Frågan i målet
Rättsfallsanalys – Drograttfylleri – Frågan var om Transportstyrelsen hade rätt att återkalla körkortet i tolv månader med stöd av ett tyskt myndighetsbeslut som uppgav att föraren hade haft amfetamin i blodet.
Bakgrund
Rättsfallsanalys – Drograttfylleri -Föraren stoppades vid en poliskontroll i Tyskland. Ett prov visade amfetamin, vilket enligt honom berodde på behandling med läkemedlet Elvanse. Han hade haft körkort i omkring tolv år utan tidigare ingripanden och arbetade som läkare, där körkortet hade stor betydelse för arbetet.
Transportstyrelsen återkallade senare körkortet och bestämde spärrtiden till tolv månader.
Transportstyrelsens argument
Transportstyrelsen utgick från att ett tyskt avgörande visade att föraren hade gjort sig skyldig till rattfylleri med narkotika i blodet. Myndigheten ansåg därför att det fanns grund för körkortsåterkallelse och bestämde spärrtiden till tolv månader.
När målet kom till förvaltningsrätten medgav Transportstyrelsen dock att beslutet skulle upphävas, eftersom den handling som domstolen hade låtit översätta inte var en brottmålsdom eller något annat straffrättsligt avgörande.
Trafikjuristernas argument
Trafikjuristerna yrkade i första hand att återkallelsen skulle upphävas eftersom det inte var visat att det fanns något sådant brottsligt avgörande som kunde ligga till grund för ett körkortsingripande. I andra hand begärdes varning. Det framhölls också att föraren hade ett stort behov av körkort och aldrig tidigare hade varit föremål för körkortsingripande.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterade att ett körkortsingripande på grund av brott måste grundas på exempelvis en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande eller ett motsvarande utländskt straffrättsligt avgörande.
Den tyska handling som Transportstyrelsen hade använt visade endast att det svenska körkortet inte längre var giltigt i Tyskland. Den var inte att jämställa med en brottmålsdom och kunde därför inte användas som grund för en slutlig återkallelse av körkortet. Transportstyrelsen hade alltså saknat rättslig grund för beslutet.
Förvaltningsrätten upphävde därför återkallelsen och avslog även Transportstyrelsens begäran om att skicka tillbaka målet för fortsatt handläggning.
Vad blev avgörande?
Det avgörande var inte frågan om hur mycket föraren behövde sitt körkort eller hur lång spärrtiden borde vara.
Det avgörande var att Transportstyrelsen hade byggt återkallelsen på fel typ av handling. Det tyska beslutet var inte en brottmålsdom eller ett likvärdigt straffrättsligt avgörande. Därmed saknades den rättsliga grund som krävs för att återkalla körkortet på grund av brott.
Vad betyder domen för andra körkortshavare?
Domen visar att Transportstyrelsen inte kan återkalla ett körkort på grund av ett påstått brott enbart därför att det finns en uppgift eller myndighetshandling från ett annat land.
Det måste finnas ett sådant straffrättsligt avgörande som körkortslagen kräver. Ett utländskt administrativt beslut är inte automatiskt samma sak som en brottmålsdom.
Vad betyder domen?
Domen visar att Transportstyrelsen måste kunna bevisa att den rättsliga grunden för ett körkortsingripande faktiskt finns.
Det räcker inte att en utländsk myndighet har lämnat uppgifter om en händelse eller beslutat att ett svenskt körkort inte får användas i det landet. Om Transportstyrelsen vill återkalla ett svenskt körkort på grund av brott måste det finnas en lagakraftvunnen dom eller ett annat straffrättsligt avgörande som enligt körkortslagen får jämställas med en svensk dom.
I det här fallet hade Transportstyrelsen återkallat körkortet i tolv månader utan att ha ett sådant avgörande. När handlingarna granskades visade det sig att den grund som myndigheten hade byggt beslutet på inte höll juridiskt. Förvaltningsrätten upphävde därför återkallelsen helt.
Domen är därför ett tydligt exempel på varför även själva underlaget för Transportstyrelsens beslut måste granskas. Att en myndighet uppger att ett brott har begåtts betyder inte automatiskt att de juridiska förutsättningarna för att ta körkortet är uppfyllda.
Juridiskt uppdaterad: 20 augusti 2026
Kontrollerade rättskällor: Förvaltningsrätten i Växjö, mål nr 268-25; 5 kap. 1 § andra och tredje styckena körkortslagen (1998:488); 5 kap. 3 § 1 körkortslagen (1998:488); 5 kap. 6 § körkortslagen (1998:488) samt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
Författare: Henrik D.A. Broberg
Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta Kjellin
