Halmstads tingsrätt, mål nr B 1948-26, slutligt beslut den 26 juni 2026

Kort om beslutet

En förare stoppades av polisen vid en trafikkontroll.

Polisen upptäckte två brister på bilen. En ordningsbot på 700 kronor skrevs ut och föraren godkände den genom att skriva under på plats.

Först efter att ordningsboten redan hade godkänts uppmärksammade polisen att det också fanns en registrerad hastighetsöverträdelse från samma kontroll.

Polisen tog då fram ett nytt ordningsbotsföreläggande. Den nya boten innehöll samma två fordonsbrister som den första, men dessutom fortkörningen. Bötesbeloppet blev därför högre.

Föraren skrev även under den nya ordningsboten.

Han vände sig senare, genom Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna, till Halmstads tingsrätt och begärde att den nya ordningsboten skulle undanröjas.

Åklagaren höll med om att förfarandet hade blivit fel.

Tingsrätten konstaterade att polisen visserligen i vissa situationer kan rätta en redan godkänd ordningsbot. Men en sådan rättelse får inte innebära att bötesbeloppet höjs.

Eftersom den nya ordningsboten innehöll ytterligare en förseelse och ett högre bötesbelopp hade den tillkommit på ett felaktigt sätt.

Ordningsboten undanröjdes

Föraren stoppades vid en trafikkontroll

Händelsen inträffade den 3 oktober 2025.

Vid kontrollen upptäckte polisen två brister på bilen.

Enligt den skrivelse som senare gavs in till tingsrätten handlade det om positionsbelysningen och att spolarvätska saknades.

En polis skrev en ordningsbot för de två förseelserna.

En annan polis kontrollerade vad som hade skrivits och därefter fick föraren en ordningsbot på 700 kronor, som han undertecknade.

I och med underskriften var ordningsboten godkänd.

Det är en viktig juridisk punkt eftersom en godkänd ordningsbot har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom.

Efter underskriften upptäckte polisen en fortkörning

Saken verkade först vara avslutad.

Men efter att föraren hade skrivit under frågade en av poliserna om det även fanns någon hastighetsmätning på honom.

Den andra polisen uppgav enligt förarens berättelse att hon inte hade fått någon information om någon fortkörning från de poliser som genomförde lasermätningen.

En polis gick därför iväg för att kontrollera saken.

Efter några minuter kom han tillbaka och uppgav att det faktiskt fanns en hastighetsmätning som visade en fortkörning.

Problemet var att den första ordningsboten redan hade godkänts.

Polisen skrev en helt ny ordningsbot

Enligt förarens redogörelse påpekade den andra polisen att ordningsboten redan var undertecknad och att det därför inte gick att lägga till fortkörningen.

Trots detta skrevs ett nytt föreläggande.

Den nya ordningsboten innehöll:

• samma fordonsbrister som den första,
• samt fortkörningen.

Föraren uppgav att situationen blev obehaglig och att han till slut skrev under den nya handlingen för att få ett slut på situationen och kunna lämna platsen.

På den senare ordningsboten angavs ett sammanlagt bötesbelopp på 3 700 kronor.

Den andra ordningsboten fick större betydelse än bara böterna

En fortkörning kan få konsekvenser långt utöver själva bötesbeloppet.

Transportstyrelsen kan använda en godkänd ordningsbot som grund när myndigheten senare bedömer om det finns skäl att ingripa mot körkortet.

Det innebär att en förare som skriver under en ordningsbot inte bara accepterar en betalningsskyldighet.

Godkännandet får i princip samma verkan som en lagakraftvunnen dom.

Det var därför viktigt att få prövat om den andra ordningsboten verkligen hade tillkommit på ett lagligt sätt.

Trafikjuristerna begärde att ordningsboten skulle undanröjas

Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna företrädde föraren.

Den 9 juni 2026 lämnades en klagan om undanröjande av ordningsbot in till Halmstads tingsrätt.

Yrkandet var att ordningsbot med föreläggandenummer 404 136 996 skulle undanröjas.

Argumentationen byggde framför allt på att den första ordningsboten redan hade godkänts innan den andra skrevs.

När en ordningsbot har godkänts är lagföringen i princip avslutad.

Frågan blev därför om polisen därefter kunde ta bort den första boten och ersätta den med en ny och dyrare ordningsbot.

En godkänd ordningsbot är inte bara ett vanligt kvitto

Det är lätt att tro att en polis kan ändra en ordningsbot på ungefär samma sätt som man korrigerar en felaktig faktura.

Så fungerar det inte.

När den misstänkte godkänner en ordningsbot får föreläggandet samma verkan som en lagakraftvunnen dom.

Därför finns särskilda regler om när och hur ett redan godkänt föreläggande får rättas.

I begäran till tingsrätten framhöll Trafikjuristerna att den första ordningsboten redan hade avslutat lagföringen av de gärningar som den omfattade.

Trafikjuristerna: fortkörningen fanns redan inom polisens kontroll

En annan viktig del av argumentationen var att hastighetsmätningen inte hade uppkommit genom någon ny händelse efter den första boten.

Fortkörningen hade redan mätts inom samma trafikkontroll.

Informationen hade bara inte hunnit nå de poliser som skrev ut den första ordningsboten.

Trafikjuristerna argumenterade därför för att polisens interna kommunikation inte kunde användas till förarens nackdel efter att lagföringen redan hade avslutats genom den första underskriften.

Alla förseelser hade dessutom samband med:

samma körning, samma trafikkontroll och samma polisingripande.

Föraren informerades inte om reglerna kring rättelse

Det fördes också fram en alternativ grund.

Även om det hade varit möjligt att rätta den första ordningsboten hade föraren enligt skrivelsen inte informerats om:

• att den första boten redan var godkänd,
• att han kunde vägra en rättelse,
• att han kunde återta sitt tidigare godkännande,
• vilka regler som gällde för att ändra föreläggandet,
• eller att bötesbeloppet inte fick höjas genom en sådan rättelse.

Därför ifrågasattes också om underskriften på den andra boten verkligen kunde betraktas som ett fritt och informerat godkännande.

Tingsrätten behövde dock inte avgöra målet på den grunden.

Det fanns ett tydligare fel.

Åklagaren höll med om att ordningsboten skulle undanröjas

När ärendet kom till tingsrätten motsatte sig inte åklagaren förarens begäran.

Tvärtom.

Åklagaren konstaterade att den första ordningsboten hade avsett de två fordonsbristerna.

Den hade godkänts och därefter återkallats av polismannen.

Sedan hade en ny ordningsbot skrivits med:

• samma fordonsbrister,
• plus hastighetsöverträdelsen,
• och ett högre bötesbelopp.

Åklagaren ansåg därför att den nya ordningsboten inte överensstämde med lag.

När får polisen rätta en godkänd ordningsbot?

Tingsrätten förklarade reglerna tydligt.

En polis kan i direkt anslutning till att en ordningsbot utfärdats och godkänts rätta ett uppenbart fel.

Men det finns villkor.

Framför allt får rättelsen inte innebära att bötesbeloppet höjs.

Om en rättelse ska göras måste den misstänkte dessutom få möjlighet att återta sitt godkännande.

Om godkännandet återtas kan det tidigare föreläggandet återkallas och ett nytt korrekt föreläggande utfärdas.

Det var inte vad som hade hänt här.

Den nya boten var dyrare

Den andra ordningsboten innehöll inte bara en korrigering av någon felskrivning.

Polisen lade till en helt ny förseelse – hastighetsöverträdelsen.

Det innebar också att bötesbeloppet höjdes.

Tingsrätten konstaterade därför att det inte hade varit möjligt att hantera situationen på det sätt som polisen gjort.

Domstolen skrev att den nya ordningsboten:

hade tillkommit på felaktigt sätt.

Föreläggandet skulle därför undanröjas.

Tingsrätten undanröjde ordningsboten

Halmstads tingsrätt meddelade sitt slutliga beslut den 26 juni 2026.

Domstolen undanröjde ordningsboten med nummer 404 136 996.

Föraren fick alltså fullt bifall till sin begäran om undanröjande.

Avgörandet handlade inte om huruvida hastighetsmätningen i sig var korrekt.

Det avgörande var i stället hur polisen hade hanterat ordningsboten efter att den första boten redan hade godkänts.

Varför är rättsfallet viktigt?

Det här avgörandet illustrerar flera saker som många förare inte känner till.

En underskrift på en ordningsbot har stor rättslig betydelse

En godkänd ordningsbot är inte bara ett accepterande av bötesbeloppet.

Den får samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom.

Det innebär både att föraren normalt är bunden av godkännandet och att polisen inte fritt kan ändra innehållet efteråt.

Polisen får rätta fel – men inte hur som helst

Det finns möjlighet att rätta uppenbara fel direkt efter att en ordningsbot har godkänts.

Men rättelsen får inte användas för att skapa ett högre bötesbelopp genom att lägga till ytterligare en förseelse.

Det var just den gränsen som hade passerats i det här målet.

Ett redan godkänt föreläggande kan angripas i tingsrätten

Många tror att en ordningsbot inte längre går att göra något åt när den väl har undertecknats.

Det stämmer inte helt.

En godkänd ordningsbot kan under vissa förutsättningar undanröjas efter klagan.

Det kan bland annat ske om:

• godkännandet inte var en giltig viljeförklaring,
• det förekom ett sådant fel i handläggningen att föreläggandet bör betraktas som ogiltigt,
• eller ordningsboten av någon annan anledning inte överensstämmer med lag.

Körkortsfrågan gör fortkörningar särskilt viktiga

För en förare är bötesbeloppet inte alltid den största konsekvensen av en fortkörning.

En godkänd fortkörningsbot kan också hamna hos Transportstyrelsen och ligga till grund för ett senare körkortsingripande.

Därför kan det vara särskilt viktigt att granska en ordningsbot när det finns fel i hur den kommit till.

I det här fallet försvann den aktuella ordningsboten genom tingsrättens beslut.

Trafikjuristernas kommentar

Det här målet är ett bra exempel på varför man bör skilja mellan vad polisen hade kunnat göra innan en ordningsbot godkändes och vad polisen får göra efter att föraren redan har skrivit under.

Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna företrädde föraren i processen om undanröjande.

Polisen hade möjlighet att kontrollera alla omständigheter innan den första ordningsboten lades fram för godkännande.

Fortkörningen hade dessutom redan registrerats inom samma trafikkontroll.

Problemet var att informationen inte hade hunnit fram mellan de olika poliserna innan den första ordningsboten skrevs och undertecknades.

När detta senare upptäcktes försökte polisen lösa situationen genom att ersätta den första boten med en ny bot där även fortkörningen lades till.

Men den nya boten blev samtidigt dyrare.

Det är precis den typen av situation som reglerna om godkända ordningsböter sätter gränser för.

Tingsrättens beslut är därför tydligt:

ett redan godkänt ordningsbotsföreläggande kan inte rättas på ett sätt som leder till ett högre bötesbelopp.

Målet visar också varför en godkänd ordningsbot ibland bör granskas även efter att föraren skrivit under.

En underskrift innebär visserligen mycket.

Men den gör inte ett rättsligt fel korrekt.

Fakta om rättsfallet

Domstol: Halmstads tingsrätt
Målnummer: B 1948-26
Slutligt beslut: 26 juni 2026
Fråga: Undanröjande av godkänd ordningsbot
Första ordningsboten: Två fordonsbrister, 700 kronor
Ny ordningsbot: Samma fordonsbrister samt fortkörning
Nytt bötesbelopp: 3 700 kronor
Tingsrättens bedömning: Den nya boten hade tillkommit på felaktigt sätt eftersom bötesbeloppet höjdes
Utgång: Ordningsboten undanröjdes
Ombud: Britta M. Kjellin, Trafikjuristerna

Kort slutsats

En förare godkände en ordningsbot på 700 kronor för två fordonsbrister.

Efter underskriften upptäckte polisen att en hastighetsöverträdelse också hade registrerats under samma trafikkontroll.

Polisen skrev därför en ny ordningsbot som innehöll både de tidigare fordonsbristerna och fortkörningen.

Den nya boten blev betydligt dyrare.

Föraren begärde genom Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna att ordningsboten skulle undanröjas.

Åklagaren medgav att det hade blivit fel.

Halmstads tingsrätt konstaterade att en godkänd ordningsbot visserligen kan rättas i vissa situationer, men inte om rättelsen leder till ett högre bötesbelopp.

Eftersom den andra boten innehöll ytterligare en förseelse och ett högre belopp hade den tillkommit på felaktigt sätt.

Tingsrätten undanröjde ordningsboten.