Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nr 3154-20, dom den 7 augusti 2020

Kort om domen

En svensk körkortshavare hade dömts för rattfylleri i Tyskland efter en mycket kort körning i samband med att en bil skulle flyttas och parkeras.

Alkoholkoncentrationen i blodet uppmättes till 1,10 promille.

När Transportstyrelsen tog upp frågan i Sverige hade det gått drygt två år sedan händelsen. Myndigheten beslutade först att återkalla körkortet och körkortstillståndet med en återkallelsetid på tolv månader.

Föraren, som företräddes av Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna, överklagade.

Under processen ändrade Transportstyrelsen sin bedömning. Myndigheten konstaterade bland annat att det tyska avgörandet inte motsvarade grovt rattfylleri enligt svensk rätt och medgav att tiden kunde sänkas.

Förvaltningsrätten i Karlstad biföll överklagandet delvis och bestämde återkallelsetiden till sex månader.

Rattfylleriet inträffade i Tyskland

Händelsen inträffade i Regensburg i Tyskland.

Av det tyska strafföreläggandet framgår att körningen skedde den 14 april 2018 och att ett blodprov visade en alkoholkoncentration på 1,10 promille.

Enligt förarens uppgifter handlade det inte om någon längre bilkörning.

Han och en anhörig hade besökt en restaurang. Därefter flyttade han bilen en mycket kort sträcka för att parkera den vid fastigheten.

Polisen kom fram efter att bilen hade parkerats. Därefter genomfördes först ett utandningsprov och sedan ett blodprov.

Trafikjuristerna gjorde gällande att körningen endast hade omfattat omkring tio meter och inte hade inneburit någon konkret trafikfara.

Det dröjde mer än två år innan den svenska körkortsfrågan avgjordes

En viktig del av målet var tiden.

Den tyska händelsen inträffade 2018.

Först mer än två år senare aktualiserades ett svenskt körkortsingripande.

I överklagandet framhöll Henrik D.A. Broberg att just tidsutdräkten hade stor betydelse. Syftet med ett körkortsingripande är att skydda trafiksäkerheten. När mycket lång tid har gått sedan händelsen kan därför frågan uppkomma om ett långt ingripande fortfarande fyller samma funktion.

Det hänvisades även till äldre förarbeten där lång tid mellan ett trafiknykterhetsbrott och själva körkortsingripandet nämns som en omständighet som kan motivera att återkallelsetiden sänks eller att ett ingripande i vissa fall underlåts.

Föraren riskerade även sitt arbete

Körkortet hade stor betydelse för förarens arbete.

Han arbetade med lager och logistik och hade bland annat ansvar för transporter till kunder och transportföretag samt för inköp och hämtning av råvaror.

Han körde omkring 3 000 mil om året i arbetet.

Arbetsgivaren lämnade också ett skriftligt intyg.

Där framgick att körkortet var en viktig del av tjänsten och att arbetsgivaren inte kunde garantera fortsatt anställning om körkortet drogs in.

Arbetsgivaren beskrev honom samtidigt som en viktig och uppskattad medarbetare med en ledande roll i verksamheten.

Detta blev ytterligare en omständighet som Trafikjuristerna förde fram i målet.

Trafikjuristerna begärde i första hand varning

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna företrädde föraren.

Redan i yttrandet till Transportstyrelsen begärdes i första hand att körkortsingripandet skulle stanna vid varning på grund av synnerliga skäl.

När Transportstyrelsen ändå beslutade om återkallelse överklagades saken till Förvaltningsrätten i Karlstad.

Även där begärdes i första hand varning och i andra hand en väsentlig sänkning av återkallelsetiden.

Argumentationen byggde framför allt på fyra omständigheter:

• körningen hade varit mycket kort,
• mer än två år hade gått sedan händelsen,
• föraren hade ett mycket stort behov av körkort i sitt arbete,
• och hans personliga förhållanden talade i mildrande riktning.

Transportstyrelsen utgick först från 24 månader

Transportstyrelsens första bedömning byggde på att det normala ingripandet skulle motsvara 24 månader.

Myndigheten hade ändå bestämt återkallelsetiden till tolv månader eftersom man tog hänsyn till att körkortet hade varit föremål för åtgärder i Tyskland och till att lång tid hade gått sedan brottet.

Men under processen visade det sig att utgångspunkten var fel.

Transportstyrelsen konstaterade efter en förnyad genomgång att föraren inte hade dömts för grovt rattfylleri genom det tyska avgörandet.

Det innebar att det hade varit fel att utgå från en normal återkallelsetid på 24 månader.

Detta förändrade målets utgång kraftigt.

Transportstyrelsen medgav först åtta månader – sedan sex

När Transportstyrelsen omprövade sin ståndpunkt medgav myndigheten först att återkallelsetiden kunde bestämmas till åtta månader.

Men processen fortsatte.

Trafikjuristerna hade bland annat gjort gällande att körkortet hade varit frånhänt föraren i Tyskland under en period.

Transportstyrelsen återkom därefter med ytterligare ett yttrande.

Myndigheten konstaterade att det inte kunde uteslutas att körkortet faktiskt hade varit frånhänt honom under viss tid och medgav därför att återkallelsetiden skulle sänkas ytterligare – till sex månader.

Från den ursprungliga bedömningen om tolv månader hade myndigheten alltså under processen halverat sin ståndpunkt.

Förvaltningsrätten sänkte tiden till sex månader

Förvaltningsrätten konstaterade att föraren hade gjort sig skyldig till rattfylleri enligt det tyska avgörandet och att det därför fanns grund för ett körkortsingripande.

Domstolen ansåg inte att omständigheterna var sådana att körkortet helt kunde lämnas utan återkallelse.

Däremot fäste förvaltningsrätten vikt vid två omständigheter:

• att drygt två år hade gått sedan brottet,
• och att körkortet hade varit omhändertaget i Tyskland under en tid.

Vid en samlad bedömning ansåg domstolen därför att återkallelsetiden kunde begränsas till sex månader.

Överklagandet bifölls alltså delvis.

Transportstyrelsen fattade därefter ett slutligt beslut

Efter förvaltningsrättens dom fattade Transportstyrelsen ett slutligt beslut den 4 september 2020.

Myndigheten bestämde återkallelsetiden till sex månader, i enlighet med förvaltningsrättens dom.

I beslutet framgår också att Transportstyrelsen hade registrerat att rattfylleriet avsåg 1,10 promille och att förvaltningsrätten hade ändrat den tidigare återkallelsetiden till sex månader.

Varför är domen viktig?

Det här rättsfallet illustrerar flera saker som kan få stor betydelse i körkortsmål efter rattfylleri.

Ett utländskt rattfylleri kan påverka ett svenskt körkort

Att rattfylleriet skedde i Tyskland innebar inte att Sverige saknade möjlighet att ingripa.

Körkortslagen tillåter att ett utländskt domstolsavgörande eller ett motsvarande utländskt beslut läggs till grund för ett svenskt körkortsingripande. Förvaltningsrätten redogjorde uttryckligen för detta i domen.

Men det svenska ingripandet måste fortfarande bedömas utifrån de svenska reglerna.

Det är viktigt att klassificera det utländska brottet rätt

En särskilt viktig del av målet var att Transportstyrelsen först utgick från att det tyska brottet motsvarade grovt rattfylleri i Sverige.

Den utgångspunkten ledde till en bedömning där normal återkallelsetid sattes till 24 månader.

Efter överklagandet ändrade Transportstyrelsen uppfattning och konstaterade att den bedömningen varit fel.

Det är ett tydligt exempel på varför ett utländskt avgörande inte bara kan läsas utifrån brottsrubriceringen.

Man måste också bedöma vad gärningen faktiskt motsvarar enligt svensk rätt.

Lång tid mellan brottet och ingripandet kan spela stor roll

Här hade mer än två år gått.

Det blev en av de viktigaste omständigheterna när återkallelsetiden sattes ned.

Förvaltningsrätten hänvisade uttryckligen till tidsutdräkten när tiden begränsades till sex månader.

Det betyder inte att lång tid automatiskt gör att ett ingripande försvinner.

Men den kan få stor betydelse för hur långt ingripandet ska bli.

En mycket kort körsträcka kan också vara relevant

Trafikjuristerna framhöll att det handlade om en mycket kort förflyttning i samband med parkering.

Körningen hade enligt föraren omfattat drygt tio meter och skett utan konkret fara för andra.

Den omständigheten ledde inte ensam till att återkallelsen upphävdes.

Men tillsammans med tidsutdräkten, körkortsbehovet och övriga personliga förhållanden ingick den i argumentationen för en betydligt mildare åtgärd.

Trafikjuristernas kommentar

Det här målet visar varför ett beslut från Transportstyrelsen inte alltid bör accepteras utan närmare granskning.

När ärendet började hade Transportstyrelsen bestämt återkallelsetiden till tolv månader och byggt sin beräkning på en normalnivå om 24 månader.

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna företrädde föraren och invände både mot ingripandets omfattning och mot hur omständigheterna hade värderats.

Under processen ändrade Transportstyrelsen sin bedömning på en central punkt: det tyska avgörandet motsvarade inte grovt rattfylleri på det sätt myndigheten först hade utgått från.

Därmed föll också den ursprungliga utgångspunkten om 24 månader.

Transportstyrelsen medgav först åtta månader och därefter sex månader. Förvaltningsrätten bestämde slutligen återkallelsetiden till sex månader.

Det innebär att den återkallelsetid som först hade bestämts till tolv månader halverades efter överklagandet.

Det mest intressanta med målet är därför inte bara själva sexmånadersresultatet.

Det visar också vikten av att kontrollera:

• hur ett utländskt brott ska bedömas enligt svensk rätt,
• hur lång tid som har gått sedan brottet,
• om körkortet redan varit föremål för en utländsk åtgärd,
• hur lång själva körningen varit,
• och hur stort körkortsbehov den enskilde faktiskt har.

I det här målet fick den samlade prövningen en mycket konkret betydelse för slutresultatet.

Fakta om rättsfallet

Domstol: Förvaltningsrätten i Karlstad
Målnummer: 3154-20
Dom: 7 augusti 2020
Fråga: Svenskt körkortsingripande efter rattfylleri i Tyskland
Alkoholkoncentration: 1,10 promille
Transportstyrelsens första beslut: 12 månaders återkallelsetid
Transportstyrelsen under processen: Medgav först 8 månader och därefter 6 månader
Förvaltningsrätten: Bestämde återkallelsetiden till 6 månader
Slutlig utgång: Återkallelsetiden halverades från 12 till 6 månader
Ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna

Kort slutsats

En svensk körkortshavare dömdes för rattfylleri i Tyskland efter en mycket kort körning med 1,10 promille alkohol i blodet.

Mer än två år senare beslutade Transportstyrelsen om ett svenskt körkortsingripande.

Myndigheten bestämde först återkallelsetiden till tolv månader.

Henrik D.A. Broberg vid Trafikjuristerna överklagade beslutet och förde bland annat fram den korta körsträckan, den långa tiden sedan brottet, körkortsbehovet och att den svenska bedömningen av det tyska avgörandet blivit för sträng.

Transportstyrelsen ändrade under processen sin egen bedömning och konstaterade att det varit fel att utgå från grovt rattfylleri och en normal återkallelsetid på 24 månader.

Förvaltningsrätten i Karlstad bestämde slutligen tiden till sex månader.

Transportstyrelsens ursprungliga återkallelsetid halverades därmed.