Domstol: Förvaltningsrätten i Jönköping
Mål nr: 4468-25
Dom: 21 januari 2026
Juridiskt ombud: Henrik D.A. Broberg
Rättsområde: Körkort – opålitlighet i nykterhetshänseende
Utgång: Bifall – Transportstyrelsens beslut upphävdes
Förvaltningsrätten upphävde Transportstyrelsens beslut att ogiltigförklara ett danskt körkort i Sverige under sju månader och samtidigt återkalla körkortstillståndet med samma spärrtid.
Frågan i målet
Frågan var om en körkortshavare kunde anses opålitlig i nykterhetshänseende efter att ha blivit omhändertagen enligt LOB två gånger under samma natt.
Transportstyrelsen ansåg att omhändertagandena, tillsammans med tidigare nykterhetsanmärkningar, visade en risk för fortsatt misskötsamhet.
Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning.
Domstolen ansåg att de två LOB-omhändertagandena i praktiken skulle ses som ett enda ingripande och att Transportstyrelsen inte hade gjort en tillräcklig utredning av körkortshavarens aktuella nykterhetsförhållanden.
Den befintliga utredningen visade därför inte att han var opålitlig i nykterhetshänseende.
Bakgrund
Körkortshavaren hade ett danskutfärdat körkort och ett svenskt körkortstillstånd.
Han hade tidigare fått sitt körkort återkallat efter nykterhetsrelaterade händelser. Bland annat hade han 2023 testat positivt för kokain och samtidigt blivit omhändertagen enligt LOB.
Efter den tidigare återkallelsen utfärdades ett nytt körkort i november 2024. Innehavet förenades samtidigt med villkor om att lämna läkarintyg avseende alkohol och narkotika.
Den 29 mars 2025 inträffade den händelse som ledde till det nya körkortsingripandet.
Körkortshavaren blev först omhändertagen utanför en krog efter att polisen bedömt att han var kraftigt berusad och inte kunde ta hand om sig själv. Han fördes till en tillnyktringsenhet.
Kort därefter kallades polisen tillbaka till samma vårdinrättning eftersom han uppträdde stökigt. Han var fortfarande berusad och ville inte ta emot vård. Han blev då omhändertagen på nytt och fördes till polisens arrest.
Transportstyrelsens beslut
Transportstyrelsen beslutade att det danska körkortet skulle vara ogiltigt i Sverige under sju månader.
Samtidigt återkallades körkortstillståndet med en spärrtid på sju månader.
Transportstyrelsen hänvisade framför allt till tre omständigheter:
- körkortshavaren hade tidigare bedömts som opålitlig i nykterhetshänseende,
- han hade tidigare haft ett positivt kokainprov,
- och han hade därefter blivit omhändertagen enligt LOB två gånger samma natt.
Myndigheten ansåg att detta visade att det fanns risk för fortsatt misskötsamhet och att han därför inte längre kunde anses pålitlig i nykterhetshänseende.
Transportstyrelsen ansåg inte heller att det fanns särskilda skäl att stanna vid en varning.
Argumenten i överklagandet
Överklagandet riktade in sig på flera olika delar av Transportstyrelsens bedömning.
De två LOB-omhändertagandena var i praktiken en händelse
En central invändning var att det var missvisande att behandla de två LOB-omhändertagandena som två separata nykterhetsanmärkningar.
Det gick endast drygt en timme mellan ingripandena.
Vid det första tillfället omhändertogs körkortshavaren för att han var kraftigt berusad och fördes till tillnyktringsenheten. Kort därefter omhändertogs han på nytt på samma plats eftersom han fortfarande var berusad och uppträdde stökigt.
Argumentet var därför att detta egentligen var ett och samma sammanhängande händelseförlopp, inte två oberoende tillfällen av misskötsamhet.
Detta var viktigt eftersom opålitlighet i nykterhetshänseende normalt bygger på en bedömning av om det finns ett mönster eller en risk för framtida misskötsamhet.
Den medicinska utredningen talade emot missbruk
I överklagandet hänvisades också till ett färskt läkarintyg.
Det visade att körkortshavaren hade genomgått omfattande provtagning där alkoholmarkörer låg inom referensvärden och narkotikaproverna var negativa.
Läkaren bedömde dessutom att det inte förelåg någon diagnos om beroende eller missbruk och att prognosen för fortsatt drogfrihet var god.
Detta talade emot Transportstyrelsens slutsats att det fanns ett pågående eller återkommande nykterhetsproblem.
Livssituationen var stabil
Körkortshavaren hade fast arbete som yrkesförare.
Körkortet var en direkt förutsättning för hans anställning och försörjning. Han körde omfattande sträckor i tjänsten och hade dessutom särskild kompetens för vissa typer av tunga fordonskombinationer.
Det fanns även utredning från Kriminalvården som visade att han levde under ordnade förhållanden.
Kriminalvården hade dessutom avslutat hans övervakning i förtid eftersom han skött sig, inte begått nya brott och deltagit positivt i planerade insatser.
Transportstyrelsen hade inte gjort någon tillräcklig ny utredning
En av de viktigaste invändningarna var att Transportstyrelsen inte hade gjort en aktuell helhetsutredning av körkortshavarens nykterhetsförhållanden.
Någon ny social utredning hade inte inhämtats.
I stället hade myndigheten i huvudsak byggt beslutet på de två LOB-registreringarna från samma natt tillsammans med de äldre händelserna.
Överklagandet gjorde därför gällande att myndigheten saknade tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att det förelåg en faktisk risk för fortsatt misskötsamhet.
Den rättsliga utgångspunkten
Enligt 5 kap. 3 § 5 körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort.
Om särskilda skäl finns och en varning kan anses vara en tillräcklig åtgärd kan varning meddelas i stället enligt 5 kap. 9 § körkortslagen.
Eftersom det var fråga om ett danskt körkort skulle frågan om körkortets giltighet i Sverige bedömas enligt samma regler som gäller för svenska körkort.
Men ett LOB-omhändertagande leder inte automatiskt till körkortsåterkallelse.
Förarbetena betonar att ett omhändertagande visserligen kan ge anledning att misstänka opålitlighet, men att en utredning då ska göras av förarens nykterhetsförhållanden.
Den utredningen ska belysa:
- personens livsföring,
- orsakerna till omhändertagandet,
- och risken för framtida misskötsamhet.
Det är helhetsbilden av personen och den aktuella situationen som ska bedömas.
Vad säger tidigare praxis?
Förvaltningsrätten hänvisade till äldre Regeringsrättspraxis.
Domstolen konstaterade att flera LOB-omhändertaganden visserligen är anmärkningsvärda, men att sådana omhändertaganden inte ensamma behöver vara tillräckliga för körkortsåterkallelse.
Det krävs ytterligare utredning som visar att personen faktiskt är opålitlig i nykterhetshänseende.
Förvaltningsrätten hänvisade även till kammarrättsavgöranden där flera LOB-ingripanden bedömts som starka indikationer på opålitlighet, men där körkortsåterkallelse ändå förutsatte en utredning som gav en helhetsbild av personens förutsättningar för fortsatt körkortsinnehav.
När sådan utredning saknats har domstolarna ansett att det inte funnits tillräckligt underlag för återkallelse.
Förvaltningsrättens bedömning
Två LOB blev ett ingripande
Förvaltningsrätten började med att granska de två omhändertagandena från den 29 mars 2025.
Det första skedde omkring klockan 02.04 och det andra omkring klockan 03.35.
Domstolen konstaterade att det alltså gått mycket kort tid mellan ingripandena.
Mot denna bakgrund ansåg förvaltningsrätten att de två omhändertagandena, vid den körkortsrättsliga bedömningen, skulle ses som ett ingripande.
Detta var en viktig framgång för argumentationen i överklagandet.
Transportstyrelsens bild av två nya separata nykterhetsanmärkningar reducerades därmed till ett sammanhängande händelseförlopp.
Tidigare händelser fick inte avgörande betydelse
Körkortshavaren hade en belastad historik.
Han hade tidigare gjort sig skyldig till bland annat grovt rattfylleri, ringa narkotikabrott och narkotikabrott samt tidigare fått körkortet återkallat.
Förvaltningsrätten ansåg därför att det fanns anledning att återigen misstänka opålitlighet i nykterhetshänseende.
Men domstolen drog en viktig gräns.
På grund av den tid som hade gått sedan de tidigare händelserna skulle de inte tillmätas någon avgörande betydelse i den aktuella prövningen.
Det aktuella körkortsingripandet måste alltså i huvudsak kunna motiveras utifrån den nya händelsen och den aktuella utredningen.
Ett LOB-ingripande räckte inte
Förvaltningsrätten konstaterade att det naturligtvis var anmärkningsvärt att körkortshavaren återigen blivit omhändertagen enligt LOB.
Men omständigheterna var inte sådana att detta enda ingripande självständigt kunde ligga till grund för ett nytt körkortsingripande.
Domstolen noterade också att det saknades provresultat som visade hur alkoholpåverkad körkortshavaren faktiskt hade varit vid tidpunkten för omhändertagandet.
Samtidigt fanns medicinsk bevisning i motsatt riktning.
Läkarintyget fick betydelse
Det fanns ett läkarintyg som visade att körkortshavaren under perioden från december 2024 till april 2025 hade lämnat negativa narkotikaprover.
Alkoholmarkören CDT hade dessutom legat under referensvärdet vid samtliga provtagningstillfällen.
Den medicinska utredningen gav alltså inte stöd för ett pågående missbruk eller ett fortgående mönster av nykterhetsproblem.
Det blev en viktig motvikt till LOB-ingripandet.
Transportstyrelsen borde ha utrett vidare
Här ligger enligt min mening den viktigaste juridiska delen av domen.
Förvaltningsrätten ansåg att Transportstyrelsen, om omhändertagandet från 2025 skulle kunna ligga till grund för ett nytt körkortsingripande, borde ha gjort en ytterligare utredning av körkortshavarens nykterhetsförhållanden.
Någon sådan utredning hade inte gjorts.
Transportstyrelsen hade alltså dragit slutsatsen att körkortshavaren var opålitlig utan att först ta fram det underlag som behövdes för att göra den helhetsbedömning som lagstiftningen och rättspraxis förutsätter.
Vad blev avgörande?
Flera omständigheter samverkade.
1. Två LOB samma natt betraktades som ett ingripande
Det kanske tydligaste resultatet i domen är att två formella LOB-omhändertaganden inte automatiskt ska räknas som två separata nykterhetsanmärkningar.
När de ligger mycket nära varandra i tid och gäller samma pågående berusning kan de vara ett enda sammanhängande händelseförlopp.
2. De äldre nykterhetsanmärkningarna låg för långt tillbaka för att bli avgörande
Historiken kunde väcka misstanke, men den fick inte ensam bära ett nytt ingripande.
Domstolen krävde att den aktuella situationen skulle bedömas självständigt.
3. Den medicinska utredningen talade till körkortshavarens fördel
Negativa narkotikaprover och normala alkoholmarkörer talade emot att det fanns ett pågående missbruk eller en tydlig riskbild.
4. Transportstyrelsen hade inte gjort den helhetsutredning som krävdes
Detta blev slutligen avgörande.
Domstolen ansåg att Transportstyrelsen borde ha utrett nykterhetsförhållandena närmare innan myndigheten beslutade om återkallelse.
Eftersom detta inte gjordes räckte den befintliga utredningen inte för att visa opålitlighet.
Varför är domen intressant?
Domen är ett tydligt exempel på att LOB inte är samma sak som automatiskt indraget körkort.
Ett eller flera LOB-omhändertaganden kan vara en stark signal som motiverar att Transportstyrelsen börjar utreda en persons nykterhetsförhållanden.
Men det är inte samma sak som att återkallelse alltid är motiverad.
Förvaltningsrätten betonar skillnaden mellan:
misstanke om opålitlighet
och
tillräckligt stöd för att faktiskt konstatera opålitlighet.
Det är en viktig skillnad.
Transportstyrelsen måste kunna visa att den samlade utredningen pekar på en konkret risk för framtida misskötsamhet.
Ett LOB-ingripande ska utlösa utredning – inte automatiskt återkallelse
Förarbetena som domstolen hänvisar till är särskilt viktiga.
Ett LOB-omhändertagande kan ge en så stark misstanke om nykterhetsproblem att Transportstyrelsen bör utreda saken.
Men syftet med utredningen är just att ta reda på:
- varför omhändertagandet skedde,
- hur personens nykterhetsförhållanden ser ut,
- hur personens livssituation ser ut,
- och om det finns risk för fortsatt misskötsamhet.
Det betyder att själva LOB-händelsen är början på bedömningen – inte alltid slutet på den.
Vad betyder domen för andra körkortsärenden?
Domen innebär inte att ett enstaka LOB-ingripande aldrig kan leda till körkortsåterkallelse.
Det avgörande är den samlade bilden.
Men målet visar att den som överklagar bör granska flera frågor mycket noga.
Det gäller särskilt:
- om flera LOB-registreringar egentligen gäller samma händelse,
- hur lång tid som gått sedan tidigare nykterhetsanmärkningar,
- om det finns aktuella alkohol- eller narkotikaprover,
- om det finns medicinska tecken på missbruk eller beroende,
- hur personens sociala situation ser ut,
- och om Transportstyrelsen faktiskt har gjort en tillräcklig utredning.
Om myndigheten endast hänvisar till gamla händelser och ett nytt LOB-ingripande, utan att utreda den aktuella risken för fortsatt misskötsamhet, kan underlaget vara otillräckligt.
Domen visar betydelsen av aktuell bevisning
En annan viktig lärdom är att gammal historik inte alltid är tillräcklig.
Körkortshavaren hade en klart besvärande bakgrund.
Trots detta vann han målet.
Anledningen var inte att domstolen bortsåg från historiken. Domstolen konstaterade uttryckligen att den gav anledning att misstänka opålitlighet.
Men misstanke räckte inte.
När längre tid hade gått krävdes aktuell utredning som visade att risken fortfarande fanns.
Det är här negativa drogtester, normala alkoholmarkörer, läkarintyg och aktuell social utredning kan få stor betydelse.
Utländskt körkort gav inte Transportstyrelsen lägre beviskrav
Målet rörde ett danskutfärdat körkort.
Det gjorde dock ingen skillnad för själva opålitlighetsbedömningen.
Vid prövningen av ett EES-körkorts giltighet i Sverige ska samma regler om körkortsingripande tillämpas som vid ett svenskt körkort.
Transportstyrelsen behövde därför visa samma grund för ingripande som om körkortet hade varit svenskt.
Slutsats
Förvaltningsrätten i Jönköping upphävde Transportstyrelsens beslut.
Domstolen ansåg att de två LOB-omhändertagandena under samma natt skulle betraktas som ett enda ingripande.
De äldre nykterhetsanmärkningarna gav visserligen anledning till misstanke, men på grund av den tid som gått kunde de inte ges avgörande betydelse.
Samtidigt fanns ett aktuellt läkarintyg med negativa narkotikaprover och alkoholmarkörer inom referensvärden.
Transportstyrelsen hade inte heller genomfört den ytterligare utredning av körkortshavarens nykterhetsförhållanden som situationen krävde.
Den befintliga utredningen visade därför inte att han var opålitlig i nykterhetshänseende.
Transportstyrelsens beslut upphävdes i sin helhet.
Avgörandet i korthet
Domstol: Förvaltningsrätten i Jönköping
Mål nr: 4468-25
Datum: 21 januari 2026
Fråga: Opålitlighet i nykterhetshänseende efter LOB
Juridiskt ombud: Henrik D.A. Broberg
Transportstyrelsens beslut: Danskt körkort ogiltigt i Sverige i sju månader och körkortstillstånd återkallat
Aktuell händelse: Två LOB-omhändertaganden under samma natt
Domstolens bedömning: Omhändertagandena skulle betraktas som ett ingripande och utredningen var otillräcklig för att visa opålitlighet
Utgång: Bifall – Transportstyrelsens beslut upphävdes
Centrala lagrum och rättskällor
5 kap. 3 § 5 körkortslagen – körkort ska återkallas om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort.
5 kap. 9 § körkortslagen – varning kan meddelas om särskilda skäl finns och varning kan anses tillräcklig.
6 kap. 5 § körkortslagen – samma ingripanderegler gäller vid prövning av utländska körkorts giltighet i Sverige.
Prop. 1975/76:155 s. 77 f. – ett LOB-omhändertagande kan motivera utredning, men bedömningen ska grundas på en helhetsbild av personens livsföring och risken för fortsatt misskötsamhet.
RÅ 83 2:10 och RÅ 1986 ref. 113 – flera LOB-omhändertaganden kan vara anmärkningsvärda men är inte i sig alltid tillräckliga för återkallelse utan ytterligare utredning.
