Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 1685-23, dom den 13 mars 2023

Kort om domen

En förare körde mot rött ljus och kolliderade med en bil som kom från en korsande gata.

Transportstyrelsen ansåg att rödljuskörningen var en allvarlig trafiköverträdelse och återkallade körkortet med två månaders spärrtid.

Föraren överklagade genom sitt ombud Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna.

I första hand begärdes varning. I andra hand begärdes en kortare spärrtid.

Förvaltningsrätten ansåg att rödljuskörningen var för allvarlig för att en varning skulle räcka.

Men domstolen tog samtidigt stor hänsyn till förarens mycket stora behov av körkort i arbetet, risken för inkomstbortfall och risken att han skulle förlora sitt arbete.

Resultatet blev att Transportstyrelsens spärrtid på två månader sänktes till en månad.

Målet visar att en domstol kan sänka spärrtiden även vid en rödljuskörning där en olycka faktiskt har inträffat.

Föraren körde mot rött och kolliderade med en annan bil

Händelsen inträffade den 12 oktober 2022.

Föraren närmade sig en trafikljusreglerad korsning på en väg där högsta tillåtna hastighet var 30 km/tim.

Enligt hans egen berättelse visade trafikljuset grönt när han först såg det.

Kort före korsningen fick han emellertid solen rakt i ögonen. Solen kom in under det nedfällda solskyddet och gjorde det svårt att se trafiksignalen.

Han uppgav därför att han inte såg när signalen slog om till rött.

Sikten åt sidan var dessutom begränsad av ett högt staket.

När föraren kom fram till korsningen körde en bil ut från den korsande vägen och en mindre sammanstötning inträffade.

Föraren godkände ordningsboten

Efter olyckan kom polisen till platsen.

Till en början var det enligt förarens uppgifter oklart hur trafiksignalerna hade visat vid olyckan.

Senare kom dock ett vittne som uppgav att föraren hade passerat vid rött eller åtminstone gult ljus.

Föraren valde då att godkänna ordningsboten eftersom vittnet framstod som säkert på sin sak.

Den godkända ordningsboten blev därefter utgångspunkten för Transportstyrelsens körkortsärende.

Trafikförhållandena var i flera delar gynnsamma

Även om en kollision inträffade fanns flera omständigheter som fördes fram till förarens fördel.

Av polisens ordningsbotsunderlag framgick att:

• hastighetsgränsen var 30 km/tim,
• trafikintensiteten var låg,
• vägbanan var torr,
• det var uppehållsväder,
• och händelsen inträffade i dagsljus.

Föraren uppgav dessutom att han hade kört långsamt när han närmade sig korsningen.

En bild från platsen visade också hur lågt stående sol kunde ligga rakt i förarens färdriktning och hur bebyggelse och staket begränsade sikten från sidogatan.

Trafikjuristernas argument var därför att överträdelsen berodde på ett tillfälligt förbiseende, inte på ett medvetet risktagande.

Transportstyrelsen beslutade om två månaders spärrtid

Transportstyrelsen godtog inte argumenten för varning.

Myndigheten ansåg att rödljuskörningen var en allvarlig trafiköverträdelse och beslutade den 17 februari 2023 att återkalla körkortet.

Spärrtiden bestämdes till två månader.

Transportstyrelsen skrev att det inte fanns några särskilda skäl för att ge en varning och att två månader var den spärrtid som normalt användes vid den aktuella typen av överträdelse.

Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna överklagade beslutet

Föraren företräddes av Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna.

Transportstyrelsens beslut överklagades till Förvaltningsrätten i Linköping.

I första hand begärdes att återkallelsen skulle ersättas med varning.

I andra hand begärdes att spärrtiden skulle sänkas.

Argumentationen byggde både på omständigheterna vid själva rödljuskörningen och på de mycket stora konsekvenser som en körkortsåterkallelse skulle få för föraren.

Körkortet var ett krav för att kunna arbeta

Föraren arbetade som studieombudsman.

Hans arbete innebar att han planerade och genomförde utbildningar, kurser och kulturarrangemang på olika platser.

Han behövde därför kunna resa över ett stort geografiskt område.

Enligt uppgifterna i målet hade han cirka 105 kilometer till arbetsgivarens huvudkontor och behövde dessutom resa inom hela länet.

Han körde omkring 2 500 mil per år i arbetet och ytterligare cirka 3 000 mil privat.

Arbetsgivaren: körkortet var en absolut förutsättning

Det avgörande underlaget var inte bara förarens egen beskrivning.

Arbetsgivaren lämnade ett skriftligt intyg.

Där stod att körkort var en absolut förutsättning för anställningen och att föraren behövde bil för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren förklarade dessutom att någon omplacering inte var möjlig.

Redan en kortare spärrtid skulle innebära tjänstledighet utan lön.

Vid en längre återkallelse fanns risk att arbetsgivaren skulle behöva säga upp honom.

Detta fick stor betydelse när domstolen senare bestämde spärrtidens längd.

Han hade också ett stort privat behov av körkort

Körkortsbehovet stannade inte vid arbetet.

Föraren hjälpte också sin äldre mor, som hade svårt att gå, med bland annat resor till sjukvården och inköp.

Familjen hade dessutom hundar som behövde lämnas på hunddagis omkring en mil från bostaden. Till hunddagiset saknades kollektivtrafik.

Dessa omständigheter var inte lika centrala som arbetsbehovet, men bidrog till helhetsbilden.

Vad säger reglerna om rödljuskörning?

Att köra mot rött ljus är en sådan överträdelse som kan leda till körkortsåterkallelse.

Enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen ska körkortet återkallas när en förare bland annat har kört mot rött ljus, om överträdelsen inte är ringa.

Samtidigt finns möjlighet att ge varning i stället för återkallelse om särskilda skäl gör varning till en tillräcklig åtgärd.

Förvaltningsrätten förklarade att man vid den bedömningen bland annat ska titta på:

• hur allvarlig överträdelsen varit,
• den konkreta trafikfaran,
• trafikförhållandena på platsen,
• tidigare skötsamhet i trafiken,
• hur länge personen haft körkort,
• och personens behov av körkort.

Det ska alltså göras en individuell bedömning.

Förvaltningsrätten ansåg inte att varning räckte

Britta M. Kjellin hade i första hand begärt varning.

På den punkten fick föraren inte gehör.

Förvaltningsrätten konstaterade att föraren hade godkänt en ordningsbot för rödljuskörningen.

Domstolen ansåg att överträdelsen inte kunde betraktas som ringa.

Det fanns enligt domstolen inte heller tillräckliga särskilda skäl för att låta en varning ersätta återkallelsen.

Körkortet skulle alltså fortfarande återkallas.

Men därefter återstod en annan fråga:

Behövde spärrtiden verkligen vara två månader?

Körkortsbehovet blev avgörande för spärrtiden

Här gjorde förvaltningsrätten en annan bedömning än Transportstyrelsen.

Domstolen konstaterade först att två månader normalt är spärrtiden för den aktuella typen av rödljuskörning.

Sedan tittade domstolen på förarens individuella situation.

Både hans egna uppgifter och arbetsgivarens intyg visade att han hade ett stort behov av körkort i arbetet.

Domstolen tog dessutom uttryckligen hänsyn till att återkallelsen skulle leda till inkomstbortfall och att det fanns en viss risk för uppsägning.

Detta blev avgörande.

Två månader sänktes till en månad

Förvaltningsrätten biföll överklagandet delvis.

Spärrtiden sänktes från två månader till en månad.

Det innebar en halvering av Transportstyrelsens beslutade spärrtid.

Domstolen ansåg alltså fortfarande att körkortet skulle återkallas, men att en full normalspärrtid på två månader skulle bli för ingripande när den sattes i relation till förarens behov av körkort och konsekvenserna för hans försörjning.

Varför är domen intressant?

Det finns flera skäl till att det här rättsfallet är värt att uppmärksamma.

En kollision utesluter inte en kortare spärrtid

Rödljuskörningen ledde faktiskt till en trafikolycka.

Det var därför inte fråga om ett fall där den konkreta trafikfaran bara var teoretisk.

Trots detta sänkte domstolen spärrtiden.

Det visar att bedömningen inte stannar vid själva trafikförseelsen.

Även konsekvenserna för körkortshavaren måste vägas in.

Körkortsbehov måste kunna styrkas

Det räckte inte att föraren själv uppgav att han behövde bilen.

Här fanns ett detaljerat arbetsgivarintyg.

Arbetsgivaren förklarade varför körkort krävdes, varför omplacering inte var möjlig och vilka ekonomiska konsekvenser återkallelsen skulle få.

Det gav domstolen ett konkret underlag för att bedöma körkortsbehovet.

Tidigare trafikproblem utesluter inte en sänkning

Föraren hade tidigare varit föremål för ett körkortsingripande.

Ändå halverades spärrtiden.

Det visar att en äldre trafikförseelse inte automatiskt stänger möjligheten till en mildare bedömning.

I stället måste hela körkortshistoriken ses i sitt sammanhang.

Här hade föraren haft körkort sedan 1989 och kört mycket långa sträckor under många år.

Normal spärrtid är inte alltid slutpunkten

Transportstyrelsen hade satt två månader eftersom det var den normala spärrtiden.

Förvaltningsrätten konstaterade däremot att spärrtiden ska bestämmas efter en nyanserad avvägning och att ett stort körkortsbehov i vissa fall kan motivera en kortare tid.

Det är en central princip i körkortsmål.

Trafikjuristernas kommentar

Det här målet visar varför ett överklagande kan vara meningsfullt även när själva trafikförseelsen är klar.

Föraren hade godkänt ordningsboten.

Det var därför inte främst skuldfrågan som behövde diskuteras.

I stället låg fokus på vilket körkortsingripande som var rimligt i just hans situation.

Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna företrädde föraren.

I överklagandet lyftes bland annat fram att rödljuskörningen berodde på ett kortvarigt förbiseende i samband med kraftigt motljus, att föraren hade sänkt hastigheten, att trafikintensiteten var låg och att han hade ett mycket omfattande körkortsbehov.

Men framför allt kunde behovet i arbetet styrkas ordentligt.

Arbetsgivaren förklarade att körkort var ett krav för tjänsten, att omplacering inte var möjlig och att föraren skulle förlora sin lön redan under en kort spärrtid.

Förvaltningsrätten gick inte hela vägen och meddelade varning.

Däremot godtog domstolen kärnan i andrahandsyrkandet.

Två månaders spärrtid var för lång när konsekvenserna för arbete och försörjning vägdes in.

Spärrtiden halverades därför till en månad.

Målet är också intressant eftersom föraren hade en tidigare trafikrelaterad händelse bakom sig. Det hindrade alltså inte domstolen från att göra en mildare bedömning.

Det visar betydelsen av att beskriva hela bilden, inte bara den senaste överträdelsen.

Fakta om rättsfallet

Domstol: Förvaltningsrätten i Linköping
Målnummer: 1685-23
Dom: 13 mars 2023
Fråga: Körkortsåterkallelse efter rödljuskörning
Händelse: Rödljuskörning följd av en mindre kollision
Transportstyrelsens beslut: Två månaders spärrtid
Yrkande: I första hand varning, i andra hand kortare spärrtid
Förvaltningsrättens beslut: Spärrtiden sänktes till en månad
Utgång: Överklagandet bifölls delvis
Tidigare trafikförseelse: Ja, tidigare körkortsingripande hade förekommit
Ombud: Britta M. Kjellin, Trafikjuristerna

Kort slutsats

En förare körde mot rött ljus och kolliderade med en annan bil.

Transportstyrelsen återkallade körkortet och bestämde spärrtiden till två månader.

Föraren överklagade genom Britta M. Kjellin vid Trafikjuristerna.

Förvaltningsrätten ansåg att rödljuskörningen var för allvarlig för att en varning skulle räcka.

Däremot hade föraren ett mycket stort och väl dokumenterat behov av körkort i sitt arbete. Han riskerade både inkomstbortfall och i förlängningen sin anställning.

Trots att det dessutom fanns en tidigare trafikrelaterad händelse i hans körkortshistorik ansåg domstolen att det fanns skäl att frångå den normala spärrtiden.

Två månaders spärrtid sänktes till en månad.