Det här inlägget är en uppföljning till tidigare inlägg med namnet Rattfylleri – Brott, straff och påföljd. Inlägget utgör en del av en serie med totalt tre inlägg som fokuserar på alkoholrelaterat rattfylleri. Detta inlägg fokuserar på de körkortsmässiga konsekvenserna som uppstår till följd av rattfylleri och handlar om Transportstyrelsen, körkortet och spärrtiden.

Körkortsingripandet

När det gäller ingripande mot körkort så är det enbart Transportstyrelsen som meddelar beslut om det. Ett ingripande mot ett körkort handlar därför inte om ett ”straff” eller en straffrättslig påföljd, utan utgörs av ett administrativt beslut. Detta beslut baseras på, och är en konsekvens av, att du är misstänkt eller dömd för brott.

Syftet med ett körkortsingripande handlar om öka trafiksäkerheten och förmå körkortshavare att följa gällande trafikregler. I Sverige är det Transportstyrelsen som har i uppdrag att efterse att trafiksäkerheten är säkerställd.

Ett körkortsingripande består av att Transportstyrelsen griper in mot en körkortshavares körkort. Det kan finnas en mängd olika anledningar till att Transportstyrelsen väljer att gripa in mot ett körkort. Till exempel kan det handla handla om att körkortshavaren inte längre uppfyller de medicinska krav som gäller för körkortsinnehav eller så kanske körkortshavaren har begått ett trafikbrott. Det kan finnas fler anledningar till ingripanden, men vanligast är de nämnda exemplen.

Spärrtider

När det kommer till ingripanden som har sin utgångspunkt i brott så kan Transportstyrelsen meddela körkortshavaren en varning eller en spärrtid. Vid utdelande av spärrtid kan man som lägst få en (1) månad och som mest 36 månader.

Om du, genom ett brott, fått en spärrtid medan du har prövotid på ditt körkort, så kommer du nödgas ta om körkortet efter spärrtidens slut. Detta inkluderar även att du måste göra om tillhörande riskutbildningar. Undantag kan vara alkolås.

Du blir även tvungen att ta om körkortet om du får en spärrtid som överstiger 12 månader. Detta gäller även om du haft körkort längre än 12 månader. Du måste i ett sådant fall även genomföra riskutbildningar.

Det ska dock särskilt nämnas att det är förhållandevis få trafikbrott som, enskilt, ger längre spärrtid än 12 månader. Som enskilda överträdelser som har en längre spärrtid än 12 månader utgör dessa av grovt rattfylleri (alkohol eller droger) eller grov vårdslöshet i trafik.

Man kan emellertid även få en längre spärrtid om det inträffat flera olika överträdelser vid samma tillfälle. Likaså kan du erhålla en längre spärrtid om du har begått tidigare överträdelser.

Snabb handläggning, tillfälliga och slutliga beslut.

När det gäller körkortsingripanden så har Transportstyrelsen ett s.k. skyndsamhetsdirektiv. Det innebär att Transportstyrelsen, även om du ännu inte blivit dömd för något brott, ändå kan göra ett ingripande mot ditt körkortsinnehav. Transportstyrelsen gör detta genom att meddela dig ett s.k. tillfälligt beslut. Tillfälliga beslut har samma funktion som ett vanligt beslut men gäller bara fram till dess den straffrättsliga processen är avklarad.

När det straffrättsliga förfarandet är avklarat ska Transportstyrelsen meddela ett slutligt beslut. Detta benämns enbart som beslut och ska enbart baseras på utfallet av brottmålet.

rattfylleri rattfylla körkort

Med andra ord, om du blir frikänd från brottet så ska Transportstyrelsen återbörda körkortet till dig. Om du blir dömd för det du var misstänkt för så fastställer Transportstyrelsen det tillfälliga beslutet. Men, om du i stället blir dömd för något värre än vad Transportstyrelsen anfört i sitt tillfälliga beslut så kan det slutliga beslutet bli värre.

Man har alltid rätt att överklaga Transportstyrelsens beslut till förvaltningsdomstolarna. Du kan överklaga såväl tillfälliga beslut som slutliga beslut. Se vidare rubriken överklaga beslut nedan.

Spärrtider vid rattfylleribrott

När det kommer till rattonykterhetsbrott i förhållande till spärrtider så är utgångspunkten 12 respektive 24 månader och beror på huruvida brottet är att bedöma som grovt eller inte. Upprepat fall av rattfylleri inom de senaste 5 åren medför en spärrtid om 24 månader även om alkoholmängden inte uppnår gränsen för grovt brott.

I tidigare inlägg har jag beskrivit vad som är avgörande vid bedömningen om brottet kan anses vara grovt eller inte. Detta har jag beskrivit utifrån att det inte uteslutande handlar om vilken mängd alkohol som man haft i blodet eller utandningsluften vid överträdelsetillfället.

Varning kan, om det finns särskilda skäl, meddelas vid alkoholmängder som uppgår till 0,3 promille alkohol i blodet (0,15 mg/l i utandningsluften). Högsta Förvaltningsdomstolen har emellertid meddelat att varning kan meddelas vid uppmätta alkoholmängder till och med 0,5 promille alkohol i blodet (0,25 mg/l i utandningsluften). För uppmätta alkoholmängder som är högre än 0,5 kan man inte få en varning.

Överklaga beslut

Efter Transportstyrelsen meddelat ett beslut om spärrtid så har man möjlighet att överklaga beslutet till Förvaltningsdomstolen. Fördelen med att överklaga beslut från Transportstyrelsen är att det inte kostar något att få sin sak rättsligt prövad. Det finns alltså inte några rättegångskostnader eller liknande förenat med den här typen av process. Processen är dessutom, i regel, skriftlig vilket innebär att du inte behöver inställa dig i domstol för att få din sak rättsligt prövad. Inte heller kan du få ett sämre utfall än vad Transportstyrelsen meddelat dig. Om Transportstyrelsen meddelat dig 12 månader, så kan du alltså inte få 13 eller 14 månader om du överklagar. Som sämst kan du med andra ord, enbart få Transportstyrelsens beslut fastslaget.

Kortfattat kan man säga att man oftast har allt att vinna och inget att förlora på att få sin sak rättsligt prövad.

Överklagandet skickar man till Transportstyrelsen som i sin tur vidarebefordrar överklagandet till den Förvaltningsdomstol som ligger närmast din mantalsskrivningsadress.

De svenska förvaltningsdomstolarna består av Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen.

Vad kan påverka spärrtiden i rattfyllerimålen?

Det finns i princip enbart tre olika scenarion som kan medföra en ändring av spärrtiden/beslutet.

Dessa är om du antingen blir frikänd från själva brottet. Detta innebär att Transportstyrelsen direkt återlämnar körkortet.

Det kan även vara i fall där det tagit osedvanligt lång tid från själva brottet inträffande till dess Transportstyrelsen gör körkortsingripandet. Ibland händer det att Polis inte omhändertar körkortet på plats vid själva brottstillfället. Det innebär att Transportstyrelsen då först får vetskap om brotten när du slutligt blir dömd i domstolen. Om det tagit minst 12 månader, så finns möjlighet att påverka spärrtiden, i viss utsträckning. Om tidsutdräkten passerat över 18 månader, så ska Transportstyrelsen själva göra ett visst avdrag på spärrtiden.

Den sista möjligheten för att kunna påverka spärrtiden handlar om trafiksäkerhetsrisken. En kortare förflyttning av fordonet (omparkering) är ett exempel på vad som kan utgöra mindre allvarligt. Likaså om det handlat om ett alternativt fordon som till exempel moped, skoter eller båt.

Om inget av ovan nämnda möjligheter är aktuella i ditt fall, så är möjligheterna mycket små för att vinna framgång i en förvaltningsrättslig process.

Möjligheten att ansöka om alkolås

Detta avslutar detta inlägg rörande Rattfylleri – Transportstyrelsen, körkortet och spärrtiden. I nästkommande inlägg kommer jag att gå in i detalj på vad som gäller vid ansökan om alkolås, vem som kan söka, vad det kostar, vad man underkastar sig med mera.

För frågor kring detta ämnesområde kan du boka in en tid för samtal eller använda dig av vår Case Review. Börja gärna på vår startsida för att hitta mer information om det du söker.