Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 11524-23 och 13155-23
Dom den 1 februari 2024

Kort om domen

En taxiförare och innehavare av taxitrafiktillstånd hade dömts i Irland för brott med anknytning till en falsk handling och brott mot invandringslagstiftningen.

Transportstyrelsen ansåg att brottsligheten var så allvarlig att mannen inte längre kunde anses lämplig vare sig som taxiförare eller som innehavare av taxitrafiktillstånd.

Myndigheten fattade därför två separata beslut:

• taxiförarlegitimationen återkallades med tre års olämplighetstid,
• taxitrafiktillståndet återkallades med tre års olämplighetstid.

Föraren riskerade därmed att förlora både rätten att själv köra taxi och rätten att bedriva taxiverksamheten.

Trafikjuristerna överklagade besluten genom ombudet Henrik D.A. Broberg.

Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning.

Domstolen ansåg att brotten visserligen var allvarliga, men att Transportstyrelsen inte hade visat att förutsättningarna för återkallelse var uppfyllda.

Båda återkallelserna ändrades därför till varning.

Det gör domen särskilt intressant. Samma utländska brottslighet prövades mot två olika delar av taxitrafiklagen – och i båda fallen kom domstolen fram till att tre års yrkesförbud var en alltför långtgående åtgärd.

Dömd i Irland

Bakgrunden var en händelse i Irland i februari 2022.

Av de uppgifter som fanns i det irländska belastningsregistret framgick att mannen hade dömts för två brott.

Det ena avsåg innehav av en falsk handling, beskrivet som “Custody of False Instrument (Intent)”.

Det andra avsåg ett brott mot invandringslagstiftningen som enligt registeruppgifterna handlade om att avsiktligt hjälpa en annan person att resa in i, transitera genom eller vistas i staten i strid med vissa bestämmelser.

De båda gärningarna hade begåtts samma dag.

Transportstyrelsen uppfattade brottsligheten som bland annat bedrägeri och brott mot invandringslagstiftningen.

Transportstyrelsen saknade den irländska domen

En ovanlig omständighet var att Transportstyrelsen inte hade tillgång till själva domen.

Myndigheten hade försökt få mer information om brottsligheten från irländska myndigheter men hade inte lyckats få fram de fullständiga domstolshandlingarna.

Trots detta ansåg Transportstyrelsen att uppgifterna i belastningsregistret var tillräckliga för att återkalla taxiförarlegitimationen.

Detta blev en viktig del av Trafikjuristernas invändningar.

I överklagandet framhölls att Transportstyrelsen själv hade konstaterat att de närmare omständigheterna kring brottsligheten inte var klarlagda. Mot den bakgrunden ifrågasattes om myndigheten hade ett tillräckligt underlag för ett så ingripande beslut som ett treårigt yrkesförbud.

Taxiförarlegitimationen återkallades i tre år

Transportstyrelsen beslutade den 19 september 2023 att återkalla mannens taxiförarlegitimation.

Olämplighetstiden bestämdes till tre år, vilket är den lägsta tid som taxitrafiklagen medger när återkallelse sker på grund av olämplighet.

Transportstyrelsen ansåg att brottsligheten hade rubbat förtroendet för mannen som taxiförare i så hög grad att legitimationen skulle återkallas.

Beslutet gällde dessutom omedelbart.

Trafikjuristerna begärde därför inhibition så att mannen skulle kunna fortsätta arbeta under tiden som domstolen prövade överklagandet.

Förvaltningsrätten avslog först inhibitionsyrkandet.

Det innebar att återkallelsen fortsatte att gälla medan målet pågick.

Transportstyrelsen återkallade därefter även taxitrafiktillståndet

Saken stannade emellertid inte där.

Transportstyrelsen beslutade därefter, den 25 oktober 2023, att även återkalla mannens taxitrafiktillstånd.

Även här bestämdes olämplighetstiden till tre år.

Det var alltså två olika rättigheter som sattes i fråga:

Taxiförarlegitimationen avgör om personen själv får tjänstgöra som taxiförare.

Taxitrafiktillståndet avgör om personen får bedriva själva taxiverksamheten.

Transportstyrelsen ansåg bland annat att brottsligheten visade att mannen inte längre uppfyllde kravet på gott anseende som tillståndshavare.

Myndigheten resonerade också kring risken för att en person som använt falska handlingar inom ett område skulle kunna göra det även inom andra områden.

Trafikjuristerna: det krävdes en individuell bedömning

Trafikjuristernas argumentation byggde i huvudsak på att den utländska domen naturligtvis skulle respekteras, men att den inte automatiskt besvarade frågan om mannen var olämplig som taxiförare eller som tillståndshavare.

Det var två separata förvaltningsrättsliga bedömningar som behövde göras.

När det gällde taxiförarlegitimationen framhölls bland annat att:

• mannen inte tidigare hade varit föremål för något körkortsingripande,
• han hade lång erfarenhet som yrkesförare,
• han inte tidigare hade ifrågasatts som taxiförare,
• brottsligheten saknade koppling till taxiverksamheten,
• och ett treårigt yrkesförbud skulle få mycket ingripande konsekvenser för hans försörjning.

Vid återkallelse av en yrkeslegitimation krävs enligt praxis en individualiserad prövning. När brottsligheten saknar koppling till taxiverksamheten får bedömningen inte göras schablonmässigt.

Förvaltningsrätten: allvarligt brott innebär inte automatiskt återkallelse

Förvaltningsrätten började med taxiförarlegitimationen.

Domstolen konstaterade att de aktuella brotten var allvarliga.

Men domstolen gjorde samtidigt en viktig markering:

Att någon dömts för människosmuggling eller liknande brott innebär inte automatiskt att personen är förhindrad från att inneha taxiförarlegitimation.

Det avgörande är om brottsligheten rubbar förtroendet för förarens förmåga att svara för resenärernas trygghet och säkerhet.

Det är en viktig princip i domen.

Brottsrubriceringen var alltså inte tillräcklig.

Domstolen behövde bedöma vad brottsligheten faktiskt sade om mannens lämplighet som taxiförare.

Brotten saknade koppling till taxiverksamheten

Förvaltningsrätten konstaterade att Transportstyrelsen inte hade visat någon koppling mellan brotten och mannens taxiverksamhet.

Han förekom inte heller i övrigt i misstanke- eller belastningsregistret.

Han hade inte varit föremål för körkortsingripande och hade inte tidigare ifrågasatts i sin yrkesroll som taxiförare.

Domstolen hänvisade till RÅ 2008 ref. 49 och framhöll att återkallelse av en legitimation att utöva ett yrke är en starkt betungande åtgärd.

När händelserna saknar koppling till taxiverksamheten måste en schabloniserad tillämpning undvikas.

Det är dessutom Transportstyrelsen som måste visa att förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda.

Återkallelsen av taxiförarlegitimationen upphävdes

Förvaltningsrätten konstaterade att brotten var av allvarligt slag.

Trots det hade Transportstyrelsen inte visat några beröringspunkter mellan brottsligheten och mannens yrkesutövning.

Domstolen lade också vikt vid proportionaliteten och det intrång i möjligheten till försörjning som en återkallelse skulle innebära.

Slutsatsen blev därför att förutsättningarna för återkallelse inte var uppfyllda.

I stället meddelades varning.

Därefter prövades taxitrafiktillståndet

Den andra delen av domen är minst lika intressant.

Här gällde prövningen inte passagerartryggheten på exakt samma sätt, utan mannens goda anseende och lämplighet att bedriva taxiverksamhet.

Transportstyrelsen hade gjort gällande att brottsligheten visade bristande laglydnad och att mannen därför inte längre kunde anses lämplig som tillståndshavare.

Men även här gjorde Förvaltningsrätten en mer nyanserad bedömning.

Brotten nådde inte upp till kravet för obligatorisk återkallelse

Förvaltningsrätten prövade först om brottsligheten var så allvarlig att 4 kap. 2 § taxitrafiklagen var tillämplig.

Domstolen kom fram till att Transportstyrelsen inte hade visat att brotten nådde upp till det krav på allvar som bestämmelsen ställer.

Det är en mycket viktig del av domen.

Transportstyrelsen hade alltså inte lyckats visa att den utländska brottsligheten i sig var av sådan kvalificerad karaktär att taxitrafiktillståndet skulle återkallas enligt den strängare bestämmelsen.

Därmed återstod frågan om mannens anseende ändå hade skadats så mycket att tillståndet skulle återkallas enligt 4 kap. 1 §.

Även kravet på gott anseende kräver en helhetsbedömning

Förvaltningsrätten konstaterade att den som har taxitrafiktillstånd ska vara lämplig med hänsyn till bland annat ekonomiska förhållanden och gott anseende.

Bristande laglydnad kan därför påverka bedömningen.

Men även här måste det göras en helhetsbedömning.

Domstolen noterade att brotten inte hade begåtts i tjänsten och saknade annan koppling till mannens taxiverksamhet.

Brottsligheten kunde visserligen i viss mån rubba förtroendet för hans vilja och förmåga att följa regler.

Men eftersom ett återkallat tillstånd inskränker möjligheten att bedriva näringsverksamhet krävdes även här en proportionalitetsbedömning.

Brotten hade begåtts vid samma tillfälle

Domstolen fäste också vikt vid att de båda irländska lagöverträdelserna hade ägt rum vid ett och samma tillfälle.

Det hade inte heller framkommit några andra omständigheter som innebar att mannens lämplighet eller vandel kunde ifrågasättas.

Förvaltningsrätten ansåg därför att hans anseende inte hade skadats i sådan omfattning att taxitrafiktillståndet kunde återkallas.

Även detta beslut ändrades till varning.

Samma brott – två olika lämplighetsprövningar

Det är kanske den mest intressanta juridiska aspekten av domen.

Samma brottslighet ledde till två olika ingripandeärenden.

Men prövningarna hade delvis olika syften.

När taxiförarlegitimationen prövades stod frågan om passagerarnas trygghet och förtroendet för föraren i centrum.

När taxitrafiktillståndet prövades handlade frågan i stället om gott anseende, laglydnad och lämpligheten att bedriva själva verksamheten.

Förvaltningsrätten kom ändå fram till samma resultat i båda delarna:

Brottsligheten motiverade en reaktion – men inte ett treårigt yrkesförbud.

Transportstyrelsens bristande utredning fick betydelse

Ytterligare en viktig aspekt är bevisningen.

Transportstyrelsen hade vid det första beslutet inte tillgång till den irländska domen och de närmare omständigheterna kring brotten var därför oklara.

Ändå drog myndigheten långtgående slutsatser om mannens lämplighet.

I domstolen stod det klart att vissa omständigheter fortfarande inte kunde klarläggas.

Förvaltningsrätten nöjde sig därför inte med brottsrubriceringarna.

Domstolen tittade också på:

• om brotten hade samband med taxiverksamheten,
• om mannen tidigare varit misskötsam,
• om det fanns annan belastning,
• om det fanns ekonomiska motiv,
• om gärningarna var enstaka eller återkommande,
• och vilka konsekvenser återkallelserna skulle få.

Det är precis den individualiserade bedömning som Trafikjuristerna hade efterlyst.

Varför är domen viktig?

Domen är intressant av flera skäl.

För det första visar den att utländska brottsdomar kan ligga till grund för ingripande enligt taxitrafiklagen, men att den svenska myndigheten fortfarande måste göra en självständig lämplighetsbedömning.

För det andra visar domen att ett brott kan vara allvarligt utan att det automatiskt uppfyller kraven för återkallelse.

För det tredje visar domen tydligt betydelsen av kopplingen till yrkesverksamheten.

Och för det fjärde visar domen att proportionalitetsprincipen har verklig betydelse både när det gäller en taxiförarlegitimation och ett taxitrafiktillstånd.

Det är särskilt tydligt här eftersom Transportstyrelsen hade beslutat om två parallella treåriga yrkesförbud, medan domstolen slutligen ansåg att varning var tillräckligt i båda fallen.

Trafikjuristernas kommentar

Det här målet illustrerar väl varför Transportstyrelsen inte kan stanna vid en brottsrubricering.

Det råder ingen tvekan om att utländsk brottslighet kan få konsekvenser för både taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd.

Men frågan är inte bara om ett brott har begåtts.

Frågan är också vad det konkreta brottet visar om personens lämplighet att transportera passagerare respektive att bedriva taxiverksamhet.

I detta fall var brottsligheten allvarlig. Samtidigt saknades koppling till taxiverksamheten, mannen hade lång och i övrigt anmärkningsfri yrkeserfarenhet och de båda gärningarna hade inträffat vid ett och samma tillfälle.

Transportstyrelsen hade dessutom inte lyckats klarlägga de närmare omständigheterna bakom den irländska domen.

Förvaltningsrätten ansåg därför att myndigheten inte hade visat att ett så ingripande beslut som tre års olämplighet var motiverat.

Domen visar därmed tydligt skillnaden mellan att det finns skäl för ett ingripande och att förutsättningarna för återkallelse faktiskt är uppfyllda.

Fakta om målet

Domstol: Förvaltningsrätten i Göteborg
Dom: 1 februari 2024
Mål nr: 11524-23 och 13155-23
Frågor: Taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd
Brottslighet: Utländsk dom avseende falsk handling och brott mot invandringslagstiftningen
Transportstyrelsens beslut: Återkallelse med tre års olämplighetstid i båda fallen
Förvaltningsrättens dom: Båda besluten ändrades till varning
Ombud: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna
Klienten: Anonymiserad i analysen
Faktagranskad: Den 26 september 2026 av Britta M. Kjellin
Publicerad: 26:e september 2026

Kort slutsats

Transportstyrelsen återkallade både taxiförarlegitimationen och taxitrafiktillståndet efter en irländsk brottsdom.

Förvaltningsrätten konstaterade att brotten var allvarliga men att de saknade koppling till taxiverksamheten och att Transportstyrelsen inte hade visat att förutsättningarna för de långtgående återkallelserna var uppfyllda.

Resultatet blev:

varning på taxiförarlegitimationen
och varning på taxitrafiktillståndet.

Det är ett tydligt exempel på att även allvarlig brottslighet måste bedömas individuellt, konkret och proportionerligt.