft skadlig medicinsk inverkan. SBU konstaterar också att PEth-värden varierar mellan individer trots samma alkoholkonsumtion och att upprepade prover tillsammans med en klinisk bedömning behövs.

Läs SBU:s rapport: Alkoholkonsumtion och värden av PEth i blodet

SBU:s slutsatser avgör inte automatiskt frågan i det här målet. Här gäller tvisten framför allt om verifierad varaktig nykterhet efter en tidigare beroendeproblematik, inte om ett nytt alkoholmissbruk ska diagnostiseras.

Men rapporten är ändå relevant. Den visar varför det är problematiskt att dra långtgående medicinska slutsatser från ett enda PEth-värde omkring den aktuella gränsen utan att väga in övriga provresultat och den kliniska bilden.

Stor svensk studie visar tydliga skillnader mellan PEth och CDT

Även senare forskning visar att PEth och CDT kan ge olika resultat hos samma person.

I en svensk studie publicerad 2026 jämfördes 27 293 parade PEth- och CDT-prover från företagshälsovården. Forskarna fann ett samband mellan markörerna, men också betydande individuell variation. Vid de vanliga gränsvärdena var PEth ensamt positivt i cirka 15 procent av proverna medan CDT ensamt var positivt i omkring 3 procent.

Läs studien i PubMed: PEth och CDT i 27 293 parade prover

Studien visar alltså att PEth och CDT inte kan förväntas klassificera alla personer på samma sätt.

Det betyder inte att PEth är en sämre alkoholmarkör. Tvärtom är den högre känsligheten en av metodens styrkor.

Men just därför uppstår den juridiska frågan om ett mer känsligt kompletterande prov automatiskt ska kunna slå ut normala resultat från de obligatoriska alkoholmarkörerna och medföra att en hel observationstid underkänns.

Samma alkoholkonsumtion kan ge olika juridiska resultat beroende på vilka prover som tas

Den skillnaden skapar också en rättssäkerhetsfråga.

Om en vårdgivare endast analyserar de obligatoriska alkoholmarkörerna CDT och GT kan samtliga resultat ligga inom referensområdet.

Om en annan vårdgivare dessutom analyserar PEth kan samma eller liknande alkoholkonsumtion ge utslag på den känsligare markören.

Forskningen visar att sådana skillnader mellan PEth och CDT faktiskt förekommer. I den stora svenska studien från 2026 var en betydande andel prover positiva för PEth samtidigt som CDT inte passerade sitt gränsvärde.

Det är därför inte enbart en laboratoriemedicinsk fråga.

Om ett enda kompletterande PEth-resultat kan få avgörande juridisk betydelse uppstår också frågor om likformighet, förutsebarhet och rättssäkerhet i den medicinska körkortsprövningen.

Det är en av de frågor som Trafikjuristerna har lyft i överklagandet till Kammarrätten i Sundsvall.

Förvaltningsrätten gav PEth avgörande betydelse

Förvaltningsrätten i Luleå ansåg att det inte fanns stöd för uppfattningen att ett förhöjt PEth-värde skulle kunna bortses från därför att CDT och GT var normala.

Domstolen konstaterade att PEth-värdet 0,33 µmol/l hade orsakats av alkoholkonsumtion.

Därför ansåg förvaltningsrätten att kravet på verifierad varaktig nykterhet inte var uppfyllt.

Domstolen gjorde samtidigt en tydlig skillnad mellan två olika frågor.

Tidigare rättsfall har handlat om huruvida ett eller två PEth-värden är tillräckliga för att fastställa ett medicinskt skadligt alkoholbruk eller missbruk.

Det här målet handlar däremot om verifierad nykterhet under en observationstid efter en tidigare beroendediagnos.

Förvaltningsrätten ansåg därför att Kammarrätten i Stockholms tidigare avgörande om två PEth-värden inte direkt avgjorde frågan.

SBU: stora individuella variationer

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerade i januari 2026 en genomgång av forskningen om PEth och alkoholkonsumtion.

SBU konstaterade att det inte är möjligt att utifrån ett enda PEth-värde på 0,3 µmol/l avgöra om alkoholkonsumtionen haft skadlig medicinsk inverkan. SBU fann också stora individuella variationer i PEth-värden, även när försökspersoner hade konsumerat samma mängd alkohol. Därför behövs enligt SBU upprepade prover och en klinisk bedömning.

Det är en viktig bakgrund till den fråga som Kammarrätten nu ska pröva.

Även nyare forskning visar skillnaden mellan PEth och CDT

I en kontrollerad studie publicerad 2025 fick deltagare konsumera en eller två glas vin dagligen under två veckor. PEth reagerade tydligt på alkoholkonsumtionen, medan bland annat CDT och andra traditionella alkoholmarkörer visade liten eller ingen förändring under studieperioden.

En stor svensk studie publicerad 2026 jämförde dessutom 27 293 samtidiga PEth- och CDT-prov. Forskarna fann betydande individuell variation och stora skillnader i hur ofta markörerna klassificerade ett prov som positivt. Vid de använda gränsvärdena var PEth ensamt positivt i cirka 15 procent av proverna medan CDT ensamt var positivt i omkring 3 procent.

Det betyder inte att PEth är en sämre alkoholmarkör.

Tvärtom är dess känslighet en av metodens styrkor.

Men just därför uppstår den juridiska frågan om ett känsligare kompletterande prov automatiskt ska kunna slå ut normala resultat från de obligatoriska alkoholmarkörerna och medföra att en hel observationstid underkänns.

Läkaren bedömde prognosen som god

Det fanns ytterligare en viktig omständighet.

Den intygsskrivande läkaren hade bedömt prognosen för fortsatt nykterhet och drogfrihet som god.

Förvaltningsrätten ifrågasatte inte heller att den tidigare tramadolproblematiken låg flera år tillbaka i tiden och att körkortshavaren i dag hade en stabil livssituation.

Domstolen ansåg däremot att läkarintyget inte tillräckligt tydligt förklarade varför även prognosen beträffande alkohol skulle anses god.

Förvaltningsrätten ansåg därför att undantagsbestämmelsen om god prognos inte kunde tillämpas.

Överklagandet avslogs.

Trafikjuristerna överklagade till Kammarrätten

Trafikjuristerna överklagade domen och ansökte om prövningstillstånd.

I överklagandet framhölls att målet innehåller en principiellt viktig fråga som saknar tydlig vägledning i tidigare praxis.

Trafikjuristerna gjorde bland annat gällande att Förvaltningsrättens bedömning innebär att ett enda marginellt förhöjt PEth-resultat i praktiken får en självständig och utslagsgivande betydelse, trots att:

• CDT och GT varit normala,
• nästa PEth-prov varit normalt,
• samtliga narkotikaprover varit negativa,
• läkaren bedömt prognosen som god.

Två personer kan få olika resultat beroende på vilka prover som tas

En av de principiellt mest intressanta invändningarna gäller likformigheten i systemet.

PEth är känsligare än CDT.

Det innebär att två personer med samma faktiska alkoholkonsumtion skulle kunna få olika juridiska konsekvenser beroende på vilka prover vårdgivaren väljer att analysera.

Om endast de obligatoriska markörerna CDT och GT analyseras kan samtliga prover ligga inom referensområdet.

Om vårdgivaren dessutom analyserar PEth kan samma konsumtion ge utslag på den känsligare markören.

I överklagandet till kammarrätten har Trafikjuristerna därför pekat på att denna situation väcker frågor om förutsebarhet, likformighet och rättssäkerhet.

SBU: ett värde på 0,3 räcker inte för att bedöma skadlig inverkan

Målet blir ännu mer intressant mot bakgrund av SBU:s genomgång av forskningen om PEth från januari 2026.

SBU konstaterade att det utifrån det nuvarande forskningsläget inte är möjligt att avgöra om ett PEth-värde på 0,3 µmol/l vid ett enda mättillfälle tydligt visar att alkoholkonsumtionen haft skadlig inverkan.

SBU pekade också på stora individuella variationer och konstaterade att upprepade prover och en klinisk bedömning behövs för att kunna bedöma eventuell skadlig inverkan.

SBU:s slutsats avgör inte automatiskt den juridiska frågan i det här målet.

Här handlar det inte direkt om att diagnostisera ett skadligt alkoholbruk, utan om kravet på verifierad nykterhet efter en tidigare beroendediagnos.

Men forskningsläget visar samtidigt varför frågan om vilket bevisvärde ett enstaka PEth-resultat ska ges är viktig.

Kammarrätten meddelade prövningstillstånd

Kammarrätten i Sundsvall meddelade prövningstillstånd den 16 september 2026.

Det betyder inte att Kammarrätten redan har tagit ställning till om Förvaltningsrättens dom är riktig eller felaktig.

Däremot innebär beslutet att målet kommer att tas upp till full prövning.

Kammarrätten ska därmed få möjlighet att pröva en fråga som hittills inte fått något tydligt svar i högre instans:

Kan ett enda marginellt förhöjt PEth-värde innebära att verifierad nykterhet inte är uppfylld, även när CDT och GT är normala och övrig medicinsk utredning talar i positiv riktning?

Varför är målet viktigt?

Det här målet handlar inte bara om ett PEth-värde på 0,33.

Det handlar om hur olika alkoholmarkörer ska förhålla sig till varandra i en rättslig bedömning.

Om en kompletterande och mer känslig markör alltid kan ges avgörande betydelse så snart den överskrider sitt referensvärde uppstår frågan vilken funktion de obligatoriska markörerna CDT och GT egentligen har.

Det uppstår också en fråga om förutsebarhet.

Den som står under medicinsk observation måste kunna förstå vilka krav som faktiskt gäller och vilka laboratorieresultat som kan leda till att en hel observationstid underkänns.

Trafikjuristernas kommentar

Trafikjuristerna företräder körkortshavaren i det pågående målet.

Ansvariga ombud är Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin.

Vår uppfattning i processen är inte att PEth saknar värde som alkoholmarkör.

Tvärtom är PEth en känslig och användbar markör för alkoholkonsumtion.

Problemet uppstår när ett enda marginellt förhöjt resultat ges en sådan rättslig betydelse att den övriga laboratoriebilden i praktiken förlorar sitt värde.

Det aktuella målet visar frågan mycket tydligt.

CDT och GT var normala. Nästa PEth-prov var normalt. Narkotikaproverna var negativa. Den intygsskrivande läkaren bedömde prognosen för fortsatt nykterhet och drogfrihet som god.

Ändå återkallades körkortet på grund av ett enda PEth-värde på 0,33.

Kammarrättens kommande avgörande kan därför få betydelse långt utanför det enskilda fallet.

Artikeln kommer att uppdateras när Kammarrätten i Sundsvall meddelar dom i mål 2283-26.

Kort om det pågående målet

Domstol: Kammarrätten i Sundsvall
Målnummer: 2283-26
Underinstans: Förvaltningsrätten i Luleå, mål 1397-26
Fråga: Verifierad nykterhet och betydelsen av ett enstaka PEth-värde
PEth: 0,33 µmol/l, därefter 0,24 µmol/l
CDT och GT: Inom referensområdet
Narkotikaprover: Negativa
Förvaltningsrätten: Avslog överklagandet
Kammarrätten: Har meddelat prövningstillstånd
Ombud: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin, Trafikjuristerna
Status: Pågående mål
Här kan du läsa mer om Alkoholprover