Kammarrätten i Stockholm, mål nr 8914-19, dom den 6 mars 2020

Kort om rättsfallet

Det här är inte ett vanligt PEth-mål.

Det är ett av de avgöranden som fick stor betydelse för hur Transportstyrelsen senare började använda PEth i svenska körkortsärenden.

Fallet gällde en person som under flera år hade lämnat ett stort antal förhöjda PEth-prov. Det var alltså inte fråga om två enstaka värden strax över ett gränsvärde.

Trots detta kom Transportstyrelsen under processen att föra fram ett betydligt mer generellt resonemang: myndigheten hävdade att förhöjda PEth-värden kunde användas ungefär på samma sätt som CDT för att visa ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som var skadligt från medicinsk synpunkt. Kammarrätten godtog myndighetens bedömning i det aktuella målet.

Några månader senare tog Transportstyrelsen ytterligare ett steg.

Myndigheten började tillämpa principen att två PEth-värden över 0,30 µmol/l, tagna med minst fem veckors mellanrum, kunde vara tillräckliga för att bedöma en person som alkoholmissbrukare i körkortsföreskrifternas mening.

Problemet är att Transportstyrelsen tidigare hade haft en helt annan uppfattning.

I ett äldre medicinskt PM hade myndigheten uttryckligen argumenterat mot att PEth skulle ersätta CDT vid bedömning av körkortslämplighet. Ett PEth-värde över referensgränsen ansågs inte på samma sätt som ett förhöjt CDT visa ett medicinskt skadligt bruk.

Det är mot den bakgrunden som mål 8914-19 blir särskilt viktigt.

Det blev en del av den rättsliga grunden för en PEth-tillämpning som flera år senare kom att kritiseras kraftigt av läkare, forskare och jurister – och som Transportstyrelsen därefter själv ändrade.

Personen hade omfattande alkoholproblem

Det är viktigt att börja där.

Den person som stod i centrum för mål 8914-19 hade inte enbart lämnat två marginellt förhöjda PEth-prov.

Utredningen innehöll en lång provserie.

Kammarrätten hade uppgifter om 16 förhöjda PEth-värden mellan oktober 2015 och februari 2019. Under den senare delen av perioden hade provtagning skett återkommande, ofta med en till två månaders mellanrum.

Samtidigt hade CDT-värdena inte varit förhöjda på motsvarande sätt.

Det var alltså ett ovanligt fall med en omfattande och långvarig provbild.

Detta är avgörande för att förstå vad domen faktiskt visar – och vad den inte visar.

Förvaltningsrätten gav först den enskilde rätt

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet.

Den bakomliggande frågan var om den enskilde hade ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som från medicinsk synpunkt var skadligt.

När saken prövades i Förvaltningsrätten i Uppsala fick Transportstyrelsen inte gehör för sin bedömning.

En viktig anledning var att CDT-proverna inte hade varit förhöjda.

Domstolen hänvisade också till tidigare praxis där PEth hade betraktats som ett komplement till de alkoholmarkörer som uttryckligen angavs i Transportstyrelsens regler, snarare än som en fullständig ersättning för CDT.

Transportstyrelsen överklagade då till Kammarrätten i Stockholm.

Det var där myndighetens argumentation förändrade rättsläget.

Transportstyrelsen drev en ny linje om PEth

Inför kammarrätten argumenterade Transportstyrelsen uttryckligen för att PEth skulle ges större betydelse än tidigare.

Myndigheten förde bland annat fram att PEth är mer alkoholspecifikt och känsligare än CDT.

Transportstyrelsen hävdade också att ett PEth-värde över 0,3 µmol/l krävde en mycket hög alkoholkonsumtion och att flera sådana värden med tillräckligt tidsmässigt mellanrum därför måste betraktas som ett alkoholbruk som var både skadligt och mer än tillfälligt.

Det mest intressanta kommer därefter.

Transportstyrelsen beskrev själv att myndighetens tidigare praxis hade varit en annan.

Två PEth-värden över gränsvärdet hade tidigare inte kunnat likställas med två förhöjda CDT-värden.

Det är en viktig uppgift.

Myndigheten argumenterade alltså i praktiken för en ändring av den tidigare tillämpningen.

Transportstyrelsen hade tidigare varnat för att likställa PEth med CDT

Flera år tidigare hade Transportstyrelsen publicerat ett medicinskt PM med rubriken ”Kan PEth ersätta CDT?”

Svaret var i huvudsak nej.

I PM:et framhöll myndigheten flera argument mot att PEth skulle ersätta CDT vid bedömningen av om någon var medicinskt lämplig att ha körkort.

Transportstyrelsen konstaterade att PEth var mycket känsligt för alkoholkonsumtion och bara kunde bildas när alkohol hade konsumerats.

Men myndigheten pekade samtidigt på ett centralt problem:

ett förhöjt PEth-värde markerade inte på samma sätt som ett förhöjt CDT ett medicinskt skadligt bruk.

PEth kunde därför vara användbart.

Men det var inte samma sak som CDT.

Den skillnaden skulle några år senare i praktiken suddas ut.

Även domstol hade kort före målet sagt att PEth inte kunde ersätta CDT

Frågan var dessutom inte oprövad.

I ett tidigare avgörande från Kammarrätten i Jönköping hade domstolen utgått från att PEth kunde användas som kompletterande information men inte ersätta de obligatoriska markörerna CDT och GT vid den aktuella bedömningen.

Transportstyrelsen tog själv upp denna tidigare praxis i processen i mål 8914-19.

Myndigheten svarade då att dess tidigare PM inte längre speglade Transportstyrelsens aktuella uppfattning.

Myndigheten hänvisade i stället till ”ny forskning” och gjorde gällande att skillnaden mellan CDT och PEth var mindre än vad man tidigare hade ansett.

Det blev början på en helt annan tillämpning.

Kammarrätten godtog Transportstyrelsens resonemang

Kammarrätten gjorde bedömningen att den omfattande PEth-serien visade ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som var skadligt från medicinsk synpunkt.

Det är inte särskilt svårt att förstå domstolens slutsats utifrån just den enskildes provbild.

Det hade funnits många återkommande förhöjda PEth-värden under flera års tid.

Problemet uppstod när ett avgörande om denna mycket speciella provbild senare kom att användas som stöd för en betydligt enklare generell regel.

Det är där mål 8914-19 blir historiskt intressant.

Från 16 förhöjda PEth-prov till en generell tvåprovsregel

Efter kammarrättens avgörande förändrade Transportstyrelsen sin tillämpning.

I ett medicinskt PM från juni 2020 slog myndigheten fast att två PEth-värden över 0,30 µmol/l, med minst fem veckors mellanrum, kunde behandlas på motsvarande sätt som två förhöjda CDT-värden.

Två sådana prover kunde därmed ligga till grund för bedömningen att personen hade ett alkoholbruk som:

inte var tillfälligt och från medicinsk synpunkt var skadligt.

Detta motsvarade i de då gällande körkortsföreskrifterna definitionen av missbruk.

Det är ett mycket stort steg från förhållandena i mål 8914-19.

Där fanns en flerårig provserie med 16 förhöjda PEth-värden.

Den generella tillämpningen kom däremot att innebära att två prov kunde få avgörande betydelse.

Transportstyrelsen har senare själv beskrivit att två PEth-värden tidigare inte hade kunnat likställas med två CDT-värden men att myndigheten ändrade sin syn med hänvisning till ny forskning.

Vad sa forskningen egentligen?

Det här är den punkt där utvecklingen senare kom att ifrågasättas kraftigt.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommenderat både PEth och CDT som medicinska tester för att upptäcka långvarigt högt alkoholintag.

Men riktlinjerna beskriver samtidigt medicinska tester som komplement till självrapportering och klinisk intervju.

Det är inte samma sak som att två laboratorieresultat automatiskt kan användas för att slå fast en diagnos eller ett medicinskt körkortshinder.

Den skillnaden blev allt viktigare när PEth-tillämpningen senare började granskas.

Forskare började varna för den individuella variationen

Under 2025 blev kritiken mot hur PEth hade använts i körkortsärenden omfattande.

Professor Jyri-Pekka Mikkola vid Umeå universitet och Johan Wärnå vid Åbo Akademi framhöll bland annat att PEth-värden kan variera kraftigt mellan olika personer trots samma alkoholkonsumtion.

De rekommenderade därför att PEth skulle användas med stor försiktighet och inte som enda grund för myndighetsbeslut.

Även beroendeläkaren Sven Andréasson har pekat på betydande individuell osäkerhet i PEth-resultat. Bland annat kan dryckesmönstret påverka resultatet, även vid samma sammanlagda mängd alkohol.

Läkare om omstritt PEth-test: ”Mycket osäkerhet”

Forskare kritiserar användningen av PEth-tester

Senare forskning visar stora individuella skillnader

Den bilden har därefter stärkts.

SBU publicerade 2026 en genomgång av forskningsläget om alkoholkonsumtion och PEth.

SBU konstaterade att det vid ett enskilt PEth-värde på 0,3 µmol/l inte går att avgöra om alkoholkonsumtionen haft skadlig medicinsk inverkan.

Genomgången visade också stora individuella skillnader i PEth-värden trots att försökspersoner hade konsumerat samma mängd alkohol.

SBU:s slutsats var att det behövs upprepade prover och en klinisk bedömning för att avgöra eventuell skadlig inverkan av alkoholkonsumtionen.

Det är en viktig skillnad mot den tidigare administrativa tillämpningen där två förhöjda värden i praktiken kunde ges en mycket långtgående betydelse.
Här kan du ta del av rapporten från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering)

Kammarrätten satte 2025 en gräns för PEth-bevisningen

I Kammarrätten i Stockholms mål 1089-25 kom frågan tillbaka.

Där hade Transportstyrelsen återkallat ett körkort med stöd av två förhöjda PEth-värden.

Den här gången tog kammarrätten in ett särskilt sakkunnigutlåtande.

Domstolen kom fram till att två perioder med hög alkoholkonsumtion inte i sig visade att personen hade ett alkoholbruk som var både varaktigt och medicinskt skadligt.

Transportstyrelsen hade därför inte uppfyllt sin bevisbörda och återkallelsen upphävdes.

Det avgörandet blir särskilt intressant när det läses tillsammans med mål 8914-19.

Transportstyrelsen ändrade sin tillämpning – men fortsatte ändå försvara äldre beslut

En särskilt viktig del av utvecklingen är att Transportstyrelsens förändrade syn på PEth inte omedelbart slog igenom i de mål som redan pågick.

I maj 2025 meddelade myndigheten att handläggningen av PEth-ärenden skulle förändras. Ärenden som endast innehöll ett fåtal PEth-prov skulle granskas särskilt, och beslut om återkallelse enbart på grund av sådana prov skulle inte längre fattas utan ytterligare bedömning.

Trots detta fortsatte Transportstyrelsen senare samma år att försvara redan fattade återkallelsebeslut som byggde på just den äldre tillämpningen.

Transportstyrelsen ändrade sin tillämpning – men fortsatte försvara äldre beslut

Under 2025 började Transportstyrelsen själv ändra hur PEth skulle användas i körkortsärenden.

I maj meddelade myndigheten att ärenden där återkallelse kunde komma att grundas på ett fåtal förhöjda PEth-värden skulle granskas särskilt och att ytterligare medicinskt underlag kunde behöva hämtas in.

Den 26 juni 2025 kom dessutom Kammarrätten i Stockholms dom i mål 1089-25. Domstolen slog där fast att hög alkoholkonsumtion vid två provtagningstillfällen inte i sig visade ett alkoholbruk som var både varaktigt och medicinskt skadligt.

Trots detta fortsatte Transportstyrelsen under hösten 2025 att försvara äldre återkallelsebeslut som hade fattats enligt den tidigare tillämpningen.

Ett då, vid tiden, pågående mål hos Trafikjuristerna visar problemet

Ett tydligt exempel är ett mål i Kammarrätten i Jönköping (mål nr 2696-25) där Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna företrädde en körkortshavare.

Transportstyrelsen hade återkallat körkortet efter två förhöjda PEth-värden: 1,1 µmol/l i januari 2025 och 0,5 µmol/l i mars 2025. Ett senare prov i maj låg däremot på 0,05 µmol/l, alltså inom referensområdet. I överklagandet framhölls även att det saknades diagnos och annat kliniskt stöd för ett medicinskt skadligt alkoholbruk.

Kammarrätten i Jönköping meddelade prövningstillstånd den 25 september 2025.

När Transportstyrelsen yttrade sig den 13 oktober 2025 stod myndigheten fortfarande fast vid sitt tidigare beslut. Transportstyrelsen hänvisade till äldre praxis med två förhöjda PEth-värden och försökte skilja målet från Kammarrätten i Stockholms avgörande 1089-25. Samtidigt konstaterade myndigheten själv att praxis på området hade förändrats mycket under de senaste åren.

Trafikjuristerna invände att myndighetens ståndpunkt inte längre stämde överens med vare sig den ny kammarrättsprax eller Transportstyrelsens egen förändrade tillämpning.

Den 27 oktober 2025 gick utvecklingen ytterligare ett steg. Transportstyrelsen presenterade ett förslag om att ta bort alkoholmissbruk och ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och medicinskt skadligt som självständiga medicinska hinder för körkort. Myndigheten beskrev förändringen som ett sätt att modernisera reglerna och anpassa dem till en rättssäker och medicinskt hållbar bedömning.

I ett senare yttrande i samma mål framkom dessutom att Transportstyrelsen numera hade ändrat sin tillämpning och att myndigheten, med dagens arbetssätt, skulle ha utrett ärendet vidare innan beslut om återkallelse fattades.

Var började problemet?

Det är frestande att säga att Kammarrätten skapade PEth-systemet.

Så enkelt var det inte.

Det var Transportstyrelsen som drev den nya medicinska och juridiska argumentationen i mål 8914-19.

Myndigheten argumenterade för att PEth skulle ges en betydelse som gick längre än den tidigare tillämpningen. Kammarrätten godtog argumentationen mot bakgrund av en mycket omfattande och långvarig provbild.

Det som därefter framstår som särskilt problematiskt är hur ett extremt fall kom att följas av en generell tvåprovsregel.

Det är därför mer korrekt att säga:

Mål 8914-19 blev en viktig rättslig brytpunkt, men det var Transportstyrelsens egen tolkning och senare generalisering av PEth-bevisningen som skapade den tillämpning som kom att användas under de följande åren.

Transportstyrelsen beskriver i dag själv utvecklingen mer försiktigt och skriver att PEth-prover fick en avgörande roll i den praxis som ”växte fram”.

Transportstyrelsens nuvarande information om alkoholmarkörer och körkort

Trafikjuristernas kommentar

Det här avgörandet bör enligt vår mening läsas med stor försiktighet.

Trafikjuristerna var inte ombud i mål 8914-19.

Personen i målet hade en provbild som var extrem jämfört med de fall som senare kom att avgöras med stöd av Transportstyrelsens PEth-praxis.

Det fanns inte två PEth-värden strax över ett gränsvärde.

Det fanns ett stort antal återkommande förhöjda värden under flera års tid.

Kammarrättens slutsats måste förstås mot den bakgrunden.

Det verkligt problematiska kom efter domen.

Transportstyrelsen tog ett avgörande som rörde en mycket omfattande individuell provbild och utvecklade därefter en generell administrativ modell där två PEth-prov kunde ges ungefär samma betydelse som två förhöjda CDT-prov.

Det skedde trots att myndigheten tidigare uttryckligen hade pekat på varför PEth inte utan vidare kunde ersätta CDT.

Flera år senare visar såväl nyare domstolspraxis som den medicinska diskussionen och SBU:s genomgång varför den tidigare försiktigheten var befogad.

PEth är en värdefull alkoholmarkör.

Men en alkoholmarkör är inte detsamma som en diagnos.

Och ett laboratorievärde är inte automatiskt bevis för att en viss persons alkoholkonsumtion är medicinskt skadlig eller innebär en sådan trafiksäkerhetsrisk att körkortet ska återkallas.

Det är enligt vår mening där det tidigare systemet brast.

Transportstyrelsen gick från en försiktig syn på PEth till en betydligt mer kategorisk tillämpning.

Konsekvenserna för de personer som träffades av besluten kunde samtidigt vara mycket stora: förlust av körkort, arbete och försörjning.

Det är därför rimligt att beskriva utvecklingen som ett rättssäkerhetsmässigt haveri, men kritiken bör riktas mot den dokumenterade tillämpningen – inte mot PEth som medicinsk analysmetod i sig.
Det är också problematiskt att förändringen inte omedelbart slog igenom i redan pågående mål. Trafikjuristerna företrädde under 2025 en körkortshavare där Transportstyrelsen fortsatte att försvara en återkallelse som byggde på två PEth-värden, trots ny kammarrättspraxis och trots att myndigheten själv hade börjat ändra sin tillämpning. Senare framkom att Transportstyrelsen med sitt nya arbetssätt skulle ha utrett samma ärende vidare innan något beslut om återkallelse fattades.

Tidslinje – så förändrades synen på PEth

2012–2016: Transportstyrelsen publicerar och uppdaterar ett PM om frågan Kan PEth ersätta CDT?. Myndighetens hållning är att PEth kan vara användbart men inte på samma sätt som CDT visar ett skadligt bruk.

2019: Kammarrätten i Jönköping bedömer i ett annat mål att PEth kan användas som komplement men inte ersätta CDT och GT vid den aktuella bedömningen.

6 mars 2020: Kammarrätten i Stockholm avgör mål 8914-19. Personen har en flerårig serie av återkommande förhöjda PEth-värden. Kammarrätten godtar Transportstyrelsens bedömning.

18 juni 2020: Transportstyrelsen fastlägger i ett medicinskt PM en tillämpning där två PEth-värden över 0,30 µmol/l med tillräckligt mellanrum kan användas för att bedöma ett icke tillfälligt och medicinskt skadligt alkoholbruk.

2024: Transportstyrelsen återkallar omkring 40 körkort där två förhöjda PEth-värden utan kompletterande läkarinformation varit grunden för beslutet (ENLIGT TRANSPORTSTYRELSEN) – Trafikjurist Henrik D.A. Broberg tvivlar starkt på att Transportstyrelsens påstående är sanningsenligt, då Trafikjuristerna kontaktats av betydligt fler som drabbats per år än det Transportstyrelsen gjort gällande under den aktuella tidsperioden.

2025: Kammarrätten i Stockholm upphäver i mål 1089-25 en körkortsåterkallelse och slår fast att Transportstyrelsen inte hade visat ett varaktigt och medicinskt skadligt alkoholbruk genom den aktuella PEth-bevisningen.

2026: SBU konstaterar stora individuella variationer och att PEth behöver bedömas tillsammans med upprepade prover och en klinisk bedömning.

Fakta om rättsfallet

Domstol: Kammarrätten i Stockholm
Målnummer: 8914-19
Dom: 6 mars 2020
Fråga: Alkoholmissbruk och betydelsen av återkommande PEth-värden
Provbild: Ett stort antal återkommande förhöjda PEth-värden under flera års tid
CDT: Inte motsvarande förhöjt
Förvaltningsrätten: Gav den enskilde rätt
Kammarrätten: Godtog Transportstyrelsens bedömning
Betydelse: Avgörandet blev en viktig del i utvecklingen av senare PEth-praxis i körkortsärenden
Trafikjuristerna: Var inte ombud i målet

Kort slutsats

Kammarrätten i Stockholms mål 8914-19 handlade om en person med en omfattande och långvarig serie av förhöjda PEth-värden.

Transportstyrelsen argumenterade i målet för att PEth skulle kunna ges en större betydelse än myndigheten tidigare hade accepterat.

Kammarrätten godtog bedömningen i det enskilda fallet.

Kort därefter började Transportstyrelsen tillämpa en generell modell där två PEth-värden över 0,30 µmol/l kunde vara tillräckliga för att bedöma ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som var medicinskt skadligt.

Detta trots att Transportstyrelsen tidigare själv hade argumenterat mot att PEth skulle ersätta CDT.

Flera år senare har den tillämpningen ifrågasatts av forskare och domstolar. SBU har också konstaterat stora individuella variationer och behov av klinisk bedömning.

Mål 8914-19 visar därför inte bara hur PEth bedömdes i ett enskilt extremt fall. Det visar också hur en mycket speciell provbild kom att bli en viktig del av bakgrunden till en betydligt bredare myndighetspraxis.

Om rättsfallsanalysen

Denna analys är framtagen av Trafikjuristerna.

Trafikjuristerna företrädde inte någon av parterna i Kammarrätten i Stockholms mål 8914-19.

Analysen bygger på domen, Transportstyrelsens egna medicinska dokument och senare offentlig information samt medicinska och juridiska källor om PEth.

Senast faktagranskad: september 2026