JO, dnr 4616-2022, beslut den 27 juni 2023
Kort om beslutet
En patient sökte vård för helt andra besvär än alkoholproblem. Under vårdutredningen togs bland annat PEth-prov. Patienten fick inte information om att proverna användes för att bedöma alkoholkonsumtion, fick inte veta att PEth-värdena var förhöjda och fick inte heller möjlighet att delta i någon fortsatt utredning innan en läkare skickade uppgifterna till Transportstyrelsen.
Läkaren hade inte själv undersökt patienten. Trots det gjorde han en anmälan till Transportstyrelsen.
JO konstaterade att det saknades förutsättningar för en anmälan enligt både första och andra stycket i 10 kap. 5 § körkortslagen. Läkaren fick därför kritik för den bristfälliga hanteringen. JO rekommenderade dessutom Region Dalarna att se över sina rutiner och överväga utbildnings- och informationsinsatser.
Trafikjuristerna företrädde patienten i JO-ärendet.
Bakgrunden
Patienten sökte vård under sommaren 2021 efter att ha upplevt krypningar och skakningar i armar och ben.
Besvären utreddes inom sjukvården under flera månader. I journalen angavs bland annat att patienten drack alkohol måttligt och att hans allmäntillstånd var gott och opåverkat. Som en del av utredningen beställdes flera laboratorieprover, däribland PEth.
Patienten uppgav senare att han inte informerades om att alkoholmarkören PEth kontrollerades eller vad resultaten innebar. Han fick inte heller frågor om alkoholkonsumtionen trots de förhöjda värdena.
Den 1 mars 2022 fick han i stället genom 1177 veta att läkaren hade lämnat uppgifter till Transportstyrelsen.
Läkaren skickade PEth-värden till Transportstyrelsen
I skrivelsen till Transportstyrelsen angav läkaren att patienten hade haft förhöjda PEth-värden vid flera tillfällen och att uppgifterna lämnades till myndigheten ”för kännedom” enligt de dåvarande riktlinjerna om alkohol och PEth.
Av skrivelsen framgick däremot inte tydligt vilken typ av anmälan enligt 10 kap. 5 § körkortslagen som läkaren ansåg sig göra.
Det blev en central fråga i JO:s granskning.
Två olika former av läkaranmälan
Körkortslagen skiljer mellan två situationer.
Enligt 10 kap. 5 § första stycket ska en läkare normalt anmäla en patient om läkaren vid undersökning finner att personen av medicinska skäl är olämplig att ha körkort. Patienten ska informeras innan anmälan görs.
Enligt andra stycket kan en läkare göra en så kallad utredningsanmälan om läkaren vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att patienten är medicinskt olämplig.
Men då krävs ytterligare en sak:
Patienten måste ha motsatt sig fortsatt undersökning eller utredning.
Det räcker alltså inte att läkaren bara har sett misstänkta eller avvikande provresultat.
Regionen ändrade sin förklaring under JO:s utredning
Region Dalarnas första ståndpunkt var att läkaren hade gjort en vanlig anmälan enligt 10 kap. 5 § första stycket.
Men under JO:s utredning framkom att läkaren inte själv hade undersökt eller provtagit patienten. Bedömningen hade i stället byggt på provresultat som fanns i journalen.
Regionen ändrade därför sin ståndpunkt och uppgav att anmälan i stället måste ha varit en utredningsanmälan enligt andra stycket.
Det löste dock inte problemet.
För en utredningsanmälan krävs att patienten först har fått möjlighet att medverka i fortsatt undersökning eller utredning och därefter motsatt sig detta.
Någon sådan situation hade aldrig uppstått.
Patienten fick aldrig möjlighet att ta ställning
JO konstaterade att läkaren den 1 mars 2022 hade gjort en journalanteckning om att vissa prover visade tecken på skadlig alkoholkonsumtion och att uppgifterna skulle lämnas till Transportstyrelsen.
Patienten såg anteckningen genom att själv logga in på 1177.
Men det framkom inte att läkaren hade kontrollerat att patienten faktiskt fått informationen. Inte heller hade läkaren frågat om patienten ville medverka i fortsatt undersökning eller utredning innan anmälan skickades.
Därmed saknades den förutsättning som lagen kräver för en utredningsanmälan.
JO: det saknades förutsättningar för båda typerna av anmälan
ChefsJO gjorde en tydlig bedömning.
Eftersom läkaren inte själv hade undersökt patienten saknades förutsättningar för en anmälan enligt 10 kap. 5 § första stycket körkortslagen.
Och eftersom patienten aldrig hade fått möjlighet att ta ställning till fortsatt undersökning eller utredning saknades även förutsättningar för en utredningsanmälan enligt andra stycket.
JO riktade därför kritik mot läkaren.
Läkaren använde inte Transportstyrelsens blankett
Läkaren använde inte heller Transportstyrelsens särskilda blankett för läkaranmälan.
Det finns inte någon absolut skyldighet att använda blanketten. JO framhöll ändå att den bör användas eftersom den tydligt skiljer mellan:
- anmälan om faktisk medicinsk olämplighet,
- anmälan om sannolik medicinsk olämplighet.
JO konstaterade att användningen av blanketten minskar risken för missförstånd och fel i anmälningsförfarandet.
Det var särskilt relevant i detta fall eftersom det under utredningen aldrig blev tydligt vilken rättslig grund läkaren ursprungligen hade trott att han använde.
Region Dalarna fick svara tre gånger
JO:s utredning blev ovanligt omfattande.
Region Dalarnas första yttrande besvarade inte JO:s frågor.
Regionen fick därför yttra sig igen.
Inte heller det andra svaret besvarade samtliga frågor. JO begärde därför ett tredje yttrande.
Under processen ändrades dessutom regionens uppfattning om vilken typ av läkaranmälan som egentligen hade gjorts.
Det säger en del om hur oklart anmälningsförfarandet hade varit.
Läkaren drog mycket långtgående slutsatser av PEth-värdena
En annan uppmärksammad del av ärendet kom fram när läkaren själv yttrade sig till JO.
Han skrev att han, utifrån patientens PEth-värden, bedömde att patienten under närmare ett års tid hade kört omkring med omkring en promille alkohol i blodet.
Han skrev även att patienten efter anmälan inte längre körde alkoholpåverkad på vägarna.
Detta ifrågasattes kraftigt av Trafikjuristerna.
PEth är en markör som kan ge information om alkoholkonsumtion över tid. Ett PEth-prov kan däremot inte fastställa vilken alkoholhalt en person hade vid en viss tidpunkt och kan därför inte användas för att slå fast att någon körde bil med en viss promillehalt.
I yttrandet till JO framhöll Trafikjuristerna att varken PEth eller CDT kan visa berusning vid ett bestämt tillfälle. Proverna kan indikera tidigare alkoholkonsumtion, men inte när alkoholen intogs eller under vilka omständigheter.
JO tog inte ställning till den medicinska PEth-bedömningen
Det är viktigt att vara exakt här.
JO konstaterade uttryckligen att myndigheten framför allt granskar hur ett ärende har handlagts och normalt inte prövar om en medicinsk bedömning är riktig i sak.
ChefsJO uttalade därför inte om det rent medicinskt hade funnits skäl att anmäla patienten till Transportstyrelsen.
Det innebär att JO-beslutet inte kan användas som stöd för att JO underkände läkarens medicinska tolkning av PEth.
Däremot visar läkarens yttrande varför en korrekt utredning och dialog med patienten är viktig innan långtgående slutsatser dras från laboratorieprover.
Region Dalarna erkände brister i kommunikationen
Region Dalarna medgav själv att läkaren hade brustit i kommunikationen och dialogen med patienten.
Regionen konstaterade att detta kan ha lett till att patienten inte tydligt fick möjlighet att följa läkarens tillsägelse.
I ett senare yttrande gick regionen ännu längre och konstaterade att det fanns skäl att se över rutinerna kring läkares anmälningar till Transportstyrelsen.
JO rekommenderade utbildning och nya rutiner
JO nöjde sig inte med att kritisera läkaren.
ChefsJO instämde i att Region Dalarna behövde se över sina rutiner och rekommenderade dessutom regionen att överväga utbildnings- eller informationsinsatser om läkares anmälningsskyldighet.
Det gör beslutet principiellt intressant även utanför det enskilda ärendet.
Problemet handlade alltså inte bara om ett felaktigt agerande från en enskild läkare. JO såg ett behov av att regionen säkerställde att reglerna förstås och tillämpas korrekt i verksamheten.
Vad hände med körkortet?
JO:s beslut handlade inte om huruvida Transportstyrelsens återkallelsebeslut var rätt eller fel.
Den frågan prövades separat i förvaltningsdomstol.
Transportstyrelsen hade återkallat körkortet efter tre förhöjda PEth-värden och bedömt att det förelåg ett alkoholmissbruk enligt de dåvarande medicinska föreskrifterna. Förvaltningsrätten godtog Transportstyrelsens bedömning och avslog överklagandet.
JO granskade i stället läkarens anmälningsförfarande.
Det är viktigt att hålla de två frågorna åtskilda.
Varför är JO-beslutet viktigt?
Beslutet tydliggör flera viktiga principer.
En läkare måste använda rätt rättslig grund
En läkare som inte själv har undersökt patienten kan inte utan vidare göra en anmälan enligt 10 kap. 5 § första stycket.
En utredningsanmälan kräver att patienten motsätter sig fortsatt utredning
Patienten måste först få möjlighet att delta.
Om patienten aldrig ens får frågan kan läkaren inte senare hävda att personen har motsatt sig utredning.
Journalinformation ersätter inte patientkontakt
Att en läkare kan se provresultat i journalen innebär inte automatiskt att alla krav för en körkortsanmälan är uppfyllda.
Formella regler är inte oviktiga
JO:s beslut visar att läkares anmälningsskyldighet inte bara handlar om trafiksäkerhet. Den påverkar också patientens integritet, möjlighet till delaktighet och förtroende för vården.
Trafikjuristernas kommentar
Det här är ett tydligt exempel på varför det är viktigt att granska hur en läkaranmälan till Transportstyrelsen faktiskt har kommit till.
I det aktuella ärendet fick patienten inte någon egentlig möjlighet att förstå vad som pågick, diskutera provresultaten med läkaren eller medverka i en fortsatt medicinsk utredning innan uppgifterna skickades till Transportstyrelsen.
När JO senare granskade saken visade det sig dessutom att läkaren inte hade undersökt patienten och att Region Dalarna under utredningens gång fick ändra sin uppfattning om vilken bestämmelse som anmälan egentligen skulle anses ha grundats på.
Det fanns alltså inte bara brister i kommunikationen.
De rättsliga förutsättningarna för själva anmälan saknades.
JO:s beslut visar också varför det är problematiskt att dra mycket långtgående slutsatser från enskilda laboratorievärden utan en ordentlig medicinsk utredning. Läkarens påstående om att PEth-värden skulle visa att patienten kört omkring med omkring en promille i blodet illustrerar risken med att blanda ihop alkoholmarkörer med faktisk alkoholpåverkan vid en viss tidpunkt.
Samtidigt måste beslutet läsas korrekt: JO underkände inte läkarens medicinska bedömning av PEth i sak. Kritiken gällde framför allt hur anmälan gjordes och att lagens formella förutsättningar inte var uppfyllda.
Trafikjuristerna var ombud
Trafikjuristerna företrädde patienten i JO-ärendet genom Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin.
I yttrandet till JO framhölls bland annat bristerna i kommunikationen, skillnaden mellan PEth-värden och faktisk alkoholpåverkan samt att läkaren hade dragit slutsatser om rattfylleri som laboratorieproverna inte kunde visa.
JO riktade därefter kritik mot läkaren och rekommenderade Region Dalarna att se över sina rutiner och överväga utbildningsinsatser.
Fakta om JO-beslutet
Myndighet: Riksdagens ombudsmän, JO
Diarienummer: 4616-2022
Beslutsdatum: 27 juni 2023
Beslutande: chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson
Rättsområde: Körkort / medicinska krav / läkarens anmälningsskyldighet
Fråga: Om det fanns förutsättningar för läkaranmälan enligt 10 kap. 5 § körkortslagen
Utgång: Läkaren kritiserades
Ombud: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin, Trafikjuristerna
Omnämnt: Fallet omnämns även Läkartidningen, den 12 juli 2023
Kort slutsats
JO slog fast att läkaren saknade förutsättningar att göra anmälan både enligt 10 kap. 5 § första och andra stycket körkortslagen. Läkaren hade inte undersökt patienten och patienten hade inte fått möjlighet att ta ställning till fortsatt undersökning eller utredning. JO riktade kritik mot läkaren och rekommenderade Region Dalarna att se över sina rutiner och överväga utbildningsinsatser.
