Ny forskningsrapport från SBU, januari 2026
PEth är ett blodprov som ger information om alkoholkonsumtion över tid. Under senare år har provet fått allt större betydelse inom både sjukvård och myndighetsutövning. Exempelvis använder myndigheter PEth i ärenden som rör körkort.
I januari 2026 publicerade SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) en ny rapport. I rapporten sammanfattar SBU forskningsläget kring sambandet mellan PEth-värden och alkoholkonsumtion. Samtidigt fungerar rapporten som ett underlag till Förvaltningsrätten i Växjö och syftar till att belysa vad forskningen faktiskt visar – men också vilka begränsningar som finns.
Denna artikel sammanfattar därför rapportens innehåll på ett enkelt och lättbegripligt sätt.
Vad är PEth?
PEth står för fosfatidyletanol. Det är ett ämne som bildas i blodet när alkohol finns i kroppen. Ju mer alkohol en person konsumerar, desto högre PEth-värde kan man i genomsnitt uppmäta.
Man använder PEth som en biologisk markör för alkoholkonsumtion eftersom:
- ämnet inte bildas utan alkohol
- man kan påvisa PEth under längre tid än alkohol i utandningsluft eller blod
Vad handlar forskningsrapporten om?
I rapporten sammanfattar forskarna studier som har undersökt:
- sambandet mellan alkoholkonsumtion och PEth-värden
- hur mycket PEth-värden varierar mellan olika individer
- hur länge PEth finns kvar i kroppen
- vilka slutsatser som kan dras av uppmätta PEth-värden
Rapporten bygger på:
- två systematiska översikter (från 2012 och 2021)
- trettiosex vetenskapliga studier publicerade mellan 2006 och 2024
Det är samtidigt viktigt att känna till att rapporten inte innehåller någon statistisk sammanvägning av resultaten (metaanalys). Dessutom har forskarna inte genomfört någon fullständig bedömning av studiernas vetenskapliga tillförlitlighet.
Finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och PEth?
– Ja.
Forskningen visar att ökad alkoholkonsumtion i genomsnitt leder till högre PEth-värden. Fjorton observationsstudier har dessutom visat ett samband mellan självrapporterad alkoholkonsumtion och uppmätta PEth-värden.
Samtidigt är sambandet inte helt exakt. Bland annat har många människor svårt att själva uppskatta hur mycket alkohol de dricker. Därför kan skillnader uppstå mellan rapporterad konsumtion och uppmätta PEth-värden.
Hur stora är skillnaderna mellan individer?
Forskningsrapporten visar tydligt att stora individuella skillnader förekommer. Elva studier har undersökt situationer där deltagare fick dricka samma mängd alkohol.
Trots detta skilde sig PEth-värdena kraftigt mellan personerna. Det innebär alltså att två personer kan konsumera lika mycket alkohol men ändå få olika PEth-värden i blodprov.
Forskarna konstaterar därför att variationen finns, även om man ännu inte helt har klarlagt vilka biologiska faktorer som ligger bakom skillnaderna.
Hur länge finns PEth kvar i kroppen?
Sex studier har undersökt hur länge man kan mäta PEth efter alkoholkonsumtion. Resultaten visar att halveringstiden för PEth varierar kraftigt mellan individer. I vissa fall kan man mäta PEth i flera veckor efter den senaste alkoholkonsumtionen.
Detta innebär att ett uppmätt PEth-värde:
- halveringstiden för PEth varierar kraftigt mellan individer
- PEth kan ibland mätas i flera veckor efter senaste alkoholkonsumtionen
Detta innebär att ett uppmätt PEth-värde:
- inte visar exakt när alkoholen konsumerades
- inte i sig visar om konsumtionen varit tillfällig eller långvarig
Vad säger forskningen om gränsvärdet 0,3 µmol/L?
I praktiken använder man ofta gränsvärdet 0,3 µmol/L som ett riktvärde för hög alkoholkonsumtion. Forskningsrapporten visar dock att stora individuella skillnader påverkar hur PEth bildas och bryts ned.
Därför går det inte att avgöra skadlig inverkan av alkoholkonsumtion enbart utifrån ett enskilt PEth-värde. Samtidigt tar rapporten inte ställning till juridiska eller administrativa gränsvärden, utan beskriver i stället de vetenskapliga begränsningar som finns vid tolkningen av PEth-resultat.
Vad kan forskningen inte avgöra?
Utifrån det samlade forskningsläget går det inte att:
- fastställa skadlig alkoholkonsumtion baserat på ett enskilt PEth-prov
- avgöra konsumtionsmönster utan upprepade mätningar
- bortse från klinisk och medicinsk helhetsbedömning
Forskarna betonar därför vikten av att man alltid sätter PEth-värden i sitt sammanhang.
Vad betyder detta i praktiken?
Forskningsrapporten visar att:
- PEth är en relevant alkoholmarkör
- men att tolkningen av värden kräver försiktighet
- upprepade prover och klinisk bedömning är viktiga
Detta gäller särskilt i sammanhang där PEth-värden används som beslutsunderlag, exempelvis i körkortsärenden.
Om forskning och kunskapsutveckling
Medicinsk forskning utvecklas kontinuerligt. Nya studier kan därför bidra till fördjupad förståelse, mer nyanserade tolkningar och justerade rekommendationer.
Den aktuella rapporten visar att bilden av PEth är mer komplex än vad som tidigare varit tydligt belyst. Det innebär dock inte att PEth saknar värde, utan att användningen kräver större medvetenhet om metodens begränsningar. Samtidigt kan det forskningen visar idag komma att utvecklas ytterligare i framtiden.
Sammanfattning
PEth är en etablerad alkoholmarkör.
Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och PEth-värden.
Samtidigt förekommer stora individuella skillnader.
Ett enskilt PEth-värde kan därför inte ensamt ligga till grund för bedömning av skadlig alkoholkonsumtion.
Forskningen betonar slutligen behovet av helhetsbedömning.
