JO: patienten måste först få möjlighet att medverka i utredningen

I JO 2019/20 s. 118, dnr 474-2016, kritiserades en överläkare efter att en anmälan gjorts utan att de formella förutsättningarna för en utredningsanmälan var uppfyllda.

JO betonade att en sådan anmälan förutsätter att körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning. I ärendet hade läkaren dessutom tagit del av journaluppgifter utan att ha rätt till det.

Det betyder i praktiken att det måste finnas ett faktiskt tillfälle för patienten att medverka i den fortsatta medicinska utredningen innan läkarens andra typ av anmälningsskyldighet kan aktualiseras.

Vad är medicinsk olämplighet för körkort?

Det är inte läkaren själv som fritt bestämmer vilka medicinska tillstånd som ska hindra körkortsinnehav.

Den centrala regleringen finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifterna omfattar bland annat krav som rör:

• syn,
• hjärt- och kärlsjukdomar,
• diabetes,
• neurologiska sjukdomar,
• epilepsi och andra medvetandestörningar,
• kognitiva störningar,
• sömn- och vakenhetsstörningar,
• alkohol, narkotika och vissa läkemedel,
• psykiska sjukdomar och störningar.

Föreskrifterna anger uttryckligen att varje sjukdom, skada eller annat medicinskt förhållande som kan påverka körförmågan ska bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt. Ett tillstånd som innebär en trafiksäkerhetsrisk kan utgöra hinder för innehav. Bedömningen ska samtidigt göras utifrån både tillståndets karaktär, symtombilden och omständigheterna i det enskilda fallet.

Det handlar därför inte bara om vilken diagnos en person har.

Det avgörande är hur det medicinska tillståndet förhåller sig till de krav som gäller för den aktuella körkortsbehörigheten.

---

Olika medicinska krav gäller för olika körkort

De medicinska kraven skiljer sig beroende på vilken behörighet personen har.

Körkortsförordningen delar in behörigheterna i tre grupper:

Grupp I: AM, A1, A2, A, B och BE samt behörighet för traktor.

Grupp II: Grupp I samt C1, C1E, C och CE.

Grupp III: Grupp I och II samt D1, D1E, D och DE.

För taxiförarlegitimation gäller i huvudsak samma medicinska krav som för grupp III, om inte annat särskilt anges.

Det innebär att en person kan vara medicinskt olämplig för en högre behörighet men ändå uppfylla kraven för exempelvis B-körkort.

Exempel

En person kan exempelvis inte längre uppfylla synkraven för tung lastbil men fortfarande uppfylla kraven för personbil.

En medicinsk utredning behöver därför alltid ta hänsyn till vilka behörigheter det medicinska hindret faktiskt påverkar.

Gäller läkarens anmälningsskyldighet även taxi?

Ja.

För innehavare av taxiförarlegitimation finns en motsvarande bestämmelse i 3 kap. 5 § taxitrafiklagen (2012:211).

Även där gäller att läkaren ska anmäla en person som bedöms vara medicinskt olämplig. Även taxiföraren ska underrättas innan en vanlig olämplighetsanmälan görs och motsvarande möjlighet till utredningsanmälan finns.

Detta är alltså det korrekta lagrummet. Den tidigare versionen av artikeln hänvisade felaktigt till andra bestämmelser i taxitrafiklagen.

Måste läkaren alltid anmäla?

Nej.

Körkortslagen innehåller ett viktigt undantag.

Läkaren behöver inte göra en anmälan om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Detta brukar kallas för muntligt körförbud.

När passar ett muntligt körförbud?

Ett muntligt körförbud kan exempelvis vara aktuellt efter ett medicinskt tillstånd som förväntas gå tillbaka.

Transportstyrelsen nämner ett tidigt skede efter stroke som ett exempel. Myndigheten betonar samtidigt att läkaren måste göra en individuell bedömning och att ett muntligt körförbud inte alltid är lämpligt, exempelvis när det finns anledning att tvivla på att personen kommer att följa tillsägelsen.

Det är därför inte patienten själv som kan kräva ett muntligt körförbud i stället för en anmälan.

Läkaren måste kunna bedöma att lagens förutsättningar är uppfyllda.

Om personen fortsätter köra

Om läkaren får anledning att bedöma att patienten inte följer tillsägelsen, faller skälet att avstå från anmälan bort.

Transportstyrelsen uttrycker det som att den tvingande anmälningsskyldigheten då åter aktualiseras.

Måste läkaren informera mig innan en anmälan?

Vid en vanlig anmälan om konstaterad medicinsk olämplighet är svaret ja.

10 kap. 5 § körkortslagen anger uttryckligen:

”Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren.”

Läkaren behöver däremot inte först prova exempelvis medicinering, behandling eller andra åtgärder bara för att en sådan anmälan ska vara tillåten.

Om de medicinska kraven inte är uppfyllda och övriga förutsättningar i lagen är uppfyllda kan anmälningsskyldighet föreligga.

Det är därför fel att beskriva anmälan som en sista utväg som endast får användas när alla andra alternativ är uttömda.

Kan läkaren anmäla efter att ha läst min journal?

Det beror på vilken typ av anmälan det gäller.

Den vanliga anmälan i 10 kap. 5 § första stycket bygger på att läkaren vid undersökning finner att personen är medicinskt olämplig.

Andra stycket ger däremot möjlighet till en utredningsanmälan efter undersökning eller genomgång av journalhandlingar.

Men då krävs samtidigt att:

• läkaren finner det sannolikt att personen är medicinskt olämplig, och
• personen motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning.

JO:s beslut 474-2016 visar dessutom att bestämmelsen inte i sig ger läkare en obegränsad rätt att läsa journalhandlingar som de annars saknar behörighet att ta del av.

Hur fungerar sekretessen när läkaren anmäler?

Uppgifter om en patients hälsa omfattas normalt av stark sekretess eller tystnadsplikt.

Men sekretessen hindrar inte en läkare från att fullgöra en lagstadgad anmälningsskyldighet.

Det finns dessutom en särskild uppgiftsskyldighet i 6 kap. 15 § patientsäkerhetslagen (2010:659) för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna sådana uppgifter som behövs för prövning av någons lämplighet att ha bland annat körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.

Det betyder däremot inte att vårdpersonal fritt får lämna ut fler medicinska uppgifter än vad som har stöd i reglerna.

Vad händer efter en läkaranmälan?

En vanlig missuppfattning är att läkaren återkallar körkortet.

Det gör läkaren inte.

Det är Transportstyrelsen som prövar körkortsfrågan.

När myndigheten får information som ger anledning att anta att en person inte uppfyller förutsättningarna för körkort ska Transportstyrelsen skyndsamt utreda lämpligheten. Myndigheten kan bland annat förelägga personen att ge in ett läkarintyg.

Det kan därför uppstå flera olika situationer efter en läkaranmälan.

Blir körkortet automatiskt återkallat efter läkarens anmälan?

Nej.

En anmälan är information till Transportstyrelsen. Därefter måste myndigheten pröva om den medicinska utredningen visar att personen inte längre uppfyller kraven.

Transportstyrelsen anger själv att en anmälan måste innehålla tillräckligt medicinskt underlag för att myndigheten ska kunna återkalla körkortet på den grunden. Om underlaget inte är tillräckligt kan myndigheten i stället behöva begära in ett nytt läkarintyg.

Körkortsförordningen ger uttryckligen Transportstyrelsen möjlighet att förelägga körkortshavaren att lämna in läkarintyg för att visa att de medicinska kraven är uppfyllda.

Det är därför viktigt att skilja mellan:

läkarens medicinska bedömning

och

Transportstyrelsens rättsliga beslut om körkortet.

---

Får jag yttra mig innan Transportstyrelsen beslutar?

I ett ärende där Transportstyrelsen överväger ett körkortsingripande ska körkortshavaren normalt underrättas om detta och ges möjlighet att svara.

Av 5 kap. 4 § körkortsförordningen framgår att Transportstyrelsen ska ange:

• varför myndigheten överväger ett ingripande,
• vilka bestämmelser som är aktuella,
• att körkortshavaren kan ange varför han eller hon motsätter sig ingripandet,
• vilken bevisning som åberopas.

Det är ofta i detta skede som det är särskilt viktigt att kontrollera vad läkaranmälan faktiskt bygger på.

Kan en läkaranmälan vara felaktig?

Ja.

En läkare kan exempelvis ha:

• missuppfattat de medicinska föreskrifterna,
• utgått från ett otillräckligt medicinskt underlag,
• inte skiljt mellan lägre och högre behörigheter,
• gjort en utredningsanmälan utan att patienten motsatt sig fortsatt utredning,
• grundat bedömningen på uppgifter som senare visat sig vara felaktiga.

Men att en läkaranmälan innehåller ett fel innebär inte i sig att körkortet automatiskt får behållas.

Det centrala blir i stället vilket medicinskt underlag Transportstyrelsen har när myndigheten fattar sitt beslut.

Diagnosen är inte alltid avgörande

En medicinsk diagnos betyder inte alltid att körkortet måste återkallas.

TSFS 2010:125 bygger i flera delar på en bedömning av:

• det medicinska tillståndets karaktär,
• symtomen,
• trafiksäkerhetsrisken,
• omständigheterna i det enskilda fallet.

Samtidigt innehåller föreskrifterna också konkreta gränsvärden och hinder. Där sådana bindande krav finns kan varken läkaren eller Transportstyrelsen bortse från dem enbart därför att personen exempelvis behöver körkortet i arbetet.

Det är därför viktigt att först identifiera vilken medicinsk bestämmelse som faktiskt är tillämplig.

Läkaranmälan och nya medicinska regler 2026

De medicinska körkortsreglerna förändras över tid.

Under 2025 och 2026 har flera ändringar genomförts i TSFS 2010:125.

Bland annat trädde TSFS 2025:53 i kraft den 15 januari 2026 och ändrade reglerna i 15 kap. Samma dag trädde TSFS 2026:2 i kraft med ändringar som bland annat berör reglerna om alkohol och andra substanser.

Transportstyrelsen anger också att det sedan den 15 januari 2026 inte längre finns något generellt krav på läkarintyg enbart på grund av ADHD eller autismspektrumtillstånd vid ansökan om körkortstillstånd.

Det är därför viktigt att en läkaranmälan och Transportstyrelsens bedömning kontrolleras mot de regler som gäller vid den aktuella prövningen.

Vanliga frågor om läkarens anmälningsplikt

Måste min läkare anmäla att jag har en viss diagnos?

Inte nödvändigtvis. Frågan är normalt inte bara vilken diagnos du har, utan om ditt medicinska tillstånd innebär att du inte uppfyller de medicinska krav som gäller för din behörighet.

Kan läkaren ge mig muntligt körförbud i stället?

Ja, i vissa situationer. Det förutsätter bland annat att läkaren har anledning att anta att du kommer att följa tillsägelsen att inte köra. Det är framför allt aktuellt vid tillfälliga tillstånd som kan förbättras.

Hur länge kan ett muntligt körförbud gälla?

Lagen innehåller ingen uttrycklig tidsgräns. Transportstyrelsen anser däremot att en sådan tillsägelse normalt inte bör omfatta mer än sex månader.

Är ett muntligt körförbud samma sak som ett återkallat körkort?

Nej. Körkortet är fortfarande giltigt. Ett muntligt körförbud är inte ett myndighetsbeslut om att körkortet är återkallat.

Kan Transportstyrelsen kräva ett nytt läkarintyg?

Ja. Om det finns anledning att anta att du inte uppfyller kraven kan Transportstyrelsen förelägga dig att lämna in ett läkarintyg.

Kan körkortet återkallas om jag inte lämnar läkarintyget?

Ja. Ett föreläggande ska innehålla information om att körkortet kan återkallas om det inte följs.

Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?

Ja. Ett beslut om körkortsingripande kan normalt överklagas till förvaltningsrätten.

Juridisk hjälp vid läkaranmälan och medicinskt körkortsingripande

En läkaranmälan kan innebära att Transportstyrelsen inleder en utredning om ditt fortsatta körkortsinnehav.

I sådana ärenden är det viktigt att skilja mellan tre frågor:

Vad läkaren har bedömt.

Vad de medicinska föreskrifterna faktiskt kräver.

Vad Transportstyrelsen har tillräckligt underlag för att besluta.

Trafikjuristerna arbetar med körkortsmål där medicinska förhållanden ligger till grund för Transportstyrelsens utredning eller beslut. Vi granskar bland annat läkaranmälningar, läkarintyg, provresultat, Transportstyrelsens bedömning och de föreskrifter som gäller för det aktuella medicinska tillståndet.

Om innehållet

Artikeln är skriven för att förklara läkarens anmälningsplikt och den efterföljande körkortsprocessen på ett begripligt sätt.

Informationen ersätter inte en individuell juridisk eller medicinsk bedömning. Medicinska körkortsärenden kan skilja sig mycket åt beroende på diagnos, symtom, körkortsbehörighet och vilket medicinskt underlag som finns i det enskilda fallet.

---

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 3 september 2026

Faktagranskad mot: gällande körkortslagstiftning, Transportstyrelsens medicinska föreskrifter, Transportstyrelsens aktuella trafikmedicinska vägledning samt relevant JO-praxis.

Kontrollerade rättskällor: Körkortslagen (1998:488), särskilt 1 kap. 1 §, 5 kap. 3 § och 10 kap. 5–6 §§; körkortsförordningen (1998:980), särskilt 3 kap. 1 § och 5 kap. 2–4 §§; taxitrafiklagen (2012:211), särskilt 3 kap. 3–6 §§ och 4 kap. 6 §; patientsäkerhetslagen (2010:659), särskilt 6 kap. 15 §; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:125 om medicinska krav för innehav av körkort m.m., med senare ändringar, bland annat TSFS 2024:65, TSFS 2025:53 och TSFS 2026:2; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik, utgåva 12; JO 2019/20 s. 118, dnr 474-2016; relevant praxis från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten, kammarrätt och förvaltningsrätt.

Den bifogade lagkommentaren bekräftar bland annat att läkaren ska göra sin bedömning utifrån Transportstyrelsens medicinska föreskrifter och att det tidigare kravet på ”uppenbart olämplig” har tagits bort. Kommentaren avser dock rättsläget den 1 juli 2024 och måste därför kompletteras med senare författningsändringar.