Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1089-25, dom den 26 juni 2025
Kort om domen
Transportstyrelsen återkallade en mans körkort efter att två PEth-prov hade visat värden över 0,3 µmol/l.
Myndigheten ansåg att proverna visade ett alkoholbruk som inte var tillfälligt och som var skadligt från medicinsk synpunkt.
Förvaltningsrätten i Stockholm höll med och lät återkallelsen stå fast.
Mannen överklagade vidare till Kammarrätten i Stockholm.
Kammarrätten tog in ett utlåtande från Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus vid Karolinska institutet. Han gjorde en viktig skillnad mellan hög alkoholkonsumtion och ett medicinskt konstaterat skadligt bruk.
Två höga PEth-värden kunde visa att mannen hade haft en hög alkoholkonsumtion under perioderna före provtagningarna. Men det innebar inte automatiskt att han hade ett alkoholbruk som var både varaktigt och medicinskt skadligt.
Dessutom fanns tre mellanliggande prover där hög alkoholkonsumtion inte hade kunnat påvisas.
Kammarrätten ansåg därför att Transportstyrelsen inte hade uppfyllt sin bevisbörda.
Körkortsåterkallelsen upphävdes helt.
Transportstyrelsen återkallade körkortet efter två höga PEth-prov
Bakgrunden var en läkaranmälan till Transportstyrelsen.
I anmälan beskrevs mannen som multisjuk med både fysisk och psykiatrisk problematik. Det fanns också uppgifter om alkoholöverkonsumtion.
Transportstyrelsen hade tillgång till bland annat två förhöjda PEth-värden:
- ett prov den 5 juli 2024
- ett prov den 11 november 2024
Båda låg över 0,3 µmol/l.
Transportstyrelsens rådgivande läkare bedömde att mannen hade ett skadligt alkoholbruk som jämställdes med diagnosen missbruk. Myndigheten ansåg därför att han inte uppfyllde de medicinska kraven för körkort.
Körkortet återkallades den 2 januari 2025.
Mannen invände mot bedömningen
Föraren överklagade.
Han framhöll bland annat att han aldrig hade kört bil berusad och aldrig hade gripits för rattfylleri.
Han invände också mot att två PEth-värden ensamma skulle kunna visa att han hade ett sådant alkoholproblem att körkortet måste återkallas.
Dessutom uppgav han att den läkare som hade anmält honom senare hade återtagit sin anmälan.
Han hänvisade också till genomgångna operationer och menade att hans medicinska situation kunde ha påverkat provresultaten.
Förvaltningsrätten höll först med Transportstyrelsen
Förvaltningsrätten i Stockholm prövade målet i februari 2025.
Domstolen konstaterade att det var Transportstyrelsen som hade bevisbördan för att det fanns grund för körkortsåterkallelse.
Trots det ansåg förvaltningsrätten att utredningen var tillräckligt stark.
Domstolen hänvisade bland annat till läkaranmälan, provresultaten och Transportstyrelsens konsultläkares bedömning.
Förvaltningsrätten ansåg därför att Transportstyrelsen hade visat att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.
Överklagandet avslogs.
Mannen gick då vidare till kammarrätten.
Kammarrätten tog in en oberoende sakkunnig
Här tog målet en viktig vändning.
Kammarrätten beslutade att inhämta ett sakkunnigutlåtande från Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus vid Karolinska institutet.
Hans utlåtande blev centralt för den fortsatta bedömningen.
Han riktade bland annat kritik mot att Transportstyrelsens utredning använde begreppet missbruk på ett sätt som enligt honom var medicinskt föråldrat och oprecist.
Framför allt pekade han på en viktig skillnad:
Hög alkoholkonsumtion är inte samma sak som skadligt bruk eller alkoholberoende.
Vad visar ett PEth-prov egentligen?
PEth används som biologisk markör för alkoholkonsumtion.
Den sakkunnige förklarade att förhöjda PEth-värden i allmänhet är tillförlitliga när man vill bedöma om en person haft en hög alkoholkonsumtion under en viss period.
I det här fallet talade de två förhöjda värdena för hög konsumtion under ungefär två till fyra veckor före respektive provtagning.
Men PEth-provet svarar inte automatiskt på en annan fråga:
Har personen ett medicinskt skadligt och varaktigt alkoholbruk?
Det kräver mer.
Två höga PEth-värden var inte samma sak som ett skadligt bruk
Den sakkunnige betonade att hög alkoholkonsumtion inte i sig räcker för att diagnostisera skadligt bruk eller alkoholberoende.
För att göra en sådan bedömning behövs enligt utlåtandet bland annat en klinisk bedömning av personens alkoholvanor, sjukdomsbild och övriga omständigheter.
I det aktuella ärendet saknades dokumentation som visade att någon sådan fullständig klinisk bedömning hade genomförts.
Det fanns inte heller något tillräckligt underlag för att fastställa att kriterierna för skadligt bruk eller alkoholberoende verkligen var uppfyllda.
Tre mellanliggande prover talade åt andra hållet
Det här är en av domens viktigaste detaljer.
Transportstyrelsen hade lagt stor vikt vid två PEth-värden över 0,3 µmol/l.
Men mellan dessa två prov fanns tre andra prover där hög alkoholkonsumtion inte hade kunnat påvisas.
Kammarrätten tog uttryckligen fasta på detta.
Domstolen konstaterade att två perioder med hög alkoholkonsumtion inte automatiskt visade att mannen hade ett alkoholbruk som:
- inte var tillfälligt,
- och dessutom var medicinskt skadligt.
Särskilt inte när flera prov däremellan pekade i en annan riktning.
Operationer och sjukdomsbild var inte tillräckligt utredda
Mannen hade genomgått flera operationer och hade en omfattande sjukdomsbild.
Han hade själv gjort gällande att detta kunde ha betydelse för PEth-värdena.
Den sakkunnige konstaterade att en operation som leder till stor viktnedgång kan förändra kroppens sätt att hantera alkohol. Bland annat kan mindre kroppsvatten leda till högre alkoholkoncentration efter samma mängd alkohol.
Han pekade också på möjliga indirekta effekter efter större operationer, exempelvis förändrade alkoholvanor.
Transportstyrelsen hade inte närmare utrett dessa möjliga förklaringar.
Kammarrätten ansåg därför att även denna del av utredningen var bristfällig.
PEth visar alkoholkonsumtion – inte om någon kör berusad
Den sakkunnige gjorde också en annan viktig markering.
Ett högt PEth-värde kan visa att en person har haft en hög alkoholkonsumtion.
Men PEth kan inte säga om personen kör bil påverkad av alkohol.
Det innebär inte att alkoholvanor saknar betydelse i körkortsärenden.
Men det visar att steget från:
”personen har haft hög alkoholkonsumtion”
till
”personen är medicinskt olämplig att ha körkort”
kräver ytterligare utredning.
Kammarrätten: Transportstyrelsen hade bevisbördan
Kammarrätten betonade vem som hade ansvaret för bevisningen.
Eftersom det handlade om att återkalla ett redan befintligt körkort, var det Transportstyrelsen som skulle visa att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.
Det räckte alltså inte att myndigheten kunde visa två förhöjda PEth-värden.
Transportstyrelsen behövde också kunna visa att alkoholbruket var:
inte tillfälligt och medicinskt skadligt.
Domstolen ansåg att myndigheten inte hade gjort det.
Körkortsåterkallelsen upphävdes helt
Kammarrättens slutsats var tydlig.
Utredningen var för bristfällig.
Med särskild hänsyn till den sakkunniges utlåtande ansåg domstolen att Transportstyrelsen inte hade uppfyllt sin bevisbörda.
Det saknades därför grund för att återkalla körkortet enligt 5 kap. 3 § 7 körkortslagen.
Kammarrätten biföll överklagandet och upphävde både Transportstyrelsens beslut och förvaltningsrättens dom.
Föraren fick därmed behålla sitt körkort.
Varför är domen viktig?
Det här rättsfallet är särskilt viktigt i mål där Transportstyrelsen använder PEth-prov för att bedöma körkortshavares alkoholvanor.
Ett högt PEth-värde är inte en diagnos
PEth kan ge information om alkoholkonsumtion.
Men ett förhöjt PEth-värde innebär inte automatiskt att personen har:
- skadligt bruk,
- alkoholberoende,
- eller ett sådant alkoholproblem att körkortet måste återkallas.
Kammarrättens dom gör den skillnaden mycket tydlig.
Två förhöjda prover behöver inte visa ett varaktigt problem
I det här fallet fanns två värden över 0,3 µmol/l.
Men det fanns också tre mellanliggande prover utan motsvarande tecken på hög alkoholkonsumtion.
Det var en viktig anledning till att kammarrätten inte ansåg att Transportstyrelsen hade visat ett kontinuerligt och medicinskt skadligt bruk.
En fullständig medicinsk bedömning kan behövas
Den sakkunnige framhöll att en diagnos inte bör ställas enbart utifrån laboratorievärden.
Det behövs normalt en bredare klinisk bedömning.
Det kan bland annat innebära:
- samtal om alkoholvanor,
- medicinsk anamnes,
- status,
- validerade frågeformulär,
- laboratorieprover,
- och en bedömning av hur alkoholen faktiskt påverkar personens hälsa och körförmåga.
Transportstyrelsen måste visa att återkallelse är motiverad
Domstolen underströk också bevisbördan.
När Transportstyrelsen vill ta ifrån någon ett befintligt körkort måste myndigheten kunna visa att de rättsliga förutsättningarna faktiskt är uppfyllda.
Osäkerheter i utredningen ska inte automatiskt läggas den enskilde till last.
Trafikjuristernas kommentar
Det här är enligt vår bedömning ett mycket betydelsefullt avgörande för hur PEth bör användas i körkortsärenden.
Trafikjuristerna var inte ombud i målet.
Det särskilt intressanta är att kammarrätten inte ifrågasätter PEth som analysmetod.
Tvärtom framgår att PEth i allmänhet är en tillförlitlig markör för att bedöma om en person haft hög alkoholkonsumtion under en viss period.
Men domstolen sätter en tydlig gräns för vilka slutsatser man får dra av provsvaret.
Två höga PEth-värden visar inte automatiskt:
skadligt bruk, beroende eller medicinsk olämplighet för körkort.
I det här målet fanns dessutom tre mellanliggande prover utan motsvarande förhöjning.
Kammarrätten ansåg därför att Transportstyrelsen hade gått för långt när myndigheten utifrån de två avvikande resultaten drog slutsatsen att mannen hade ett icke tillfälligt och medicinskt skadligt alkoholbruk.
Den sakkunniges utlåtande är särskilt intressant.
Han betonar att det krävs en klinisk bedömning, inte bara laboratorievärden, för att bedöma om det finns ett skadligt bruk eller alkoholberoende.
Domen är därför inte ett avgörande som säger att PEth saknar betydelse.
Den säger något mer nyanserat:
PEth kan vara viktig bevisning om alkoholkonsumtion, men provvärdet måste sättas in i ett medicinskt och individuellt sammanhang innan det kan användas som grund för körkortsåterkallelse.
Fakta om rättsfallet
Domstol: Kammarrätten i Stockholm
Målnummer: 1089-25
Dom: 26 juni 2025
Underinstans: Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 1426-25
Fråga: Medicinsk körkortsåterkallelse efter förhöjda PEth-värden
Provbild: Två PEth-värden över 0,3 µmol/l och tre mellanliggande prover utan påvisad hög alkoholkonsumtion
Transportstyrelsens beslut: Körkortet återkallades
Förvaltningsrätten: Avslog överklagandet
Kammarrätten: Upphävde både Transportstyrelsens beslut och förvaltningsrättens dom
Utgång: Körkortsåterkallelsen upphävdes helt
Sakkunnig: Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus vid Karolinska institutet
Trafikjuristerna: Var inte ombud i målet
Kort slutsats
Transportstyrelsen återkallade en mans körkort efter två förhöjda PEth-värden.
Förvaltningsrätten höll med.
När saken kom till Kammarrätten i Stockholm tog domstolen in en oberoende sakkunnig.
Den sakkunnige framhöll att höga PEth-värden kan visa hög alkoholkonsumtion, men att detta inte automatiskt betyder att personen har ett medicinskt skadligt alkoholbruk eller alkoholberoende.
I målet fanns dessutom tre mellanliggande prover där hög alkoholkonsumtion inte kunde påvisas.
Kammarrätten ansåg därför att Transportstyrelsen inte hade visat att alkoholbruket var både varaktigt och medicinskt skadligt.
Transportstyrelsen hade inte uppfyllt sin bevisbörda och körkortsåterkallelsen upphävdes helt.
Om rättsfallsanalysen
Denna rättsfallsanalys är framtagen av Trafikjuristerna utifrån Kammarrätten i Stockholms dom i mål 1089-25 och det sakkunnigutlåtande som domstolen hämtade in från professor emeritus Sven Andréasson.
Trafikjuristerna företrädde inte någon av parterna i målet.
Analysen syftar till att förklara domens innehåll och betydelse på ett lättillgängligt sätt.
Senast faktagranskad: september 2026
Skrivet av: Henrik D.A. Broberg
