Domstol: Förvaltningsrätten i Härnösand
Mål nr: 2868-25 E
Dom: 2 oktober 2025
Rättsområde: Medicinska körkortskrav – alkohol, PEth-prov och villkor om läkarintyg
Utgång: Bifall – Transportstyrelsens beslut upphävdes
Förvaltningsrätten biföll överklagandet och upphävde Transportstyrelsens beslut om fortsatt villkor med läkarintyg och provtagning.
Frågan i målet
Frågan var om Transportstyrelsen hade rätt att fortsätta kräva att en körkortshavare skulle styrka sin nykterhet genom ytterligare läkarintyg och provtagning.
Bakgrunden var att körkortet tidigare hade återkallats efter två förhöjda PEth-värden. Transportstyrelsens rådgivande läkare hade bedömt att alkoholmissbruk förelåg.
Efter återfått körkort hade körkortshavaren genomgått omfattande provtagning utan anmärkning. Trots detta beslutade Transportstyrelsen att ytterligare en observationsperiod skulle genomföras.
Förvaltningsrätten kom fram till att ett fortsatt villkor inte längre var nödvändigt från trafiksäkerhetssynpunkt och upphävde därför beslutet.
Bakgrund
Ärendet började efter att körkortshavaren sökte vård under hösten 2023 av andra orsaker än alkoholproblem.
I samband med vårdkontakten lämnades ett PEth-prov som visade ett förhöjt värde. Vid en senare provtagning hade värdet sjunkit tydligt.
De två värden som senare kom att ligga till grund för körkortsärendet var 1,8 µmol/l respektive 0,43 µmol/l.
Läkaren gjorde därefter en anmälan till Transportstyrelsen och bedömde körkortshavaren som sannolikt olämplig att inneha körkort.
Transportstyrelsen återkallade körkortet i februari 2024 på medicinsk grund. Myndighetens rådgivande läkare hade bedömt att diagnosen alkoholmissbruk kunde ställas utifrån de förhöjda PEth-värdena.
Senare beviljades körkortstillstånd och ett nytt körkort utfärdades. Samtidigt förenades innehavet med villkor om fortsatt kontroll av nykterheten.
Transportstyrelsens fortsatta krav
Efter den första observationsperioden lämnades ett läkarintyg med godkända provresultat.
Transportstyrelsen ansåg ändå att uppföljningen skulle fortsätta.
I det överklagade beslutet föreskrevs därför att körkortshavaren skulle lämna ett nytt läkarintyg under januari 2026. Intyget skulle bygga på ytterligare sex månaders observation och innehålla bland annat fyra alkoholprover och två narkotikaprover.
Myndigheten utgick från reglerna i 12 kap. 17 § TSFS 2010:125.
Bestämmelsen innebär att den som har diagnosen missbruk eller beroende normalt ska följas genom läkarintyg efter först sex månader, därefter ytterligare sex månader och sedan ytterligare tolv månader.
Den avgörande frågan blev därför om dessa regler verkligen kunde tillämpas mekaniskt i det aktuella fallet.
Argumenten i överklagandet
Överklagandet byggde på flera olika men sammanhängande invändningar.
Någon konstaterad missbruksdiagnos saknades
En central invändning var att körkortshavaren aldrig hade fått någon medicinskt fastställd diagnos om alkoholmissbruk eller alkoholberoende.
Den ursprungliga läkaren hade gjort en sannolikhetsanmälan. En sådan anmälan används för att uppmärksamma Transportstyrelsen på att en person kan vara medicinskt olämplig och att frågan därför bör utredas.
Argumentet var att en sådan anmälan inte i sig kunde likställas med en fastställd diagnos.
Två förhöjda PEth-värden var inte tillräckliga
I överklagandet hänvisades också till Kammarrätten i Stockholms mål 1089-25.
Enligt den argumentation som fördes hade kammarrätten slagit fast att två förhöjda PEth-värden i sig inte räcker för att visa att en persons alkoholanvändning är icke-tillfällig och medicinskt skadlig på det sätt som krävs enligt 12 kap. 3 § TSFS 2010:125.
Detta var särskilt relevant eftersom även det aktuella ärendet ursprungligen hade byggt på två förhöjda PEth-värden.
Långvarig provtagning utan anmärkning
Körkortshavaren hade därefter genomgått omfattande provtagning.
Vid tidpunkten för överklagandet hade hon under omkring 13 månader lämnat elva alkoholprover. Samtliga hade enligt överklagandet visat låg eller ingen alkoholkonsumtion. Hon hade dessutom lämnat fyra narkotikaprover med negativa resultat.
Det handlade alltså inte om någon enstaka förbättring.
En längre sammanhängande period med godkända prover hade dokumenterats.
Behandlande läkare bedömde att missbruk eller beroende saknades
Två senare läkarintyg var också centrala.
Den behandlande läkaren hade uttryckligen bedömt att körkortshavaren inte hade riskbruk eller beroende, att provtagningen varit godkänd och att det inte förelåg några medicinska hinder mot körkortsinnehav.
Detta stod i tydlig kontrast till den ursprungliga bedömning som Transportstyrelsen hade lagt till grund för uppföljningen.
Den rättsliga utgångspunkten
Enligt 3 kap. 10 § körkortslagen får Transportstyrelsen förena ett körkort eller körkortstillstånd med särskilda villkor.
Men det finns en viktig begränsning:
Villkoret måste vara nödvändigt från trafiksäkerhetssynpunkt.
Det var också denna bestämmelse förvaltningsrätten utgick från.
Vid bedömningen av medicinska villkor finns ytterligare regler i TSFS 2010:125.
Enligt 12 kap. 3 § avses med missbruk ett bruk som antingen uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk eller som inte är tillfälligt och från medicinsk synpunkt är skadligt.
Om en sådan diagnos föreligger föreskriver 12 kap. 17 § normalt återkommande läkarintyg under flera observationsperioder.
Men även dessa regler har en ventil.
Enligt 1 kap. 7 § TSFS 2010:125 får kraven på fortsatt uppföljning frångås om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet.
Det innebär att reglerna inte ska tillämpas helt mekaniskt.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten började med att granska själva utgångspunkten för Transportstyrelsens beslut.
Domstolen konstaterade att det ursprungliga läkarintyget från januari 2024 inte innehöll någon uttrycklig bedömning att körkortshavaren hade ett missbruk.
Läkaren hade i stället bedömt henne som ”sannolikt olämplig” för körkort med hänvisning till de två förhöjda PEth-värdena.
Det är en viktig skillnad.
Förvaltningsrätten godtog alltså inte utan vidare Transportstyrelsens tidigare utgångspunkt att det fanns en faktiskt konstaterad missbruksdiagnos.
Senare medicinsk utredning vägde tungt
Domstolen tittade därefter på den senare utvecklingen.
Två senare läkarintyg angav att körkortshavaren inte hade något missbruk och att prognosen för fortsatt nykterhet var god.
Därtill hade hon mellan februari 2024 och augusti 2025 lämnat alkoholprover som samtliga varit godkända. Det fanns inte heller några andra nykterhetsanmärkningar.
Detta blev centralt.
Förvaltningsrätten bedömde alltså inte enbart den historiska situationen när de två höga PEth-värdena lämnades.
Domstolen bedömde också den aktuella medicinska situationen.
Vad blev avgörande?
Det mest intressanta i domen är enligt min mening kombinationen av tre omständigheter.
1. Den ursprungliga diagnosen var osäker
Det framgick inte av den ursprungliga läkaranmälan att läkaren faktiskt hade fastställt missbruk.
Bedömningen var i stället att körkortshavaren var sannolikt olämplig utifrån två förhöjda PEth-värden.
2. Senare medicinsk bevisning talade emot missbruk
Två senare läkarintyg angav motsatsen: inget missbruk och god prognos.
Det innebar att Transportstyrelsens ursprungliga utgångspunkt hade försvagats betydligt.
3. En lång period med godkända prover hade passerat
Domstolen hade inte endast några få normala prover framför sig.
Körkortshavaren hade lämnat godkända alkoholprover under en förhållandevis lång tid och saknade andra nykterhetsanmärkningar.
Förvaltningsrätten drog därför slutsatsen att fortsatt villkor inte längre var nödvändigt från trafiksäkerhetssynpunkt.
Detta är själva kärnan i domen.
Varför är domen intressant?
Domen visar att bestämmelserna om provtagning efter alkoholmissbruk inte automatiskt innebär att en körkortshavare alltid måste genomgå samtliga observationsperioder.
12 kap. 17 § TSFS 2010:125 innehåller visserligen en tydlig struktur med sex månader, ytterligare sex månader och därefter tolv månader.
Men den bestämmelsen måste läsas tillsammans med framför allt två andra regler.
För det första måste det finnas ett sådant medicinskt tillstånd som bestämmelsen tar sikte på.
För det andra måste ett fortsatt villkor fortfarande vara nödvändigt ur trafiksäkerhetssynpunkt enligt 3 kap. 10 § körkortslagen.
Därutöver ger 1 kap. 7 § TSFS 2010:125 uttryckligen möjlighet att frångå de normala uppföljningskraven om särskilda skäl finns.
Detta innebär i praktiken att Transportstyrelsen måste göra en aktuell och individuell bedömning.
PEth-värden kan inte bedömas isolerat
Målet är också intressant i den större diskussionen om PEth i körkortsmål.
Överklagandet tog uttryckligen upp Kammarrätten i Stockholms mål 1089-25 och argumentet att två förhöjda PEth-värden inte automatiskt visar att en person har ett icke-tillfälligt och medicinskt skadligt alkoholbruk.
Förvaltningsrätten behövde inte uttryckligen slå fast samma principiella slutsats.
Men domstolens resonemang går i samma riktning.
Det avgörande blev inte de två historiska PEth-värdena isolerat, utan den samlade medicinska utredningen:
- vad den ursprungliga läkaren faktiskt hade bedömt,
- vad senare läkare hade kommit fram till,
- hur provresultaten utvecklats,
- hur lång tid som gått,
- och om det fanns några andra nykterhetsanmärkningar.
Det är en betydligt mer individualiserad bedömning än att automatiskt låta två höga PEth-värden utlösa flera års provtagning.
Vad betyder domen för andra körkortsärenden?
Domen betyder inte att man automatiskt kan avbryta provtagning bara för att några senare PEth-prov är normala.
Men den visar att fortsatt provtagning måste kunna motiveras här och nu.
Det räcker inte nödvändigtvis att Transportstyrelsen hänvisar till att det tidigare funnits förhöjda PEth-värden och därefter följer ett standardiserat observationsschema.
Om exempelvis:
- den ursprungliga missbruksdiagnosen är tveksam,
- behandlande läkare bedömer att missbruk eller beroende inte föreligger,
- provtagning under längre tid varit utan anmärkning,
- prognosen är god,
- och inga andra omständigheter tyder på nykterhetsproblem,
kan det finnas starka skäl att ifrågasätta om fortsatt villkor verkligen är nödvändigt.
Vad säger domen om bevisningen?
En särskilt viktig aspekt är att domstolen inte nöjde sig med Transportstyrelsens tidigare medicinska bedömning.
Förvaltningsrätten tittade på hela den senare bevisningen.
Det innebär att ett medicinskt körkortsmål kan förändras över tid.
Även om det vid en tidigare tidpunkt funnits ett underlag som motiverade utredning eller villkor kan nya prover, nya läkarbedömningar och en längre stabil period förändra situationen.
Det är därför avgörande att den som överklagar inte enbart argumenterar juridiskt.
Den medicinska dokumentationen måste också visa hur situationen ser ut vid tiden för domstolens prövning.
En viktig skillnad mellan återkallelse och fortsatt villkor
Det är också värt att skilja mellan två olika frågor.
Den första frågan är om det vid en tidigare tidpunkt fanns skäl att ingripa mot körkortet.
Den andra frågan är om det fortfarande finns skäl att kräva fortsatta läkarintyg och provtagningar.
Det senare var vad Förvaltningsrätten i Härnösand prövade i mål 2868-25 E.
Domstolen behövde alltså inte slå fast att varje tidigare beslut i ärendet varit felaktigt.
Det räckte att konstatera att den aktuella situationen inte längre motiverade fortsatt kontroll.
Det gör avgörandet särskilt användbart i ärenden där körkortshavaren redan har återfått körkortet men fortfarande omfattas av långvariga provtagningsvillkor.
Slutsats
Förvaltningsrätten i Härnösand upphävde Transportstyrelsens beslut om fortsatt provtagning.
Domstolen fäste särskild vikt vid att den ursprungliga läkaren inte uttryckligen hade fastställt någon missbruksdiagnos, att senare läkarintyg angav att missbruk inte förelåg och att körkortshavaren under lång tid hade lämnat godkända alkoholprover utan andra nykterhetsanmärkningar.
Vid en samlad bedömning ansåg förvaltningsrätten därför att fortsatt villkor inte längre var nödvändigt från trafiksäkerhetssynpunkt.
Transportstyrelsens beslut upphävdes i sin helhet.
Avgörandet i korthet
Domstol: Förvaltningsrätten i Härnösand
Mål nr: 2868-25 E
Datum: 2 oktober 2025
Juridiskt ombud: Henrik D.A. Broberg
Fråga: Fortsatt PEth-provtagning och villkor om läkarintyg
Bakgrund: Två tidigare förhöjda PEth-värden och tidigare bedömning om alkoholmissbruk
Senare underlag: Långvarig godkänd provtagning och läkarintyg som angav att missbruk inte förelåg
Transportstyrelsens beslut: Ytterligare sex månaders observation och nytt läkarintyg
Utgång: Bifall – beslutet upphävdes
Målet är även omnämnt i Tidnigen Proffs genom Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna
Centrala lagrum
3 kap. 10 § körkortslagen – villkor får föreskrivas om de är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt.
12 kap. 3 § TSFS 2010:125 – reglerar vad som i körkortssammanhang avses med missbruk.
12 kap. 17 § TSFS 2010:125 – reglerar uppföljning med läkarintyg efter diagnoserna missbruk och beroende.
1 kap. 7 § TSFS 2010:125 – uppföljningskraven får frångås om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet.
