Indraget Körkort – Transportstyrelsen vs Polisen

Det sker drygt 30 000 körkortsingripanden i Sverige varje år och det finns en rad olika anledningar till varför Transportstyrelsen väljer att göra ett körkortsingripande. Det kan till exempel handla om allt ifrån att körkortsinnehavaren överskridit gällande hastighetsbegränsning, framfört ett motorfordon under påverkan av narkotika eller alkohol, att man lider av någon sjukdom eller kanske för att det i övrigt finns skäl att ifrågasätta en persons lämplighet som förare (t.ex. att man blivit omhändertagen enligt lagen om berusade personer s.k. LOB) mm. Att få sitt körkort indraget innebär att den myndighet som utfärdat förarbeviset beslutar om att återkalla det. Det vill säga, det är endast Transportstyrelsen som kan återkalla ett körkort och inte Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten.

Polisens myndighetsutövning

Polisen kan emellertid omhänderta ett körkort om en person gjort sig skyldig till en så pass allvarlig lagöverträdelse att det är sannolikt att körkortet slutligen kommer återkallas.

I ett relativt vanligt scenario så får man sitt körkort indraget på grund av fortkörning.

Detta går i praktiken till enligt följande:

1. En person blir stoppad för fortkörning

2. Personen erkänner eller förnekar fortkörningen på plats,

3. Personen får en bot och

4. Personen får ofta ett medgivande från Polisen att man beviljas framföra fordon (köra bil) under ytterligare 48 timmar.

Observera att ovan angivna scenario är ett typexempel på där en person begått en hastighetsöverträdelse där personen stoppats antingen genom en efterföljande polis eller en handhållen laserpistol (laserhastighetsmätare).

Yttrande till Transportstyrelsen

Inom loppet av 1-2 veckor, i normalfallet, får personen ett brev från Transportstyrelsen skickad till sin mantalsskrivningsadress där man underrättas om att Transportstyrelsen överväger att återkalla körkortet. I den underrättelse som man får från Transportstyrelsen framgår en kort sammanfattning om vad som skett i fallet (baserat på de uppgifter som polisen lämnat till Transportstyrelsen) och man ges tillfälle att yttra sig inför det kommande beslutet.

Chansen att Transportstyrelsen ska frångå gällande praxis och ge en mildare påföljd än normalt, är baserat på olika omständigheter i varje enskilt fall och inte minst på vad Du skriver till myndigheten!

Skulle Du, efter Ditt yttrande till Transportstyrelsen, ändå inte vara nöjd med deras beslut så bereds Du möjligheten att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten och detta görs normalt sett skriftligen.

Du bör alltid överklaga ett myndighetsbeslut som Du inte är nöjd med!

Transportstyrelsens beslut om indraget körkort bör alltid överklagas om man inte är nöjd med det beslut som myndigheten bestämt sig för. Skälen till varför Du bör göra det är:

1) Det kostar Dig inte någonting att få Din sak rättsligt prövad! Det vill säga Du riskerar inga rättegångskostnader, i form av ombudskostnader för motparten och det kostar inte heller något att domstolen tar upp överklagandet för prövning.

2) Myndighetspersoner, om än duktiga på sina saker, är inte alltid uppdaterade på gällande praxis och det finns risk att beslut blir vanemässigt påförda, trots att det finns omständigheter som t.ex. medger en sänkning av en spärrtid. Förvaltningsrätterna gör en individualiserad bedömning i varje enskilt ärende och därmed en större möjlighet för Dig att få till en ändring av Transportstyrelsens beslut.

3) Du kan inte få ett värre beslut än vad myndigheten redan meddelat. Har Transportstyrelsen meddelat Dig en beslut om indraget körkort under 5 månader, så riskerar Du därmed inte att få beslutet ändrat till ett värre beslut. Du kan endast få 5 månader eller mindre

4) Ärendet är som regel ett skriftligt förfarande. Det vill säga, Du kommer inte behöva infinna Dig i Domstol för en domstolsprövning (om Du inte själv begär det och Domstolen godkänner att ärendet föredras muntligen).

Körkortsingripande – Indraget Körkort

Ett ingripande mot körkort eller körkortstillstånd, traktorkort och förarbevis sker genom beslut om återkallelse av körkortet, beslut om körkort med villkor om alkolås eller genom varningsbeslut.

Ingripande mot körkortstillstånd, traktorkort och förarbevis sker enbart genom beslut om återkallelse eller varningsbeslut.

Återkallelsepunkter

I körkortslagens 5 kap 3 § finns nio punkter enligt vilka ett körkort ska återkallas. Punkterna 5 – 8 gäller inte för förarbevis moped klass II, snöskoter eller terränghjuling.

Punkt 1 – Grov Vårdslöshet i Trafik

Återkallelsepunkt 1 handlar om grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri och rattfylleri, även drograttfylleri. Här är det från och med den 19 januari 2013 en uppdelning i fem underpunkter.

1.a) grov vårdslöshet i trafik,

1.b) rattfylleri,

1.c) grovt rattfylleri,

1.d) brott mot säkerhet vid tunnelbana och spårväg och

1.e) brott mot järnvägslagen.

Punkt 2 – Smitning

Punkt 2 gäller obehörigt avvikande från trafikolycksplats, så kallad smitning. En förutsättning för indraget körkort är att överträdelsen inte kan anses som ringa.

Punkt 3 – Upprepade förseelser

Här handlar det om upprepade brott och förseelser mot bestämmelser i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Transportstyrelsen ingriper när det inte finns vilja eller förmåga att följa regler för trafiken.

Punkt 4 – Trafiksäkerhet

Punkt 4 avser brott mot en väsentlig trafiksäkerhetsregel. Det gäller brott mot de grundregler som måste iakttas för att trafiksäkerheten ska kunna upprätthållas. Ingripande ska dock inte ske om överträdelsen kan anses som ringa. Följande fyra exempel på allvarliga brott (typfarliga förseelser) nämns särskilt i denna punkt:

hastighetsöverträdelse

körning mot rött ljus

underlåtenhet att iaktta stopplikt

omkörning vid övergångsställe.

Bland övriga brott som i regel leder till ett indraget körkort kan nämnas: trafikfarliga omkörningar, vårdslöshet i trafik och olovlig körning.

Hastighetsöverträdelser med 31 km/tim eller mer när högsta tillåtna hastighet är 40 km/tim eller mer innebär nära nog alltid att körkortet återkallas. När vägens hastighetsbegränsning är 30 km/tim eller lägre, innebär en hastighetsöverträdelse med 21 km/tim eller mer i regel att körkortet återkallas. Indraget körkort gäller även vanligen
vid körning mot rött ljus och omkörning vid övergångsställe.

Punkt 5 – Opålitlighet i Nykterhetshänseende

Punkt 5 avser opålitlighet i nykterhetshänseende, både vad gäller alkohol och narkotika. Socialnämndens utredning och yttrande om körkortsinnehavarens nykterhetsförhållanden kan vara av stor betydelse för bedömningen av om körkortsinnehavaren är opålitlig i nykterhetshänseende och risken för vidare misskötsamhet.

Punkt 6 – Annan Brottslighet

Denna punkt gäller allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt. Vid kvalificerad brottslighet, som till exempel bedrivits yrkesmässigt eller har varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös, ska en omprövning av körkortsinnehavet ske. Exempel på sådan brottslighet som kan leda till körkortsingripande är rån, mord, narkotikabrott (ej bruk av), grov kvinnofridskränkning, grovt sjöfylleri, grov misshandel, grov narkotikasmuggling.

Punkt 7 – Medicinska krav

Denna återkallelsepunkt avser sjukdom, skada eller dylikt. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125 senast ändrade genom 2013:2) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. har en central betydelse vid tillämpningen av denna återkallelsepunkt.

Punkt 8 – Föreläggande om Intyg

Denna punkt avser underlåtenhet att följa föreläggande om att lämna läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

Punkt 9 – Hinder för att utfärda körkort

Med anledning av införandet av tredje körkortsdirektivet tillkom den 19 januari 2013 en ny återkallelsegrund som innebär att ett körkort ska återkallas om det fanns hinder för att utfärda körkort vid tiden för körkortets utfärdande och hindret fortfarande består.

Indraget Körkort – Grov vårdslöshet i trafik.

Den normala påföljden om du begått grov vårdslöshet i trafik är 24 månader, med ett spann mellan 12 – 30 månader. (jfr RÅ 84 2:35)

I prop. 1975/76:155 (sid. 99) anförde departementschefen följande:

”När det gäller de grövre trafikbrotten bör relativt långa spärrtider tillämpas. Nuvarande spärrtider om två år eller mera kan dock i flertalet fall knappast vara motiverade från trafiksäkerhetssynpunkt. Skillnad får givetvis göras mellan olika fall. Rekvisiten för att grov vårdslöshet i trafik skall anses föreligga är så stränga att man här ställs inför de verkligt kvalificerade fallen av hänsynslöshet i trafiken. En tvåårig spärrtid i enlighet med dagens praxis torde därför ofta te sig befogad i dessa fall.”

Gällande vårdslöshet i trafik, av normalgraden, så sträcker sig spannet av återkallelsetiden mellan 2 – 10 månader, där den normala påföljden ligger vid 4 månader (se under rubriken vårdslöshet i trafik).

Lång tid förlöpt

18 månader till 2 år – normalt max 12 mån spärrtid

2-3 år – synnerliga skäl att underlåta återkallelse och att låta ingripandet stanna vid en varning. 3 år eller mer – synnerliga skäl för att underlåta körkortsingripande.

Trafiknykterhetsbrott

Påföljder för rattfylleri från och med den 1 januari 2012, för de som tillhör personer som kan beviljas körkort med villkor om alkolås:

12 månader – rattfylleri

24 månader – grovt rattfylleri

24 månader – upprepade rattfyllerier inom fem år

24 månader – rattfylleri samt diagnos (alkoholberoende/alkoholmissbruk)

Rattfylleri av normalgraden vid bilkörning, oavsett alkoholkoncentration, ska ge minst tolv månaders spärrtid (möjligheten att meddela varning vid rattfylleri finns dock kvar).

För ett körkort utfärdat inom EES skickar TS en förfrågan till den utländska körkortsmyndigheten angående giltigheten av det utländska körkortet – innan svar erhålls från den utländska körkortsmyndigheten ska körkortet ogiltigförklaras i Sverige tills vidare under lägst tolv eller 24 månader.

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 13 november 2012, mål nr 3078-12, avslagit överklagande i ärende om återkallelse vid rattfylleri med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l. Synnerliga skäl för att meddela varning förelåg således inte.

Rattfylleri, annan behörighet än körkort

Grovt rattfylleri, annan behörighet eller tillhör ej personkretsen

Personer som inte kan beviljas körkort med alkohollås är personer som

• innehar svenskt körkort, men som ej är folkbokförda/permanent bosatt i Sverige
• innehar körkortstillstånd (men inget körkort)
• innehar förarbevis (enbart)
• innehar utländska körkort utfärdade utanför EES
• innehar utländska körkort inom EES, personen inte permanent bosatt i Sverige
• innehar körkort som ska återkallas även av annan anledning och prövotid löpte vid den händelsen.

Drograttfylleri/grovt drograttfylleri

I RÅ 2008 ref. 12 bedömde Regeringsrätten att indraget körkort under tolv månader inte var för lång vid drograttfylleri. Medborgaren hade vid det fallet ett stort körkortsbehov.

Spärrtidsbedömning när lång tid förflutit sedan brottet begicks

Rattfylleri med alkoholkoncentration upp till 0,25 mg/l i utandningsluften

1½ år har förlöpt – varning

3 år har förlöpt – ej åtgärd

Indraget Körkort – Övriga trafiknykterhetsbrott (alla sorter)

1½ år har förlöpt – sänk 25%

2½ år har förlöpt – sänk 50%

3½ år har förlöpt – varning

Spärrtidstrappan tillämpas även för den som tillhör personkretsen för att få alkolås.

Trafikfarlig körning

Personkretsen:

Vanligen ingen annan bedömning, det vill säga tolv eller 24 månaders spärrtid.

Minimitiden om två år gäller vid grovt rattfylleri, oavsett om brottet bedöms som grovt med hänsyn till alkoholkoncentrationen eller på grund av trafikfaran eller bådadera. Transportstyrelsen bör inte bestämma längre tid än minimitiden, på grund av trafikfaran, om inte normaltiden för det grova rattfylleriet för någon som inte tillhör personkretsen skulle vara två år redan på grund av den höga alkoholkoncentrationen.

Minimitiden om ett år vid rattfylleri av normalgraden är inte tillräcklig om Transportstyrelsen bedömer det sannolikt att körkortshavaren även kommer att dömas för vårdslöshet i trafik. I dessa fall ska Transportstyrelsen också ange hur lång del av den totala tiden som avser vårdslöshet i trafik.

Om det inte finns brottsmisstanke gällande vårdslöshet eller personen bara lagförs för rattfylleri, men det har varit fråga om en trafikfarlig körning gäller motsvarande resonemang som vid grovt rattfylleri enligt ovan. Om en icke-personkretsare skulle fått mindre än tolv månader spärrtid, så bör alltså minimitiden tolv månader räcka.

De som inte tillhör personkretsen:

Om körningen varit konkret trafikfarlig ska längre tid än normaltiden bestämmas.

Upprepade trafiknykterhetsbrott och indraget körkort på grund av flera brott. Rattfylleribrott vid två tillfällen samma dag är upprepade brott, även om de är på ”samma fylla”.

Det är också fråga om upprepat rattfylleri oavsett om det varit något tidigare körkortsingripande eller ej.

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2013-02-06, målnr 3740/12, kommit fram till att spärrtiden inte ska dubblas enbart av det skäl att det är fråga om två drograttfyllerier i stället för ett. Vid en samlad bedömning bestämdes spärrtiden till 20 månader.

Personkretsen

Vid upprepade rattfyllerier/grovt rattfylleri ska spärrtiden bestämmas till minst 24 månader. Transportstyrelsen ska inte lägga på tid med anledning av tidigare ingripanden, oavsett antal eller hur långa spärrtider som finns i historiken. Dock bör spärrtiden bli längre än minimitiden, om det enligt praxis för de som inte tillhör personkretsen skulle ha blivit längre tid än 24 månader med anledning av de brott som nu är grund för återkallelse. Om spärrtiden skulle blivit längre för de som inte tillhör personkretsen, ska motsvarande längre spärrtid bestämmas även nu. Detta gäller oavsett om fler än ett sådant brott är grund för indraget körkort eller om det tidigare varit en återkallelse för ett trafiknykterhetsbrott inom 5 år.

Minimitiden om ett år respektive två år vid rattfylleri/grovt rattfylleri bör dock gälla om det ”bara” finns tidigare ingripande med anledning av drograttfylleri.

Minimitiderna om ett respektive två år är inte tillräckliga om Transportstyrelsen ska återkalla med anledning av rattfylleri/grovt rattfylleri med alkohol vid ett tillfälle och narkotika i blod vid ett annat tillfälle. I dessa fall bör Transportstyrelsen lägga till tolv månader och ange i beslutet att denna tid avser rattfylleriet med narkotika i blod.

De som inte tillhör personkretsen och drograttfylleri

Transportstyrelsen lägger vanligen på halva den tidigare återkallelsetiden, när det gäller tidigare trafiknykterhetsbrott med brottsdatum normalt max fem år bakåt i tiden. Ligger den tidigare händelsen nära femårsgränsen bör påslaget vara något mindre än hälften. Påslaget kan inte heller vara oproportionerligt stort i förhållande till normaltiden för den nu aktuella händelsen. Vidare bör man inte utan eftertanke bestämma en spärrtid om 13 eller 14 månader, med hänsyn till att förarprov då krävs för att återfå körkort.

Indraget Körkort – Rattfylleri/grovt rattfylleri, alkohol och narkotika samtidigt

Personkretsen

Rattfylleri alkohol och droger – indraget körkort 18 månader Grovt rattfylleri alkohol och droger – indraget körkort 30 månader

De som inte tillhör personkretsen

Det är försvårande om gärningsmannen har intagit både alkohol och narkotika. Spärrtiden bör bestämmas till ca 18 månader, men kan naturligtvis varieras efter omständigheterna. Utgå från normaltiden för drograttfylleri (dvs. tolv månader) och lägg på halva normaltiden för den aktuella alkoholkoncentrationen.

Rattfylleri/grovt rattfylleri vid framförande av tungt fordon

Personkretsen

Spärrtiden ska bestämmas till lägst tolv månader (rattfylleri) alternativt 24 månader (grovt rattfylleri). Lägg inte på extra tid med anledning av att personen har framfört ett tungt fordon. Dock kan konkret trafikfara vid framförande av tungt fordon motivera längre spärrtid.

De som inte tillhör personkretsen

Trafiknykterhetsbrott vid förande av tung lastbil eller buss får i sig anses vara mer trafikfarligt än ett normalfall, varför återkallelsetiden bör vara en – tre månader längre än normaltiden i förhållande till alkoholkoncentrationen. En månad vid de kortare återkallelsetiderna och tre månader vid de längsta tiderna. Varning bör inte förekomma.

Trafiknykterhetsbrott vid framförande av moped

Sannolikhetsbedömning, vilket brott blir det? Rattfylleri eller grovt rattfylleri. Trafiknykterhetsbrott vid förande av 2-hjulig moped anses ofta mindre allvarliga ur ett straffrättsligt perspektiv, varför man vanligen dömer för rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en hög alkoholkoncentration.

I NJA 1995 s. 232 uttalade Högsta domstolen att det som princip bör gälla att rattfylleri på moped, om omständigheterna inte är särskilt försvårande, hänförs under normalgraden.

Personkretsen

Det krävs synnerliga skäl att gå under minimitiderna, vilket Transportstyrelsen generellt inte anser föreligga enbart av den anledningen att körningen varit på moped.

Om man bedömer att personen kommer att fällas till ansvar för rattfylleri – indraget körkort under lägst tolv månader.

Bedömer man att det blir grovt rattfylleri – indraget körkort under lägst 24 månader

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-01-10 i mål nr 6649-12 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden för körkortet till 4 månader. Det var mopedkörning med 0,16 mg/l.

Kammarrätten i Göteborg har i dom 2013-02-18 i mål nr 6929-12 ansett att det inte fanns anledning att bestämma kortare spärrtid än dåvarande minimitiden 12 månader vid grovt rattfylleri på moped begånget 2011.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2014-03-28 i mål nr 7191-13 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden till 8 månader. Det var mopedkörning i 5-10 km/tim ca 200 m på en avsides belägen del av en marknadsplats, där det inte befann sig några människor, med 0,39 mg/l. Kammarrätten ansåg att trafikfaran torde ha varit mycket begränsad i jämförelse med ett framförande av fordon under normala omständigheter på allmän väg och beaktade även ett stort körkortsbehov.

De som inte tillhör personkretsen

I de fall Transportstyrelsen bedömer att händelsen är mindre allvarlig även från trafiksäkerhetssynpunkt (än ett normalfall) kan återkallelsetiden bestämmas en – tre månader kortare än normaltiden i förhållande till alkoholkoncentrationen. En månad vid de kortare återkallelsetiderna och tre månader vid de längsta tiderna. Observera att spärrtiden kan bestämmas till tolv månader eller mer, trots att det inte är grovt rattfylleri.

Trafiknykterhetsbrott vid framförande av snöskoter

Huvudsakligen görs motsvarande bedömningar när det gäller snöskoterkörning på is (dvs. utanför skoterled) som vid mopedkörning. Körning på skoterled och andra trafikerade platser är mer lika bilkörningar, än mopedkörningar. Snöskotrar är förhållandevis tunga fordon.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2014-03-27 i mål nr 94-14 ansett att det inte fanns särskilda skäl att meddela varning. Körsträckan om 800 m, med tilltänkt körsträcka om 1,6 km, ansågs inte utgöra en kortare sträcka och det hade inte heller framkommit något beaktansvärt behov av körkort. Synnerliga skäl fanns dock för att sätta ner spärrtiden väsentligt till 2 månader. Det var körning på is utan konkret trafikfara med en skoter som inte går fortare än 10 km/tim och 0,18 mg/l.

Trafiknykterhetsbrott – personen har kört en kortare sträcka

Kortare sträcka innebär några meter. I typfallet har körningen skett på en parkeringsplats eller liknande och bedömningen är att trafikfaran inte varit särskilt stor. Beakta RÅ 84 Ab 166 vid bedömning av synnerliga skäl att gå under minimitid.

Tänk på att det inte är självklart att man blir dömd för grovt rattfylleri vid så korta körningar även om alkoholkoncentrationen varit över gränsen.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-05-06 målnr 935-13 ansett att synnerliga skäl förelåg att bestämma giltighetstiden för återkallelse tills vidare till sex månader (alkoholkoncentration 0,39 mg/l). I målet bedömdes 3 meter vara en ytterst kort sträcka.

Varning

Det har hittills inte meddelats varning vid alkoholkoncentrationer över 0,32 promille eller 0,16 mg/l utandningsluft, även om körkortslagen ger denna möjlighet. Se bland annat RÅ 1991 ref 13 och prop. 1989/90:2 s.45.

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2012-11-13 målnr 3078-12 avslagit körkortsinnehavarens överklagande när det var fråga om bilkörning med alkoholkoncentrationen 0,16 mg/l i utandningsluften. Mot bakgrund av vad som framkommit om omständigheterna kring körningen ansågs det inte heller finnas synnerliga skäl att sätta ned spärrtiden under 12 månader. (Kammarrätten gick inte in på frågan om varning.)

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-10-15 mål nr 3377-13 avslagit vårt överklagande där Transportstyrelsen yrkat fastställelse av ett interimistiskt återkallelsebeslut med giltighetstid ett år. Det var fråga om en 64-årig man med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l i utandningsluften, som stoppades av polisen den 1 april 2013 kl 03:57.

Körningen ägde rum mer än 8 timmar efter en middag och han kände inte av någon berusning. Mannen hade ett prickfritt körkortsinnehav sedan 1967 och körkort var en förutsättning för hans anställning. Kammarrätten gjorde en jämförelse med de fyra fall som är praxisledande i RÅ 1991 ref.13 och noterade att man kan anta att rattfylleribrottet här var en engångsförseelse, att alkoholen här inte intagits strax före körningen, att polisens iakttagelser avseende framförandet varit klart mer graverande i jämförelsefallet IV och att det här är fråga om ett mycket långt körkortsinnehav till skillnad från jämförelsefall IV. Vid en samlad bedömning av vad som framkommit målet, även med särskilt beaktande av det angelägna i att inskärpa vikten av trafiknykterhet, ansågs varning av särskilda skäl vara en tillräcklig åtgärd.

Varning kan inte bli aktuellt vid drograttfylleri, om det inte föreligger synnerliga skäl för att underlåta återkallelse enligt 5 kap. 10 § 2 st KKL.

Varningsgrundande rattfylleri och trafikfarlig körning alternativt eftersupning

Observera att det kan finnas omständigheter som gör att det inte föreligger skäl för varning trots att man i det straffrättsliga avgörandet inte fastslagit högre alkoholkoncentration än vad som är gränsen för varning. Det kan vara fråga om en person som varit tydligt påverkad, till exempel så att denne sluddrat eller raglat, eller att körningen varit trafikfarlig – men bevisningen avseende grovt rattfylleri eller vanligt rattfylleri med högre alkoholkoncentration inte har räckt till.

Personkretsen

Rattfylleri – indraget körkort under tolv månader.

De som inte tillhör personkretsen

Rattfylleri – indraget körkort under minst två månader.

Två varningsgrundande rattfyllerier inom fem år

Personkretsen

Indraget körkort under lägst 24 månader.

De som inte tillhör personkretsen

Indraget körkort under Två månader.

Medhjälp till rattfylleri/grovt rattfylleri

Medhjälpare till rattfylleri tillhör inte personkretsen.

I ett rättsfall avseende medhjälp till rattfylleri har Regeringsrätten återkallat körkortet med en spärrtid om sex månader (RÅ 1996 ref 11). När fråga är om medhjälp till grovt rattfylleri bör spärrtiden i normalfallet bestämmas till tolv månader (jfr 5 kap. 6 §).

Kliniskt rattfylleri – kontakta mig!

Drograttfylleri – med bara narkotika i urin.

Detta faller under ett eventuellt körkortsingripande gällande “opålitlig i nykterhetshänseende. För att dömas för drograttfylleri skall det förekomma narkotika i blodet, under eller i direkt anslutning till färd.

Indraget Körkort – Smitning från olycksplats – brott mot trafikbrottslagen

Grund för ingripande – Spann på återkallelsetid – Normal återkallelsetid – Anmärkning

Nedkörd vägskylt – Varning till 2 mån – Varning – Bagatellfall

Parkeringsskada – Varning till 4 mån – 2 mån – Dvs. påkörning av parkerad bil (rättsfall RÅ 1990 ref. 76)

”Under färd” – 2 till 4 mån – 4 mån – Dvs. kollision mellan två fordon i rörelse

Allvarligt brott – 4 till 6 mån – 6 mån

Om lång tid förlöpt innan ingripandet:

1 år – halvera spärrtiden 18 månader –  varning

1 år eller mer – synnerliga skäl bör föreligga för att underlåta körkortsingripande

Rättsfall

RÅ 1990 ref 76                 Parkeringsskada, återkallat två månader.

RÅ 1992 not 485              Kört på parkerad bil, även vårdslöshet i trafik, återkallat fem månader.

Upprepade brott – alla inom och ej äldre än 2 år 5 kap 3 § 3

För att det ska finnas grund för indraget körkort enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska körkortsinnehavaren gjort sig skyldig till minst tre hastighetsöverträdelser eller minst fem övriga upprepade brott (eller fem brott inklusive hastighetsöverträdelser).

Samtliga överträdelser ska ha inträffat inom en och samma tvåårsperiod, dvs. tiden mellan den första överträdelsen och den sista får inte överstiga två år. Överträdelser som är äldre än två år ska inte beaktas. Bedömningen av om en överträdelse är för gammal att beaktas ska göras innan underrättelse eller preliminär varning skickas. Om en förseelse passerar tvåårsdagen efter underrättelsen eller den preliminära varningen skickats, ska den ändå beaktas i beslutet.

Det finns ett beslut på Transporten som styr om Transportstyrelsen ska hantera brott som utgör grund för ingripande med stöd av punkt 3 eller inte. I beslutet den 2 februari 2015 om att upphäva prioriteringslistan från 2010 anges att när det gäller omprövning av innehav där indraget körkort övervägs med stöd av 3 kap. 5 § 3 p KKL och beslutet ska stanna vid varning, ska ärendet även fortsättningsvis tills vidare skrivas av utan åtgärd.

Förenklad handläggning

Observera att förenklingsbeslutet som finns noterat den 19 mars 2010 om förenklade handläggningsrutiner, delen om preliminära varningar, tar sikte på situationer när Transportstyrelsen har information om en (1) grund för att ingripa, inte när både återkallelsegrund 3 och 4 är aktuella. Om Transportstyrelsen har skrivit av/ad actat ett ärende som gäller en hastighetsöverträdelse med 27 km/tim och det senare har tillkommit två stycken så kallade ”ringa” hastighetsöverträdelser bör Transportstyrelsen alltså ingripa med stöd av både återkallelsepunkt 3 och 4.

Återkallelse vid upprepade brott

För det fall någon har gjort sig skyldig till tre ringa hastighetsöverträdelser eller jämställda brott samt fem övriga upprepade brott inom den senaste tvåårsperioden innebär detta att körkortet normalt ska återkallas. Vid så många förseelser kan särskilda skäl för varning inte komma ifråga. När en person begått 6 hastighetsöverträdelser eller fler eller 10 eller fler ”övriga brott” är normalåtgärden också återkallelse och spärrtid 2 månader. Detta gäller även när Transportstyrelsen återkallar på punkten 3 första gången, utan att tidigare ha meddelat varning, då det rör sig om väldigt många brott.

Överträdelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 3 eller 4 kan utgöra grund för ett nytt ingripande med stöd av punkt 3 och även del av grund för nytt ingripande med stöd av punkt 3 och 4.

Indraget Körkort – Upprepade hastighetsöverträdelser eller jämställda brott

I tabellen nedan redovisas exempel på hastighetsöverträdelser på vägar där hastighetsbegränsningen är satt till mer än 30 km/tim. Tänk på att varning är den normala åtgärden vid hastighetsöverskridande med 16-20 när hastighetsbegränsningen på vägen är satt till max 30 km/tim. Se varningsfall under återkallelsepunkt 4.

Andra brott som utgör grund för varning eller återkallelse med stöd av återkallelsepunkt 4 kan jämställas med hastighetsöverträdelser och utgöra del av grund för ingripande enligt alternativen i tabellen, t.ex. 1 st stopplikt-förseelse som är ett varningsfall och 2 st ringa hastighetsöverträdelser inom en tvåårsperiod.

Ang tabellen

När det i tabellen anges varning p 4 och varning p 3 betyder det att varning tidigare har meddelats med stöd av respektive punkt. Återkallelse p 4 innebär att återkallelse tidigare skett med stöd av punkten.

Observera att anvisad ”åtgärd nu” gäller vid händelser och beslut i angiven ordning. I andra fall kan tabellen dock ge ledning för bedömningen av vad som bör vara lämplig åtgärd.

Eftersom förenklingsbeslutet från den 17 mars 2010 fortfarande är gällande (varning meddelas inte för en hastighetsöverträdelse som är ett varningsfall) är alternativet enligt rad 10 en vanlig kombination. Händelserna kan i dessa fall ligga i vilken ordning som helst men samma åtgärd gäller.

Tabell 1

Indraget Körkort – Övriga upprepade brott

Upprepade brott mot bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse kan vara ”vad som helst”; samtliga händelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 1-4, ej använt bilbälte, körförbud, ej skattat fordon, överskridit spärrlinje, otillåten fordonstrafik, mm.

Även förseelser som bedöms ringa och därför inte utgör grund för indraget körkort enligt punkt 2 eller 4 ingår bland övriga brott här, till exempel ej anpassat avstånd eller ej iakttagit väjningsplikt.

5 förseelser – spärrtid = varning till 3 månader, normaltid = varning

(OBS! Fortfarande ej åtgärd enligt beslut 2015-02-02 om upphävande av prioriteringslistan, om beslut ska bli varning.)

Normalt är varning det första ingripandet vid fem övriga upprepade brott.

Observera att det normalt ska vara fråga om minst tre ”brottsdagar” när Transportstyrelsen ska ingripa mot upprepade fall av fordonsbrister.

Finns det ett tidigare ingripande med stöd av punkt 3 och det nu finns någon ny förseelse av kategorin övriga upprepade brott, ska Transportstyrelsen inte ingripa igen på grund av en enda händelse av mindre allvarligt slag. Tillkommer mer än en enda ny händelse innan två år förlöpt efter ingripandebeslutet, finns normalt inte skäl för att underlåta nytt ingripande.

Rättsfall

RÅ 1994 ref 70                 Ej hinder att beakta tidigare förseelse som lett till återkallelse vid bedömning enligt 5 kap 3 § 3

RÅ 1985 2:59                   Som ovan, men tidigare förseelse hade lett till varning

RÅ 1994 ref 46                 Förseelser mot arbets- och vilotid utgör grund enligt 5 kap 3 § 3 RÅ 1989 ref 13.

Flera bilbältes-förseelser utgör grund för återkallelse

RÅ 2009:58 Trafikförseelser i egenskap av trafikansvarig

KR Sundsvall har i dom 2006-09-19, mål nr 1613-06, ansett att det efter tre hastighetsöverträdelser (+11, +15, +14) fanns grund för indraget körkort, varning dock tillräckligt.

Övriga överträdelser som inte är att anse som ringa.

Körkortsinnehavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, 5 kap 3 § 4

Spärrtidstabellernas kolumner med ”spann” här i praxislistan ger anvisning om de normala yttre ramarna för åtgärd/spärrtid i de fall ingripande ska ske, inte för åtgärd då händelsen är ringa. I vissa fall kan det vara befogat att gå utanför ramarna, men inte på grund av konsekvensen av överträdelsen utan främst med hänsyn till körbeteendet.

Spärrtidsbedömning när lång tid förflutit

Först tar man ställning till lämplig spärrtid, därefter ska beaktas att lång tid förlöpt.

Brott äldre än 1 år

Trafikbrottslagen – halvera spärrtiden

Trafikförordningen – halvera spärrtiden om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer

Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit kortare än 4 månader

Brott äldre än 18 månader

Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer

Vårdslöshet i trafik – varning

Olovlig körning – varning

Brott äldre än 2 år

Normalt synnerliga skäl för att underlåta körkortsingripande.

Indraget Körkort – Hastighetsöverträdelser

Vägsträcka med 30- begränsning eller lägre

Övriga vägsträckor

Fordonskombinationer och bogsering

Vid fordonskombinationer som får köra max 30 km/tim och vid bogsering krävs mer än 30 km/tim över tillåten hastighet för indraget körkort. Vid konkret trafikfara kan återkallelse beslutas även vid ett mindre överskridande än 31 km/tim.

Vid bestämmande av spärrtid där hastighetsöverträdelsen skett i samband med bogsering på motorväg/motortrafikled kan en till tre månader läggas på spärrtiden med anledning av trafikfaran. Det kan vara fråga om ett ekipage som färdas i väsentligt lägre hastighet än övrig trafik eller en bogsering i förhållandevis hög hastighet. Detta oavsett om medborgaren döms bara för hastighetsöverträdelse eller både för hastighetsöverträdelse och för bogsering på motorväg (brott enligt trafikförordningen).

Rättsfall

RÅ 1983 Ab 136              Indraget körkort en månad (lastbil med efterfordon) 60 km/tim (tillåtet 20 km/tim)

RÅ 1994 ref 41 I               Varning, kört 50 km/tim på 30-sträcka RÅ 1994 ref 41 III           Varning, kört 122 km/tim på 90-sträcka

RÅ 1994 ref 41 II              Indraget körkort en månad, kört 127 km/tim på 90-sträcka

Indraget Körkort – Vårdslöshet i trafik

Vårdslöshet i trafik har ett spann i återkallelsetid på 2 till 10 månader, med normaltid för ingripande på 4 månader.

Vad har vårdslösheten bestått i?

Avsevärd hastighetsöverträdelse? Kört fordon med igenimmade rutor?

Kört mot rött ljus och kolliderat med annat fordon? Kört på fotgängare vid övergångsställe?

Kört fordon med nedisade rutor? Kört fordon och pratat i telefon?

Kört fordon i uttröttat tillstånd och somnat vid ratten?

Det är trafikbeteendet i sig, inte konsekvensen av beteendet, som är trafikfarligt. Ett riskbeteende kan vara allvarligare än normalt, t.ex. om man kör med igenimmade rutor trots att man vet att det är 30 km/tim på grund av dagis i närheten eller om man hållit på att somna flera gånger innan man till slut gör det igen och kör av vägen. Längre spärrtider än normaltid kan i sådana fall vara motiverade.

Om vårdslösheten består av en avsevärd hastighetsöverträdelse ska spärrtiden för vårdslösheten inte understiga den spärrtid som skulle bestämts om personen i stället dömts för hastighetsöverträdelse.

Vid misstänkt grov vårdslöshet i trafik, när Transportstyrelsen har stannat vid bedömningen att det är sannolikt att körkortsinnehavaren kommer att dömas för i vart fall vårdslöshet i trafik, bör Transportstyrelsen tänka på att det kan vara fråga om längre giltighetstid för beslutet än normaltiden vid vårdslöshet i trafik.

Passagerare

Om passagerare döms för vårdslöshet i trafik faller detta under återkallelsepunkt 6, eftersom punkt 4 endast gäller vid förande av motordrivet fordon. Spärrtiden ska dock överensstämma med en spärrtid enligt punkt 4.

Olovlig körning, behörigheter

Rättsfall

FR Stockholm 2013-04-17, mål nr 8640-13

Personen har gjort sig skyldig till olovlig körning. Transportstyrelsen har återkallat körkortet och körkortstillståndet i 3 månader eftersom personen vid tidpunkten för beslutet innehade rätt behörighet. Vid tidpunkten för den olovliga körningen innehade personen ett giltigt körkortstillstånd samt giltigt utländskt icke- EES-körkort. Det förelåg inte någon trafikfara vid tidpunkten för den olovliga körningen. FR har meddelat varning.

Olovlig körning under spärrtid och återkallelse med anledning av flera olovliga körningar

Vid olovlig körning under löpande spärrtid ska normalt inget spärrtidspåslag ges med anledning av det tidigare ingripandet. Är det fråga om olovlig körning under löpande spärrtid efter återkallelse med anledning av olovlig körning, bör dock halva tidigare återkallelsetiden för olovlig körning läggas på.

Vid återkallelse med anledning av flera olovliga körningar kan enkel matematik inte tillämpas för att bestämma spärrtiden.

Vid två olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan spärrtiden vid en sammantagen bedömning ofta bestämmas till nio månader.

Vid tre olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan dock sammantagen spärrtid bestämmas till 15 månader.

Övriga brott/förseelser som faller under p 4

Om återkallelse ska ske är normal återkallelsetid två månader.

OBS! Denna lista är inte uttömmande. Begreppet rent OF innebär att det inte finns någon annan polisdokumentation än ett rent OF.

Tabell 1

Anmärkningar

*Omkörning och väjningsplikt, även vid övergångsställen och cykelöverfarter Återkallelse är grundregeln, men det som körkortshavaren anför eller vad som i övrigt framkommer av utredningen bör kunna leda till varning eller ej åtgärd efter en ringabedömning. Det är viktigt att först göra en bedömning av rådande förhållanden. I de fall det inte funnits någon fara, dvs. låg trafik, inga gångtrafikanter, låg hastighet och liknande, kan förseelsen vara ringa.

Det kan finnas anledning att göra en strängare bedömning i frågan om det hela skett i stadsbebyggelse med husknutar i direkt anknytning till ett övergångsställe. Man kan aldrig veta om något barn som kan komma framspringande. Är sikten mer fri bör det finnas större förutsättningar för varning.

Tänk på att det kan vara fråga om ett tillfälligt förbiseende av en annars normalt aktsam trafikant, även om en kollision inträffat.

Rättsfall

I ett kammarrättsavgörande från Stockholm under hösten 1994 meddelades varning för en omkörningsförseelse. Som särskilda skäl anförde kammarrätten att det inträffande på långfredagen, det var ringa trafik samt att inga gångtrafikanter var vid övergångsstället (i city).

RÅ 1992 ref 74 – Ringarekvisitet vid omkörning utan betryggande avstånd i sidled. RÅ 1991 ref 20

Omkörning som ledde till kollision, återkallelse två månader

RÅ 1991 ref 43                 Påkörning av cyklist vid vänstersväng, ringarekvisit.

RÅ 1999 ref 61                 Ej förankrad last – ringa förseelse. Ej ingripande när utredning saknas.

RÅ 1991 ref 32                 Ringabedömning vid olaga yrkesmässig trafik (svarttaxi). Fem ”körningar” under samma dag ej grund för ingripande.

RÅ 1994 ref 9                   Stopplikt, särskilda skäl för varning (jfr KR Sundsvall 2006-09-11 mål nr 1943-06: återkallelse).

RÅ 1993 ref 53                 Rödljus, återkallat, oaktat prickfritt innehav, ingen trafikfara etc.

Brott som i sig kan utgöra grund för ingripande 5 kap 3 § 6

OBS! Denna lista är inte uttömmande.

Kvalificerad brottslighet, allmän brottslighet och personliga förhållanden.

Skäl för varning

Ett skäl för att låta ingripandet stanna vid varning kan vara att det förlöpt lång tid sedan brottet begicks. Se mer om detta nedan.

I de fall körkortsinnehavaren redan är frigiven från fängelse när Transportstyrelsen ska besluta om ingripande, bör Transportstyrelsen ofta stanna vid varning. Detta kan inträffa t.ex. om körkortsinnehavaren dömts till skyddstillsyn och ett kort fängelsestraff.

Finns det ett bakomliggande missbruk kan skälen för varning falla. Det är ju då fråga om både brottsligheten och de personliga förhållandena i övrigt.

Varning?

Har det förflutit lång tid sedan brottet begicks och om Transportstyrelsen kan konstatera att om personen hade ansökt om körkortstillstånd skulle ansökan inte ha avslagits – i ett sådant fall ska Transportstyrelsen inte återkalla personens körkort utan Transportstyrelsen varnar istället. Tänk på två målbröder – den ena ansöker om körkortstillstånd och får ett bifall, den andra har ett körkort och får detta återkallat. För att undvika att detta inträffar måste Transportstyrelsen snegla på tillståndspraxis för att bedöma huruvida Transportstyrelsen ska varna med anledning av den tid som har förflutit sedan brottet begåtts.

Om det inte har gått lång tid sedan brottet men personen har hunnit avtjäna sitt straff samt har blivit villkorligt frigiven när Transportstyrelsen ska avgöra ärendet, ska ett beslut om varning meddelas i stället för återkallelse.

Ej åtgärd?

Om det har förflutit mer än 4 år sedan brottet begicks ska ärendet läggas ad acta. Detta gäller under förutsättning att inget försvårande framkommit som måste utredas, avseende de personliga förhållandena.

Rättsfall

RÅ82 2:73   Brott mot 325 § sjölagen, avseende förande av motorbåt i alkoholpåverkat tillstånd, har ansetts utgöra grund för indraget körkort. (Gammal lagstiftning om sjöfylleri).

RÅ 1989 ref 106              Enbart den omständigheten att en körkortsinnehavare dömts för onykterhet till sjöss har inte ansetts utgöra grund för indraget körkort.

KRJ 2002-03-22              Onykterhet till sjöss: Körkort har återkallats under sex månader (mål nr 606-2002)

KRS 2002-05-22              Onykterhets till sjöss: Ej grund för indraget körkort (mål nr 828-2002)

KRS 2006-02-06              Grovt sjöfylleri. Länsrätten hade upphävt återkallelsebeslut.

Kammarrätten ansåg att varning var uteslutet mot bakgrund av brottets allvar och att spärrtiden skulle bestämmas till fyra månader då det inte förelegat omedelbar fara för annan sjöfart.(målnr 6720- 05)

RÅ 1992 not 232              Grov misshandel

RÅ 1992 not 526              Grovt narkotikabrott och grov varusmuggling

RÅ 1990 ref 2                   Hustrumisshandel och olaga hot mot sin hustru, ej grund för indraget körkort

RÅ 1990 ref 99                 Stöld, försök till stöld och olaga intrång. Varning tidigare på grund av tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ej ingripande med hänsyn till körkortsinnehavarens person samt omständigheterna vid brotten.

RÅ 1995 ref 61, I              Grov misshandel och olaga tvång

RÅ 1995 ref 61 II              Misshandel, dråp, rättspsykiatrisk vård

KRG 2007-03-08             Grov våldtäkt mot barn m.m. indraget körkort under 18 månader. (mål nr 6700-06)

RÅ 2006 ref 48                 Tillåtande av olovlig körning indraget körkort under 5 månader

RR 2009-03-11                 Olaga frihetsberövande, olaga tvång och våldtäkt. (mål nr 7475-08) RÅ 2009 ref 88  Mord indraget körkort under 36 månader.

Relevant länk till innehållet på denna webbsida:

Transportstyrelsen (öppnas i nytt fönster)