Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1267-19, dom den 29 maj 2019
Eksjö tingsrätt, mål nr B 744-19, beslut den 14 maj 2019
Förvaltningsrätten i Jönköping, mål nr 1569-19

Kort om fallet

En ung förare fick sitt körkort återkallat efter en trafikolycka.

Polisen hade gett honom en ordningsbot för otillåten omkörning strax före eller i en vägkorsning. Föraren godkände boten.

Problemet var bara att den aktuella omkörningen inte var förbjuden enligt den bestämmelse som polisen hade använt.

Undantag från förbudet mot omkörning i vägkorsning

Den korsande vägen hade stopplikt. Enligt trafikförordningen finns ett uttryckligt undantag från förbudet mot omkörning i vägkorsning när trafiken på den korsande vägen har väjningsplikt eller stopplikt.

Trots detta använde Transportstyrelsen ordningsboten som grund för att återkalla körkortet.

Föraren, som företräddes av Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna, överklagade.

Förvaltningsrätten ansåg sig dock bunden av den godkända ordningsboten och lät återkallelsen stå fast.

Lösningen

Lösningen blev därför att angripa själva ordningsboten i en separat process vid Eksjö tingsrätt.

Tingsrätten konstaterade senare att omkörningen inte hade varit otillåten och undanröjde ordningsboten.

Därefter försvann också grunden för körkortsingripandet.

Kammarrätten i Jönköping upphävde därför både förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens beslut.

Föraren fick tillbaka sin rätt och körkortsåterkallelsen undanröjdes helt.

En trafikolycka ledde till en ordningsbot

Händelsen inträffade den 28 september 2018 på länsväg 128 i Sävsjö kommun.

Föraren påbörjade en omkörning av en lastbil.

Samtidigt svängde en framförvarande personbil vänster.

Bilarna kolliderade.

Polisens egen dokumentation beskrev att den vänstersvängande bilen hade brustit i uppmärksamheten mot bakomvarande trafik. I huvudanmälan anges att den föraren skulle svänga vänster och blev påkörd i samband med detta.

Även försäkringsbolaget gjorde senare bedömningen att motparten var vållande till kollisionen.

Trots detta fick den förare som Trafikjuristerna senare företrädde en ordningsbot för otillåten omkörning i vägkorsning.

Föraren litade på polisens bedömning och godkände boten

Föraren hade efter olyckan kontakt med polisen.

Enligt överklagandet uppmanades han att godkänna ordningsboten för otillåten omkörning. Han befann sig i en pressad situation efter olyckan och litade på polisens besked om att han hade gjort sig skyldig till överträdelsen.

Han godkände därför boten.

Det fick större konsekvenser än själva bötesbeloppet.

Ett godkänt föreläggande om ordningsbot kan nämligen användas av Transportstyrelsen som grund för ett körkortsingripande.

Det var precis vad som hände.

Transportstyrelsen återkallade körkortet

Transportstyrelsen utgick från att den godkända ordningsboten visade att föraren hade gjort sig skyldig till en allvarlig trafiköverträdelse.

Myndigheten beslutade därför att återkalla körkortet.

Spärrtiden bestämdes till en månad.

Det kan låta som en kort tid.

Men föraren hade bara omkring en månad kvar av sin prövotid när händelsen inträffade.

En återkallelse under prövotiden innebar därför betydligt mer än att vara utan körkort i en månad. Han skulle behöva göra om de prov som krävdes för att få ett nytt körkort. Den konsekvensen lyftes fram redan i överklagandet.

Trafikjuristerna upptäckte det avgörande felet

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna företrädde föraren.

När handlingarna och platsen granskades närmare framkom ett grundläggande problem med hela körkortsärendet.

Polisen hade bötfällt föraren för otillåten omkörning strax före eller i en vägkorsning.

Men trafikförordningen innehåller ett undantag.

Omkörning får ske i en vägkorsning om det framgår av vägmärken eller andra förhållanden att trafiken på den korsande vägen har väjningsplikt eller stopplikt.

Och just här hade den korsande vägen stopplikt.

Fotografier från platsen visade också stoppskylten tydligt.

Det innebar att den trafikförseelse som ordningsboten avsåg helt enkelt inte hade begåtts.

Förvaltningsrätten ansåg sig ändå bunden av ordningsboten

Transportstyrelsens beslut överklagades till Förvaltningsrätten i Jönköping.

Trafikjuristerna förde där fram att körkortsingripandet saknade rättslig grund eftersom den påstådda trafiköverträdelsen inte var förbjuden i den aktuella situationen.

Men förvaltningsrätten ansåg att den inte kunde pröva om själva ordningsboten var riktig.

Domstolen hänvisade till att körkortsingripandet byggde på ett godkänt föreläggande om ordningsbot och konstaterade att Transportstyrelsen inte skulle gå in i skuldfrågan.

Domstolen noterade också att ordningsboten vid den tidpunkten inte hade undanröjts av tingsrätt.

Överklagandet avslogs.

Det skapade ett märkligt läge.

Förvaltningsrätten godtog i praktiken att den bakomliggande trafikförseelsen kunde vara felaktigt angiven, men eftersom det fortfarande fanns en giltig ordningsbot låg den ändå till grund för körkortsingripandet.

Körkortsfrågan kunde inte lösas utan att först angripa ordningsboten

Det blev därför nödvändigt att öppna en andra process.

Henrik D.A. Broberg begärde vid Eksjö tingsrätt att ordningsboten skulle undanröjas.

Argumentet var enkelt:

Den aktuella omkörningen omfattades av undantaget i 3 kap. 39 § trafikförordningen eftersom trafiken på den korsande vägen hade stopplikt.

Ordningsboten saknade därför lagstöd.

Det var denna process som till slut blev avgörande även för körkortet.

Polisens egen promemoria blev central

När tingsrätten behandlade frågan begärdes ett yttrande från den polisman som hade utfärdat ordningsboten.

Promemorian är anmärkningsvärd.

Polismannen förklarade att han inte hade varit på olycksplatsen utan hade utfärdat ordningsboten senare efter telefonkontakt med föraren och med stöd av andra polisers handlingar.

Han skrev vidare att händelsen innehöll flera olika felbeteenden och att han därför hade valt att utfärda ett föreläggande för den förseelse som var minst kännbar för föraren.

Vid den nya genomgången medgav polismannen emellertid att det lagrum som ordningsboten hänvisade till inte var tillämpligt, eftersom korsningen var reglerad med stopplikt.

Det var alltså inte bara Trafikjuristernas uppfattning att boten byggde på fel bestämmelse.

Den polisman som själv hade utfärdat boten medgav senare samma sak.

Åklagaren höll med Trafikjuristerna

Efter att ha gått igenom tingsrättens material och polisens promemoria kom även åklagaren fram till att ordningsboten skulle undanröjas.

Åklagaren skrev uttryckligen att föreläggandet, på de grunder som föraren hade anfört, skulle undanröjas enligt rättegångsbalkens regler.

Därmed fanns i praktiken inte längre någon tvist om att ordningsboten var felaktig.

Tingsrätten: omkörningen var inte förbjuden

Eksjö tingsrätt meddelade sitt beslut den 14 maj 2019.

Domstolen konstaterade att omkörningen hade skett i en korsning där den korsande vägen hade stopplikt.

Tingsrätten slog därefter fast att den aktuella omkörningen inte utgjorde en otillåten omkörning enligt 3 kap. 39 § trafikförordningen.

Eftersom ordningsboten inte överensstämde med lag undanröjdes den.

Det var vändpunkten i hela körkortsärendet.

Samtidigt drevs körkortsmålet vidare till kammarrätten

Förvaltningsrättens dom hade överklagats till Kammarrätten i Jönköping.

Henrik D.A. Broberg företrädde föraren även där.

I ansökan om prövningstillstånd fördes bland annat fram att hela förvaltningsrättens bedömning vilade på en ordningsbot som saknade lagstöd.

Kammarrätten meddelade prövningstillstånd den 14 maj 2019 – samma dag som Eksjö tingsrätt undanröjde ordningsboten.

Därmed kunde körkortsfrågan äntligen prövas på helt andra förutsättningar.

Transportstyrelsen ändrade sin inställning

När ordningsboten hade undanröjts fanns inte längre det underlag som Transportstyrelsen hade byggt sitt beslut på.

Transportstyrelsen medgav därför bifall till överklagandet i kammarrätten.

Körkortsingripandet hade förlorat sin rättsliga grund.

Kammarrätten upphävde körkortsåterkallelsen

Kammarrätten hänvisade till att ett körkortsingripande på grund av brott ska bygga på exempelvis en lagakraftvunnen dom eller ett godkänt föreläggande om ordningsbot.

I det här fallet hade ordningsboten varit grunden för Transportstyrelsens beslut.

Men den hade nu undanröjts av Eksjö tingsrätt.

Kammarrätten konstaterade därför:

Det fanns inte längre någon grund för att återkalla körkortet.

Transportstyrelsens beslut upphävdes.

Varför är rättsfallet viktigt?

Det här målet visar något som är lätt att missa i körkortsärenden.

Ett godkännande av en ordningsbot kan få stora följder

En ordningsbot kan framstå som en ganska liten sak.

Man betalar böterna och går vidare.

Men vissa trafikförseelser kan samtidigt leda till att Transportstyrelsen ingriper mot körkortet.

När en ordningsbot har godkänts kan Transportstyrelsen normalt lägga den till grund för sin bedömning utan att själv pröva om personen faktiskt begick brottet.

Därför kan ett felaktigt godkännande få betydligt större konsekvenser än själva böterna.

Förvaltningsrätten kan inte alltid rätta felet i körkortsmålet

Det här är kanske den viktigaste lärdomen.

Föraren kunde visa att den korsande vägen hade stopplikt och att trafikförordningen därför tillät omkörningen i den aktuella situationen.

Ändå hjälpte inte detta i första instans.

Förvaltningsrätten ansåg sig bunden av den godkända ordningsboten.

För att rädda körkortet behövde man därför angripa själva ordningsboten.

Det krävde en separat process i tingsrätten.

Ibland måste två processer drivas samtidigt

Det här målet illustrerar tydligt hur körkortsjuridik ibland kräver att man ser utanför själva Transportstyrelseärendet.

Här pågick till slut två processer parallellt:

körkortsmålet i förvaltningsdomstol och
processen om undanröjande av ordningsbot i tingsrätten.

Det var framgången i tingsrätten som till slut gjorde att körkortsmålet kunde vinnas.

Polisens egen dokumentation kan förändra hela målet

Den kanske mest ovanliga delen av ärendet är polisens senare promemoria.

Den polisman som utfärdat boten förklarade själv att den aktuella bestämmelsen inte var tillämplig.

Han uppgav dessutom att han hade valt just denna förseelse eftersom den var mindre ingripande än andra tänkbara förseelser.

Det visar varför det ibland är viktigt att gå tillbaka till grundmaterialet och granska hur en ordningsbot faktiskt kom till.

Trafikjuristernas kommentar

Det här är ett av de mål där körkortsprocessen inte gick att vinna genom att enbart argumentera mot Transportstyrelsens bedömning.

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna företrädde föraren genom processen.

Redan från början var vår uppfattning att det fanns ett grundläggande problem: den trafikförseelse som körkortsingripandet byggde på hade inte begåtts.

Den korsande vägen hade stopplikt.

Därmed träffades omkörningen av det uttryckliga undantaget i trafikförordningen.

Trots detta kunde Förvaltningsrätten i Jönköping inte bortse från den redan godkända ordningsboten.

Det krävdes därför en annan väg.

Trafikjuristerna begärde att ordningsboten skulle undanröjas vid Eksjö tingsrätt. Där framkom sedan, genom polisens egen promemoria, att den polisman som hade utfärdat boten själv medgav att det aktuella lagrummet inte var tillämpligt.

Åklagaren medgav vår talan och tingsrätten undanröjde ordningsboten.

Först då föll den rättsliga grunden för körkortsåterkallelsen.

Kammarrätten upphävde därefter Transportstyrelsens beslut helt.

Det här målet visar därför en viktig sak:

Om ett körkortsingripande bygger på en felaktig ordningsbot kan det ibland vara själva ordningsboten – och inte bara Transportstyrelsens beslut – som måste angripas.

Fakta om rättsfallet

Kammarrätt: Kammarrätten i Jönköping
Målnummer: 1267-19
Dom: 29 maj 2019

Förvaltningsrätt: Förvaltningsrätten i Jönköping
Målnummer: 1569-19

Tingsrätt: Eksjö tingsrätt
Målnummer: B 744-19
Beslut: 14 maj 2019

Transportstyrelsens ärende: TSTRKK 2018/843029
Påstådd överträdelse: Otillåten omkörning strax före/i vägkorsning
Transportstyrelsens beslut: Körkortet återkallades med en månads spärrtid
Förvaltningsrätten: Avslog överklagandet
Eksjö tingsrätt: Undanröjde ordningsboten
Kammarrätten: Upphävde Transportstyrelsens beslut
Slutlig utgång: Ingen körkortsåterkallelse
Ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna

Kort slutsats

Transportstyrelsen återkallade en förares körkort efter att han godkänt en ordningsbot för otillåten omkörning i en vägkorsning.

Men den korsande vägen hade stopplikt.

Enligt trafikförordningen innebar det att just den omkörning som ordningsboten avsåg inte var förbjuden.

Förvaltningsrätten ansåg sig ändå bunden av den godkända ordningsboten och lät körkortsåterkallelsen stå fast.

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna drev därför frågan vidare på två fronter.

Ordningsboten angreps vid Eksjö tingsrätt, medan körkortsmålet drevs vidare till Kammarrätten i Jönköping.

Tingsrätten konstaterade att ordningsboten saknade stöd i lag och undanröjde den.

Därmed försvann också grunden för körkortsingripandet.

Kammarrätten upphävde slutligen Transportstyrelsens beslut helt.