Indraget Körkort
Juridiska Experter inom Körkort och Yrkestrafik
Speciellt Inriktade för att hjälpa dig mot Transportstyrelsen
✔Specialiserade Jurister
✔Oöverträffad Erfarenhet
✔Gratis Inledande Rådgivning
✔ Fast Kostnad för Uppdrag
✔Förmånliga Priser
✔ Modern Processhantering
✔Högkvalitativa Uppdragsutföranden
SVERIGES
MEST ERFARNA
TRAFIKJURISTER
Oavsett om din fråga gäller körkort eller yrkestrafik, så kan du känna dig trygg med hur vi hanterar ditt ärende mot Transportstyrelsen. Som Sveriges mest erfarna jurister inom dessa frågor ger vi dig den högsta nivån av juridisk expertis, erfarenhet och engagemang.
– Kontakta en expert och få den professionella hjälp som du faktiskt kan behöva!
Erfarenhet och kompetens
Det finns, per idag, inget juridiskt ombud som fört fler processer mot Transportstyrelsen avseende körkort och taxitrafikmål än vad vi gjort.
– Samtliga rättsprocesser är offentliga, vilket innebär att vi även bevisa detta påstående.
Granskning innan Uppdrag
Det ligger i vårt intresse att vinna din sak – Därför granskar vi alltid ditt ärende gratis och bedömer dina förutsättningar innan vi åtar oss ett uppdrag.
Med vår bedömning som grund är det sedan upp till dig om du vill gå vidare med saken genom oss, eller på annat sätt.
Fasta priser
Vi erbjuder ett fast pris för vårt arbete, oberoende av ärendetyp och omfattning. Du ska känna dig trygg i att veta vad det totala priset kommer vara, redan innan du anlitar oss.
Kostnaden gäller allt arbete från ett yttrande till Transportstyrelsen till dom i Förvaltningsrätten. Hos oss hittar du inga dolda avgifter i undangömda klausuler. Vi har inte heller någon tidsbegränsning eller begränsning i omfattning, eller kvalité.
– Vårt arvode baseras, i grund och botten, på tid – precis som för de flesta andra juridiska ombud. Vår erfarenhet och kunskap innebär emellertid att våra uppdragsutföranden ständigt utförs mer effektivt. – Därför kan vårt arvode, i jämförelse med motsvarande arbete hos många andra ombud, även hållas lägre.
Modern ärendehantering
Uppdraget utförs modernt, snabbt och smidig – oavsett var du befinner dig. Hanteringen av uppdraget, sker digitalt och uppdraget utförs skriftligt. Av nämnda anledning kan vi därför åta oss uppdrag i hela Sverige.
Utförligt
När vi utför våra uppdrag, så är Professionalitet vårt kännetecken. Att vi gör ett noggrant och juridiskt djupgående arbete avspeglas ofta i uppdragets omfattning; skrivelser brukar oftast handla om minst 5-6 sidor.
Vi Gör Allt Arbete
När du anlitar oss är det vi som utför allt arbete med skrivelser – du ger oss information. Vi tar även alla nödvändiga kontakter med Transportstyrelsen och domstolen, så du inte behöver tänka på det.
All Nödvändig Information
För dig som vill söka information på egen hand så har vi en stor mängd alternativ här på webbsidan. Allt från utförlig information om olika körkortsfrågor – med tillhörande tips och råd – till mallar och Robotjuri§ten, samt även kostnadsfri rådgivning, via telefon eller via vårt kostnadsfria formulär på nätet.
Sedan 2014 har vi hjälpt en avsevärd mängd personer med yttranden och överklaganden i körkortsärenden, samt ärenden gällande taxi (licens och tillstånd) och yrkestrafik.
Faktum är att vi har sänkt spärrtider med sammanlagt flera decennier för våra klienter. Då har vi inte medräknat de som fått spärrtid reducerad genom att följa våra gratisråd eller tagit hjälp av Robotjuri§ten och våra mallar.
Ett körkortsingripande
Här beskriver vi kort vad som händer när Transportstyrelsen avser att göra ett ingripande mot ett körkort.
Transportstyrelsen har i uppdrag att förvalta trafiksäkerheten och däri ingår att ingripa mot personer som visat sig vara eller potentiellt är en fara i trafiken. Varje år gör Transportstyrelsen drygt 40 000 körkortsingripanden i Sverige. Anledningen till ingripandena varierar men, i princip handlar ingripandena antingen om ett brott eller om medicinsk olämplighet.
Indraget körkort och straffrättslig påföljd
Vi får ofta frågan om det inte är dubbelbestraffning att dels få böter för ett brott och dels få körkortet återkallat. Men den frågan är avgjord i högsta instans och man har där kommit fram till att så inte är fallet.
När det gäller potentiell trafikfara, som t.ex. i fall med medicinska hinder, så hjälper det inte heller att man kört prickfritt under ett stort antal år – det är den potentiella framtida faran som bedöms.
Anledningen till varför man får sitt körkort indraget av Transportstyrelsen beror oftast att man begått ett trafikbrott (fortkörning, rattfylleri, osv). Men även i andra fall kan du få ditt körkort indraget. Även om du inte varit i närheten av en bil. Så kan det, till exempel, bli om du man inte anser att du är personligt lämplig för att inneha körkort (opålitlighet i nykterhetshänseende eller allvarlig brottslighet).
Indraget körkort av andra orsaker är trafikbrott
I vissa fall ingriper Transportstyrelsen när det finns medicinska hinder mot körkortsinnehav, som när man har synfel, kognitiva brister, epilepsi, m.fl.
Ingripandet görs efter att Transportstyrelsen fått in en anmälan från polis, läkare eller annan om att det kan finnas hinder mot körkortsinnehav. Om ett körkort omhändertagits på plats så prioriteras ärendet framför andra. Så ett ingripande ibland kan komma långt efter en händelse/överträdelse.
När polisen omhändertar ett körkort så underrättas Transportstyrelsen inom 48 timmar. Polisen kan bara omhänderta ett körkort; det är Transportstyrelsen som ska besluta om återkallelse.
När Transportstyrelsen överväger att ingripa mot ett körkort så bli man underrättad via brev till den adress man är skriven på. Detta brev är en underrättelse och man får däri tillfälle att yttra sig inom en viss tid innan beslut fattas. Om man inte yttrar sin inom utsatt tid så kommer beslut ändå att bli meddelat .
Det är ingen idé att ringa eller skriva till Transportstyrelsen innan man fått underrättelsen, då det inte kommer påskynda saken (det kan i vissa fall till och med försämra och förlänga saken). Brevet brukar komma inom 1-2 veckor efter omhändertagandet av körkortet.
När Transportstyrelsen skickat sin underrättelse till dig så följer det oftast med en blankett som man ska fylla i. Här är det viktigt att hålla tungan rätt i mun och veta vad man bör och inte ska skriva.
Lägg tid på yttrandet! Gör ett bra jobb från början och ta reda på vad som är viktigt att ta med. Vi har mallar för många typer av återkallelsegrunder, med instruktion och råd för de olika delarna i denna blankett. Dessa mallar är en liten investering som kan hjälpa till att minska den väntade spärrtiden.
Vart skriver man yttrandet?
Om det medföljer blankett eller inte beror på ärendetypen. Vissa ärenden är mer komplicerade och passar inte för Transportstyrelsens standardblankett. Tyvärr är det också omöjligt för oss att ha mallar för alla typer av återkallelsegrunder, då det handlar om individuella förutsättningar.
Yttrandet skickar man in via post, eller – om man använder vår mall – via e-post. Tänk på att det är upp till dig att styrka dina uppgifter. Efter yttrandet inkommit till myndigheten kommer handläggaren fatta beslut.
Transportstyrelsen fattar beslut på inkomna handlingar (yttrande och bevisning). Det kommer alltså inte att vara någon kommunikation mellan den enskilde och myndigheten innan beslutet fattas. Inte heller kommer Transportstyrelsen ringa någon, även om man skriver att de kan “ringa så berättar jag mer”, eller “ring X så kan den intyga…”, eller liknande.
De klickar inte heller på några länkar eller söker information på annat sätt. Det är upp till den enskilde att i sitt yttrande anföra och bifoga allt man vill att Transportstyrelsen ska ta hänsyn till.
Beslutet skickas via ordinarie postgång, även om man skickat via e-post eller bett att få beslutet på annat sätt. Beslutet fattas också relativt omedelbart efter yttrandet inkommit.
Vill man överklaga ett beslut så ska det ske inom tre veckor från man man blivit delgiven beslutet. Att överklaga ett myndighetsbeslut kostar ingenting (om man inte anlitar ombud). Man kan inte heller få ett sämre beslut av domstolen än det Transportstyrelsen meddelat. Det finns alltså ingen anledning att inte överklaga om man inte är nöjd.
Vart skickas överklagan?
Överklagan skickar man till Transportstyrelsen, som vidarebefordrar det till Förvaltningsrätten. Hur lång tid det tar för Domstolen att meddela dom beror till stor del på hur lång spärrtid som Transportstyrelsen meddelade i sitt beslut och på hur stor arbetsbelastning Domstolen har. Vid kortare spärrtider brukar dom komma inom ett par veckor, medan det kan ta 2-6 månader i fall där spärrtiden är uppemot ett år eller mer.
Om man skickat med sin e-post i överklagan så får man oftast beslutet via e-post, men i vissa fall skickas även detta via post.
En dom från Förvaltningsrätten kan i sin tur överklagas till Kammarrätten. Men där krävs prövningstillstånd, vilket är svårt att få, så lägg krutet på att göra ett bra jobb från början.
Ett beslut från Transportstyrelsen gäller omedelbart. Det innebär att även om man överklagar så gäller det som myndigheten beslutat, till dess att domstolen sagt sitt.
Vidare gäller beslutet från när du blivit delgiven beslutet. Det betyder att det gäller från det att myndigheten kan visa att du tagit emot, eller på annat sätt fått information, om beslutet. Om man kör bil efter ett beslut är fattat och man inte vet om beslutet, så kommer polisen delge den enskilde på plats – om man blir stannad. Väljer du att framföra fordon efter att du fått indraget körkort, så begår du brottet “grov olovlig körning”, vilket innebär 6-10 månader ytterligare spärrtid.
När Spärrtiden börjar gälla
Spärrtiden gäller däremot antingen från du blivit delgiven beslutet, eller från polisen omhändertog körkortet. Om polisen omhändertagit körkortet vid en överträdelse, så gäller spärrtiden alltid från den dagen. När Transportstyrelsen, i efterföljande indragning av ditt körkort, satt en tid om hur länge spärrtiden löper, så bör du vara observant på att det gäller till och med det datum som står (med = sista dagen som man har spärrtid).
Spärrtid ett år eller mindre
När en spärrtid närmar sig slutet så skickar Transportstyrelsen ut grundhandlingar för att trycka ett nytt körkort. Detta gäller om det i beslutet framgår att de kommer skicka ut handlingar. Man kan alltså inte bara köra efter en spärrtid, även om man behållit det gamla körkortet. Vid spärrtid som gäller rattfylleri eller annat allvarligt (trafik)brott, så måste man ansöka om körkortstillstånd först.
Du får inte köra förrän:
Tips: Ta foto hos Transportstyrelsen för att undvika fördröjning p.g.a. att de avvisar fotot som är inskickat.
Spärrtid över ett år och vid prövotid
Om spärrtiden är längre än ett år, eller om man hade körkort under prövotid, så kommer man vara tvungen att ta om körkortet helt. Det gäller även riskutbildningar.
I vissa fall kan man bli ålagd att lämna prover för att visa varaktig nykterhet när man ansöker om körkortstillstånd. Sådana prover måste man lämna under 6 månader innan man kan få körkortstillståndet. Det är därför viktigt att ansöka så snart man kan när det bara kvarstår 6 månader av spärrtiden.
Återkallelse utan tidsangivelse
Vid återkallelse på grund av medicinska hinder och vissa andra ärenden, där ingen spärrtid angetts, så måste man ansöka om körkortstillstånd innan man kan få nytt körkort. Man kommer då bli ålagd att visa att det problem som föranledde återkallelsen inte längre är för handen. Blir man beviljad körkortstillstånd, så får man nytt körkort, oavsett hur länge man varit av med körkortet.
Att få indraget körkort
Körkortsåterkallelse, innebär att den myndighet som utfärdat förarbeviset beslutar om att återkalla det. Det vill säga, det är endast Transportstyrelsen som kan besluta om körkortsåterkallelse.
Polis kan, vid trafikbrott, omhänderta ett körkort om de bedömer det som sannolikt att körkortet slutligen kommer bli återkallat av Transportstyrelsen. Detta sker regelmässigt vid hastighetsöverträdelse då hastigheten varit 31 km/tim över gällande begränsning på väg med max 40 km/tim eller mer.
Vid rattfylleribrott får även Tullverket eller Kustbevakningen besluta att omhänderta ett körkort.
Vid ett omhändertagande av körkort skickar polisen körkortet till Transportstyrelsen. När handlingen inkommit till Transportstyrelsen så påbörjar Transportstyrelsen en utredning. Du har möjlighet att delta i utredningen genom att inlämna yttrande.
Om Transportstyrelsen, bedömer att det föreligger grund för att gripa in mot ett körkortsinnehav så kan något av följande inträffa. Antingen skickar de ut en underrättelse till körkortshavaren, där det är framställt att de överväger ett ingripande mot körkortet. I Undantagsfall skickar de istället ut ett preliminärt beslut om varning. Oavsett det handlar om preliminärt beslut eller övervägande om körkortsingripande får man möjlighet att yttra sig innan beslut blir meddelat.
Om beslut blir meddelat så kan detta handla om antingen en spärrtid eller varning. Observera att även körkortstillstånd kan bli föremål för ingripande. Det beslut som Transportstyrelsen meddelar kan man även överklaga till förvaltningsrätten.
Tillfälligt beslut om körkortsingripande
Transportstyrelsen kan gripa in mot ett körkortsinnehav även i de fall där det inte finns något straffrättsligt avgörande i saken. Om Polis misstänker dig för ett trafikbrott så kan de besluta att omhänderta ditt körkort oavsett din inställning. Att du anser att Polisen gjort en felaktig bedömning och du exempelvis motsätter dig en ordningsbot har ingen betydelse i sammanhanget. Tillvägagångssättet hos Transportstyrelsen är samma som beskrivet ovan.
Transportstyrelsen startar nämligen en utredning baserat på beslutet om omhändertagande av ditt körkort och övrig avrapportering som polis överlämnat till Transportstyrelsen. Om Transportstyrelsen, baserat på polisens inlämnade handlingar, anser att det är sannolikt att du slutligt kommer dömas för brottet så kommer du att meddelas ett tillfälligt beslut (interimistisk beslut). Bedömningen om det är sannolikt handlar inte om en prövning av om man är skyldig eller inte (den bedömningen gör Tingsrätten, eller du själv om du godkänner böter).
Ett tillfälligt beslut om körkortsingripande har samma verkan som ett vanligt beslut och gäller tills dess spärrtid löpt ut eller det straffrättsliga förfarandet har avgjorts. Om ett tillfälligt beslut löper medan du blir dömd eller frikänd från det brott du varit misstänkt för så ska det tillfälliga beslutet ersättas med ett slutligt beslut. I tillfälliga ingripanden och beslut har du samma möjlighet att medverka i utredningen genom att yttrande. Du kan även överklaga tillfälliga beslut till Förvaltningsrätten. Värt att notera är dock att Förvaltningsdomstolarna inte kan meddela en varning i frågor som handlar om tillfälliga körkortsingripanden.
Trafikbrottet
Trafiköverträdelser kan vara mer eller mindre allvarliga och därmed ha en variation straffrättsliga påföljder. I mindre allvarliga fall meddelas man normalt sett en ordningsbot på plats av polis eller senare genom ett strafföreläggande av åklagare. Om överträdelsen är allvarlig kan emellertid allt från fängelse och dagsböter till samhällstjänst meddelas.
Erkännanden
Att erkänna en trafiköverträdelse innebär i vanliga fall att det inte krävs någon vidare utredning i saken. Detta gäller till exempel om man begår en hastighetsöverträdelse, kört mot rött m.m. I dessa fall meddelas du en ordningsbot av polis. Skriver man under denna så är brottet konstaterat. Vid något allvarligare fall kan Åklagaren, när en förundersökning är klar, besluta om strafföreläggande. Om du vill få skuldfrågan och bevisning prövad, så måste du neka till strafföreläggande och låta Tingsrätten avgöra brottet.
För grövre trafiköverträdelser så måste skuldfrågan, trots erkännande, ändå prövas i domstol. Det gäller särskilt i de fall där fråga om allvarligare påföljd och straff är aktuella.
Accepterande handling
Att godta en ordningsbot, ett kontorsföreläggande eller ett strafföreläggande är en accepterande handling och ses som ett erkännande. Att godta ett förelägganden innebär att föreläggandet gäller som en lagakraftvunnen dom och det är enbart via Tingsrätt som man kan klaga på ett felaktigt föreläggande. Ett strafföreläggande blir registrerat i åklagarens strafförelägganderegister, vilket är offentligt.
Har man har erkänt en trafiköverträdelse så kommer erkännandet att ligga till grund för Transportstyrelsen bedömning i frågan om körkortsingripandet. Erkännandet innefattar även de omständigheter som polis meddelat i anledning av överträdelsen.
Om man har erkänt en trafiköverträdelse som ryms inom körkortslagens återkallelsegrunder så har Transportstyrelsen fog för ett ingripande. Ett ingripande består av varning eller meddelade av spärrtid. Spärrtiderna för olika trafiköverträdelser varierar men, kortfattat så kan en spärrtid som lägst vara 1 månad och som mest 36 månader.
Vid felaktigt erkännande kan man begära undanröjande av ordningsbot/strafföreläggande hos Tingsrätten, men Tranportstyrelsen gör sitt ingripande även om detta görs.
Indraget Körkort körkortsåterkallelse i praktiken
I ett relativt vanligt scenario går ett körkortsingripande till enligt följande: Du blir stoppad för för att du är misstänkt för ett trafikbrott (låt säga hastighetsöverträdelse). Polisen ger dig möjligheten att erkänna eller neka till överträdelsen. Du väljer att erkänna och, under förutsättningen att inte hastighetsöverträdelsen var extremt allvarlig, utfärdar en ordningsbot samt beslutar att omhänderta ditt körkort. I vanliga fall lämnar polisen medgivande om att du kan framföra fordon under ytterligare 48 timmar.
Spärrtiden börjar löpa från samma dag som polisen omhändertar ditt körkort. Polisen skickar ditt körkort, beslut om omhändertagande av körkort och ordningsföreläggandets godkännande till Transportstyrelsen.
Inom loppet av, i normalfallet, 1-2 veckor får du hem en underrättelse från Transportstyrelsen. I denna meddelar Transportstyrelsen att de överväger att fatta beslut i körkortsärende. “Tillfälle att yttra dig innan beslut i körkortsärende”. I underrättelsen framgår kort sammanfattning om vad som skett, baserat på de uppgifter som polisen lämnat till Transportstyrelsen.
Yttrande till Transportstyrelsen
I ovan nämnda underrättelsen har Transportstyrelsen bifogat en yttrandeblankett. Det finns inget krav på att yttrandet måste skrivas på den blankett som Transportstyrelsen skickat till dig. Men, om du själv har tänkt yttra dig så rekommenderar vi att du använder dig av Transportstyrelsens blankett eller den mall med råd och exempel som vi har i vår webbshop. I den bifogade yttrandeblanketten har Transportstyrelsen en del grundläggande frågor. Svaren på dessa frågor kan, i viss utsträckning, ge svar på om det finns skäl att frångå gällande praxis i ditt fall. Yttrandeblankettens frågor är emellertid långt ifrån uttömmande. Det kan finnas en mängd omständigheter i varje enskilt fall som kan ha en såväl inverkande som ibland helt avgörande betydelse för vilken spärrtid som kan komma att anses välavvägd.
Vår artikel om yttrande till Transportstyrelsen ger svar på många av de frågor kan uppstå när man fått ett föreläggande från Transportstyrelsen.
För konkreta råd och tips kring vad ett yttrande bör innehålla rekommenderar vi dig att titta på mallarna i vår webbutik. Vill du ha professionell hjälp av oss som ditt ombud, så kan du kontakta oss på 010 10 10 020, så går vi igenom ditt ärende. Samtalet är givetvis kostnadsfritt.
Du bör alltid överklaga ett myndighetsbeslut
Du kan alltid överklaga Transportstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten. Det gäller alla beslut om körkortsingripanden som Transportstyrelsen meddelat. Men, i vanliga fall överklagar man sällan ett beslut om varning.
Om du däremot blir meddelad en spärrtid som du inte är nöjd med, så kan det många gånger vara väl värt att överväga en överklagan. Det är även vår bestämda uppfattning att man alltid bör överklaga myndighetsbeslut som man inte är nöjd med. Nedan listar vi anledningarna.
- Inga kostnader – I de här ärendena finns inga rättegångskostnader så att överklaga Transportstyrelseens beslut kostar ingenting. Såvida du inte anlitar ett ombud.
- Inget att förlora – Du kan aldrig få ett sämre utfall än vad Transportstyrelsen redan meddelat i sitt beslut. Du har med andra ord allt att vinna och inget att förlora på att överklaga.
- Skriftligt förfarande – Hela processen är i normala fall skriftlig. Du behöver alltså inte inställa dig i domstol och framföra din sak muntligt.
- Snabb process – Förvaltningsdomstolarna prioriterar ärenden utifrån hur lång spärrtid som har blivit meddelad. Det innebär att ett beslut om 2 månader spärrtid sällan tar längre tid än ett par veckor innan en dom blir meddelad. Däremot kan ärenden där återkallelsetid om 12 månader blivit meddelad ta allt från 2-5 månader.
- Spärrtiden löper oavsett – Att överklaga en beslut om körkortsingripande påverkar inte spärrtiden. Om spärrtiden löper ut innan Förvaltningsrätten meddelat en dom, så får du oavsett tillbaka körkortet.
- Rättsligt prövad av sakkunnig – Det kan vara väl värt att få sin sak rättsligt prövad. Inte mist för att körkortsingripanden förutsätter en individualiserad prövning och domstolen kan beakta sånt som Transportstyrelsen inte gör. Exempel på sådana mål är ofantligt många.
Farfarsrättigheter
Bortsett från ovanstående lista kan det finnas skäl att överklaga ett körkortsingripande om ingripandet är förenat med spärrtid. Det gäller framför allt om du tagit B-körkort före den 1 juli 1996. Om du tillhör denna personkrets så innehar du s.k. farfarsrättigheter vilket innebär att du har rätten att köra personbilar (B) som är tyngre än 3500kg och till detta även dra ett lätt släp med en totalvikt på högst 750 kg.
En återkallelse av körkort (även om spärrtiden enbart blir en månad) resulterar i att du förlorar din farfarsrättighet. Detta är viktigt att du är medveten om eftersom det är många som kör runt med exempelvis en tyngre husbil än 3500kg med endast B-körkort utifrån denna “farfarsrättighet”.
Olika anledningar till Indraget Körkort – körkortsåterkallelse
Transportstyrelsen kan gripa in mot ett körkortsinnehav på många olika sätt. Det kan handla om trafikrelaterade lagöverträdelser som exempelvis fortkörning, ej iakttagit stopplikt, kört för nära framförvarande fordon, flertalet mindre överträdelser med mera.
Men, det kan även vara andra orsaker till varför Transportstyrelsen beslutar att återkalla ditt körkort. En anledning kan vara om du får en sjukdom som gör att du inte längre uppfyller de medicinska villkoren för att inneha ett körkort. Eller om du är klassificerad att som opålitlig i nykterhetshänseende.
När det gäller ingripanden baserade på medicinskt hinder så är förutsättningarna att vinna framgång ytterst begränsade. En av de mer avgörande omständigheterna är i dessa fall vad en specialistläkare inom det medicinska området gjort för bedömning. Man måste gå igenom ärendet för att kunna göra en bedömning om det finns möjlighet att vinna framgång eller inte.
Har du frågor som rör Indraget Körkort – körkortsåterkallelse? Webbsidan är uttömmande och innehåller det mesta som rör återkallelsegrunder. Du är även välkommen att kontakta oss på 010 10 10 020 om du inte finner svar på din fråga. Observera dock att vi inte arbetar med brottmål – utan vår specialitet är riktad mot körkortsfrågor.
Rättshjälp och Rättsskydd
Rättshjälp beviljas inte i ärenden som handlar om indraget körkort. Förvaltningsdomstolarna har ansett att rättshjälp är obehövligt att meddela utifrån den avhjälpande funktion som domstolarna och myndigheter ska tillhandahålla den enskilde.
Rättsskydd genom t.ex. hemförsäkring utgår ifrån den enskilda försäkringens villkor. Dessa villkor handlar om att frågan ska avse en tvist som kan lösas i allmän domstol; vilket inte inbegriper förvaltningsrättsliga ärenden – såsom körkortsingripanden. Oss veterligen, så finns inget svenskt försäkringsbolag som medger rättsskydd i frågor om körkortsingripande.
Om ditt försäkringsbolag hänvisar till att du ska be ombudet att ansöka, så bör du stå på dig och begära att de gör en förhandsbedömning om de kommer bevilja rättsskydd för ett ärende om indraget körkort mot Transportstyrelsen. Om ditt ombud gör en förfrågan och får avslag, vilket kommer vara resultatet utifrån försäkringsvillkoren, så är det du som kommer få bekosta den tid som ombudet lagt på att ansöka om rättsskydd.
Av denna anledning och för att tillvarata dina intressen kommer vi inte att ansöka om rättsskydd eller rättshjälp i dessa ärenden.
Återkallelse – Indraget Körkort
Texten nedan innefattar de utgångslägen som Transportstyrelsen förhåller sig till gällande indragning av ditt körkort och är uppdelad enligt körkortslagens nio återkallelsepunkter.
Återkallelsepunkter
I körkortslagens 5 kap 3 § finns nio punkter enligt vilka ett körkort ska bli indraget. Punkterna 5 – 8 gäller inte för förarbevis moped klass II, snöskoter eller terränghjuling. Här ger vi en kort beskrivning av de olika punkterna. Längre ned förklaras varje punkt mer ingående (se menyn).
Punkt 1 – Grov Vårdslöshet i Trafik
Återkallelsepunkt 1 handlar om grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri och rattfylleri, även drograttfylleri. Här är det från och med den 19 januari 2013 en uppdelning i fem underpunkter.
1a grov vårdslöshet i trafik, 1b rattfylleri, 1c grovt rattfylleri, 1d brott mot säkerhet vid tunnelbana och spårväg och 1e brott mot järnvägslagen.
Vårdslöshet av normalgraden ligger under punkt 4.
Punkt 2 – Smitning
Punkten gäller obehörigt avvikande från trafikolycksplats, så kallad smitning. En förutsättning för indraget körkort är att överträdelsen inte kan anses som ringa.
Punkt 3 – Upprepade förseelser
I punkt 3 avhandlar man återkallelser vid minst tre hastighetsöverträdelser eller minst fem övriga upprepade brott inom två år.
Punkt 4 – Trafiksäkerhet, olika trafikförseelser
Punkten avser brott mot en väsentlig trafiksäkerhetsregel. Det gäller brott mot de grundregler som måste iakttas för att trafiksäkerheten ska kunna upprätthållas. Ingripande ska dock inte ske om överträdelsen kan anses som ringa. Följande fyra exempel på allvarliga brott (typfarliga förseelser) nämns särskilt i denna punkt:
- hastighetsöverträdelse
- körning mot rött ljus
- underlåtenhet att iaktta stopplikt
- omkörning vid övergångsställe.
Hastighetsöverträdelser med 31 km/tim eller mer när högsta tillåtna hastighet är 40 km/tim eller mer innebär nära nog alltid att körkortet återkallas. När vägens hastighetsbegränsning är 30 km/tim eller lägre, innebär en hastighetsöverträdelse med 21 km/tim eller mer i regel att körkortet återkallas. Indraget körkort gäller även vanligen vid körning mot rött ljus och omkörning vid övergångsställe.
Bland övriga brott som i regel leder till ett indraget körkort kan nämnas: trafikfarliga omkörningar, vårdslöshet i trafik och olovlig körning.
Punkt 5 – Opålitlighet i Nykterhetshänseende
Punkten avser opålitlighet i nykterhetshänseende, både vad gäller alkohol och narkotika. Socialnämndens utredning och yttrande om körkortsinnehavarens nykterhetsförhållanden kan vara av stor betydelse för bedömningen av om körkortsinnehavaren är opålitlig i nykterhetshänseende och risken för vidare misskötsamhet.
Punkt 6 – Annan Brottslighet, personligt olämplig
Denna punkt gäller allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt. Vid kvalificerad brottslighet, som till exempel bedrivits yrkesmässigt eller har varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös, ska en omprövning av körkortsinnehavet ske. Exempel på sådan brottslighet som kan leda till körkortsingripande är rån, mord, narkotikabrott (ej bruk av), grov kvinnofridskränkning, grovt sjöfylleri, grov misshandel, grov narkotikasmuggling.
Punkt 7 – Medicinska krav
Återkallelsepunkt 7 avser sjukdom, skada eller dylikt. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125 senast ändrade genom 2013:2) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. har en central betydelse vid tillämpningen av denna återkallelsepunkt.
Punkt 8 – Föreläggande om Intyg
Denna punkt avser underlåtenhet att följa föreläggande om att lämna läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.
Punkt 9 – Hinder för att utfärda körkort
Med anledning av införandet av tredje körkortsdirektivet tillkom den 19 januari 2013 en ny återkallelsegrund som innebär att ett körkort ska bli indraget om det förelåg hinder för att utfärda körkort vid tiden då körkortet blev utfärdat och hindret fortfarande består.
Spärrtid när lång tid förflutit sedan överträdelsen – Indraget Körkort
Först tar man ställning till lämplig spärrtid, därefter ska hänsyn se till hur lång lång tid förlöpt.
Brott äldre än 1 år
- Trafikbrottslagen – halvera spärrtiden
- Trafikförordningen – halvera spärrtiden om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer
- Enligt Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit kortare än 4 månader
Brott äldre än 18 månader
- Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer
- Vårdslöshet i trafik – varning
- Olovlig körning – varning
Brott äldre än 2 år
Normalt synnerliga skäl för att underlåta körkortsingripande.
Här handlar det om upprepade brott och förseelser mot bestämmelser i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Transportstyrelsen ingriper när det inte finns vilja eller förmåga att följa regler för trafiken.
Punkt 1, Grov vårdslöshet i trafik & rattfylleri – Indraget Körkort
Gällande vårdslöshet i trafik, av normalgraden, så sträcker sig spannet av återkallelsetiden mellan 2 – 10 månader, där den normala påföljden ligger vid 4 månader.
Se egen rubrik under punkt 4 för vårdslöshet i trafik av normalgraden.
Grov Vårdslöshet i Trafik
Den normala påföljden om du begått grov vårdslöshet i trafik är 24 månader, med ett spann mellan 12 – 30 månader (jfr RÅ 84 2:35).
I prop. 1975/76:155 (sid. 99) anförde departementschefen följande:
”När det gäller de grövre trafikbrotten bör relativt långa spärrtider tillämpas. Nuvarande spärrtider om två år eller mera kan dock i flertalet fall knappast vara motiverade från trafiksäkerhetssynpunkt. Skillnad får givetvis göras mellan olika fall. Rekvisiten för att grov vårdslöshet i trafik skall anses föreligga är så stränga att man här ställs inför de verkligt kvalificerade fallen av hänsynslöshet i trafiken. En tvåårig spärrtid i enlighet med dagens praxis torde därför ofta te sig befogad i dessa fall.”
Indraget körkort på grund av Rattfylleri
Påföljder för rattfylleri från och med den 1 januari 2012, för de som tillhör personer som kan beviljas körkort med villkor om alkolås:
- Rattfylleri = 12 månader
- Grovt Rattfylleri = 24 månader därtill föreläggande om prover för att påvisa varaktig nykterhet.
- Upprepade Rattfyllerier inom 5 år = 24 månader samt föreläggande om prover för att påvisa varaktig nykterhet.
- Rattfylleri samt diagnos (alkoholberoende/alkoholmissbruk) = 24 månader men, även föreläggande om prover för att påvisa varaktig nykterhet.
Rattfylleri av normalgraden – indraget körkort
Vid bilkörning ska rattfylleri av normalgraden, oavsett alkoholkoncentration, ska ge minst tolv månader spärrtid. Möjligheten att meddela varning vid rattfylleri finns dock kvar, men är svårt att få. Kammarrätten i Jönköping har i dom den 13 november 2012, mål nr 3078-12, avslagit överklagande i ärende om återkallelse vid rattfylleri med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l. Synnerliga skäl för att meddela varning förelåg inte ansåg domstolen.
Grovt rattfylleri
Minimitiden om två år gäller vid grovt rattfylleri, oavsett om brottet bedöms som grovt med hänsyn till alkoholkoncentrationen eller på grund av trafikfaran eller bådadera. Transportstyrelsen bör inte bestämma längre tid än minimitiden, på grund av trafikfaran, om inte normaltiden för det grova rattfylleriet för någon som inte tillhör personkretsen skulle vara två år redan på grund av den höga alkoholkoncentrationen.
Minimitiden om ett år vid rattfylleri av normalgraden är inte tillräcklig om Transportstyrelsen bedömer det sannolikt att körkortshavaren även kommer att dömas för vårdslöshet i trafik. I dessa fall ska Transportstyrelsen också ange hur lång del av den totala tiden som avser vårdslöshet i trafik.
Enbart rattfylleri
Om det inte finns brottsmisstanke gällande vårdslöshet eller personen bara lagförs för rattfylleri, men det har varit fråga om en trafikfarlig körning gäller motsvarande resonemang som vid grovt rattfylleri enligt ovan.
Kammarrätten i Jönköping har i dom 2013-02-06, målnr 3740/12, kommit fram till att spärrtiden inte ska dubblas enbart av det skäl att det är fråga om två drograttfyllerier i stället för ett. Vid en samlad bedömning bestämdes spärrtiden till 20 månader.
Upprepade rattfyllerier
Vid upprepade rattfyllerier/grovt rattfylleri ska spärrtiden bestämmas till minst 24 månader. Transportstyrelsen ska inte lägga på tid med anledning av tidigare ingripanden, oavsett antal eller hur långa spärrtider som finns i historiken. Dock bör spärrtiden bli längre än minimitiden, om det enligt praxis för de som inte tillhör personkretsen skulle ha blivit längre tid än 24 månader med anledning av de brott som nu är grund för återkallelse. Om spärrtiden skulle blivit längre för de som inte tillhör personkretsen, ska motsvarande längre spärrtid bestämmas även nu. Detta gäller oavsett om fler än ett sådant brott är grund för indraget körkort eller om det tidigare varit en återkallelse för ett trafiknykterhetsbrott inom 5 år.
Rattfylleri alkohol och narkotika
Minimitiden om ett år respektive två år vid rattfylleri/grovt rattfylleri bör dock gälla om det ”bara” finns tidigare ingripande med anledning av drograttfylleri.
Minimitiden om ett respektive två år är inte tillräcklig om Transportstyrelsen ska återkalla med anledning av rattfylleri/grovt rattfylleri med alkohol vid ett tillfälle och narkotika i blod vid ett annat tillfälle. I dessa fall bör Transportstyrelsen lägga till tolv månader och ange i beslutet att denna tid avser rattfylleriet med narkotika i blod.
Spärrtider, indraget körkort
Transportstyrelsen lägger vanligen på halva den tidigare återkallelsetiden, när det gäller tidigare trafiknykterhetsbrott med brottsdatum normalt max fem år bakåt i tiden. Ligger den tidigare händelsen nära femårsgränsen bör påslaget vara något mindre än hälften. Påslaget kan inte heller vara oproportionerligt stort i förhållande till normaltiden för den nu aktuella händelsen. Vidare bör man inte utan eftertanke bestämma en spärrtid om 13 eller 14 månader, med hänsyn till att förarprov då blir nödvändigt för att återfå körkort.
Alkolås
Personer som inte kan beviljas körkort med Alkohol-Lås är personer som innehar:
- svenskt körkort, men som ej är folkbokförda/permanent bosatt i Sverige
- körkortstillstånd (men inget körkort)
- förarbevis (enbart)
- utländska körkort utfärdade utanför EES
- utländska körkort inom EES, personen inte permanent bosatt i Sverige
- körkort som ska bli återkallat även av annan anledning och prövotid löpte vid den händelsen.
Utländskt körkort
För ett körkort utfärdat inom EES skickar TS en förfrågan till den utländska körkortsmyndigheten angående giltigheten av det utländska körkortet – innan svar inkommit från den utländska körkortsmyndigheten ska körkortet bli förklarat ogiltigt i Sverige tills vidare under lägst tolv eller 24 månader.
Drograttfylleri
I RÅ 2008 ref. 12 bedömde Regeringsrätten att indraget körkort under tolv månader inte var för lång vid drograttfylleri. Medborgaren hade vid det fallet ett stort körkortsbehov.
Detta kan översättas till att domstolen anser att spärrtiden vid drograttfylleri ska vara minst 12 månader.
Trafikfarlig körning
Vanligen ingen annan bedömning, det vill säga tolv eller 24 månaders spärrtid.
Rattfylleri och drograttfylleri samtidigt
Vid rattfylleri med alkohol och droger – indraget körkort 18 månader. Grovt rattfylleri med alkohol och droger – indraget körkort 30 månader
Rattfylleri vid framförande av tungt fordon
Spärrtiden ska bestämmas till lägst tolv månader (rattfylleri) alternativt 24 månader (grovt rattfylleri). Transportstyrelsen lägger inte på extra tid med anledning av att personen har framfört ett tungt fordon. Dock kan konkret trafikfara vid framförande av tungt fordon motivera längre spärrtid.
Trafiknykterhetsbrott med moped
Transportstyrelsen gör en sannolikhetsbedömning, vilket brott blir det; rattfylleri eller grovt rattfylleri? Trafiknykterhetsbrott vid förande av 2-hjulig moped anses ofta mindre allvarliga ur ett straffrättsligt perspektiv, varför man vanligen dömer för rattfylleri av normalgraden även om föraren haft en hög alkoholkoncentration.
Rättspraxis
I NJA 1995 s. 232 uttalade Högsta domstolen att det som princip bör gälla att rattfylleri på moped, om omständigheterna inte är särskilt försvårande, ska bli bedömt under normalgraden.
Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-01-10 i mål nr 6649-12 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden för körkortet till 4 månader. Det var mopedkörning med 0,16 mg/l.
Kammarrätten i Göteborg har i dom 2013-02-18 i mål nr 6929-12 ansett att det inte fanns anledning att bestämma kortare spärrtid än dåvarande minimitiden 12 månader vid grovt rattfylleri på moped begånget 2011.
Synnerliga skäl
Kammarrätten i Stockholm har i dom 2014-03-28 i mål nr 7191-13 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden till 8 månader. Det var mopedkörning i 5-10 km/tim ca 200 m på en avsides belägen del av en marknadsplats, där det inte befann sig några människor, med 0,39 mg/l. Domstolen ansåg att trafikfaran torde ha varit mycket begränsad i jämförelse med ett framförande av fordon under normala omständigheter på allmän väg och beaktade även ett stort körkortsbehov.
Transportstyrelsens bedömning
Transportstyrelsen anser inte att man bör gå under minimitiden enbart på grund av att körningen varit på moped. Om man bedömer att personen kommer att bli dömd till ansvar för rattfylleri – indraget körkort under lägst tolv månader. Bedömer man att det blir grovt rattfylleri – indraget körkort under lägst 24 månader
I de fall Transportstyrelsen bedömer att händelsen är mindre allvarlig även från trafiksäkerhetssynpunkt (än ett normalfall) kan återkallelsetiden bestämmas en – tre månader kortare än normaltiden i förhållande till alkoholkoncentrationen. En månad vid de kortare återkallelsetiderna och tre månader vid de längsta tiderna. Observera att spärrtiden kan bestämmas till tolv månader eller mer, trots att det inte är grovt rattfylleri.
Trafiknykterhetsbrott med snöskoter
Huvudsakligen görs motsvarande bedömningar när det gäller snöskoterkörning på is (dvs. utanför skoterled) som vid mopedkörning. Körning på skoterled och andra trafikerade platser är mer lika bilkörningar, än mopedkörningar. Snöskotrar är förhållandevis tunga fordon.
Kammarrätten i Stockholm (rättsfallet 94-14) ansåg inte att det inte förelåg särskilda skäl att meddela varning. Körsträckan om 800 meter med tilltänkt körsträcka om 1,6 km, bedömde man inte utgöra en kortare sträcka och det hade inte heller framkommit något beaktansvärt behov av körkort. Synnerliga skäl fanns dock för att sätta ner spärrtiden väsentligt till 2 månader. Det var körning på is utan konkret trafikfara med en skoter som inte går fortare än 10 km/tim och 0,18 mg/l.
Rattfylleri – kört kortare sträcka
Kortare sträcka innebär några meter. I typfallet har körningen skett på en parkeringsplats eller liknande och bedömningen är att trafikfaran inte varit särskilt stor. Beakta RÅ 84 Ab 166 vid bedömning av synnerliga skäl att gå under minimitid.
Tänk på att det inte är självklart att man blir dömd för grovt rattfylleri vid så korta körningar även om alkoholkoncentrationen varit över gränsen.
Kammarrätten i Stockholm (målet 935-13) ansåg att synnerliga skäl förelåg att bestämma giltighetstiden för återkallelse tillsvidare till sex månader (alkoholkoncentration 0,39 mg/l). I målet bedömde man att 3 meter vara en ytterst kort sträcka.
Varning
Det har hittills inte meddelats varning vid alkoholkoncentrationer över 0,32 promille eller 0,16 mg/l utandningsluft, även om körkortslagen ger denna möjlighet. Se bland annat RÅ 1991 ref 13 och prop. 1989/90:2 s.45.
Kammarrätten i Jönköping har i dom, den 2012-11-13, (målet 3078-12) avslagit körkortsinnehavarens överklagande när det var fråga om bilkörning med alkoholkoncentrationen 0,16 mg/l i utandningsluften. Mot bakgrund av vad som framkommit om omständigheterna kring körningen ansåg man inte att det förelåg synnerliga skäl att sätta ned spärrtiden under 12 månader (Kammarrätten gick inte in på frågan om varning).
Engångsförseelse, långt innehav och 0,16 mg/l
Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-10-15 mål nr 3377-13 avslagit Transportstyrelsens överklagande där Transportstyrelsen yrkat fastställelse av ett interimistiskt återkallelsebeslut med giltighetstid ett år. Det var fråga om en 64-årig man med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l i utandningsluften, som stoppades av polisen den 1 april 2013 kl 03:57.
Körningen ägde rum mer än 8 timmar efter en middag och han kände inte av någon berusning. Mannen hade ett prickfritt körkortsinnehav sedan 1967 och körkort var en förutsättning för hans anställning. Kammarrätten gjorde en jämförelse med de fyra fall som är praxisledande i RÅ 1991 ref.13 och noterade att man kan anta att rattfylleribrottet här var en engångsförseelse, att alkoholen här inte intagits strax före körningen, att polisens iakttagelser avseende framförandet varit klart mer graverande i jämförelsefallet och att det här är fråga om ett mycket långt körkortsinnehav till skillnad från jämförelsefallet. Vid en samlad bedömning av vad som framkommit målet, även med särskilt beaktande av det angelägna i att inskärpa vikten av trafiknykterhet, ansågs varning av särskilda skäl vara en tillräcklig åtgärd.
Varning kan inte bli aktuellt vid drograttfylleri, om det inte föreligger synnerliga skäl för att underlåta återkallelse enligt 5 kap. 10 § 2 st KKL.
Återkallelse trots låg promille
Observera att det kan finnas omständigheter som gör att det inte föreligger skäl för varning trots att man i det straffrättsliga avgörandet inte fastslagit högre alkoholkoncentration än vad som är gränsen för varning. Det kan vara fråga om en person som varit tydligt påverkad, till exempel så att denne sluddrat eller raglat, eller att körningen varit trafikfarlig – men bevisningen avseende grovt rattfylleri eller vanligt rattfylleri med högre alkoholkoncentration inte har räckt till.
Två varningsgrundande rattfyllerier inom fem år
Indraget körkort under minst 24 månader.
Medhjälp till rattfylleri
I ett rättsfall avseende medhjälp till rattfylleri har Regeringsrätten återkallat körkortet med en spärrtid om sex månader (RÅ 1996 ref 11). När fråga är om medhjälp till grovt rattfylleri bör spärrtiden i normalfallet bestämmas till tolv månader (jfr 5 kap. 6 §).
Drograttfylleri – endast narkotika i urin
Detta faller under ett eventuellt körkortsingripande gällande “opålitlig i nykterhetshänseende”. För att dömas för drograttfylleri skall det förekomma narkotika i blodet, under eller i direkt anslutning till färd.
Punkt 2, Smitning från olycksplats – Indraget Körkort
Smitning ger skäl för att få körkortet indraget.
Smitning, återkallelsetid
- Nedkörd vägskylt – Varning till 2 mån
- Parkeringsskada – Varning till 4 mån
- Kollision mellan två fordon i rörelse – 2 till 4 mån
- Allvarligt brott – 4 till 6 mån
Punkt 3, Upprepade brott inom 2 år -Indraget Körkort
För att det ska finnas grund för indraget körkort enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska körkortsinnehavaren gjort sig skyldig till minst tre hastighetsöverträdelser eller minst fem övriga upprepade brott (eller fem brott inklusive hastighetsöverträdelser).
Upprepade trafikbrott
Samtliga överträdelser ska ha inträffat inom en och samma tvåårsperiod, dvs. tiden mellan den första överträdelsen och den sista får inte överstiga två år. Överträdelser som är äldre än två år ska inte inverka i en bedömning.
Tre ringa hastighetsöverträdelser
För det fall någon har gjort sig skyldig till tre ringa hastighetsöverträdelser eller jämställda brott samt fem övriga upprepade brott inom den senaste tvåårsperioden innebär detta att körkortet normalt ska återkallas. Vid så många förseelser kan särskilda skäl för varning inte komma ifråga. När en person begått 6 hastighetsöverträdelser eller fler eller 10 eller fler ”övriga brott” är normalåtgärden också återkallelse och spärrtid 2 månader. Detta gäller även när Transportstyrelsen återkallar på punkten 3 första gången, utan att tidigare ha meddelat varning, då det rör sig om väldigt många brott.
Överträdelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 3 eller 4 kan utgöra grund för ett nytt ingripande med stöd av punkt 3 och även del av grund för nytt ingripande med stöd av punkt 3 och 4.
Upprepade fortkörningar
Varning är den normala åtgärden vid hastighetsöverskridande med 16-20 när hastighetsbegränsningen på vägen är satt till max 30 km/tim och 25-30 när begränsningen är 40 km/tim eller mer. Vid tidigare utfärdad varning ges spärrtid vid ny varningsgrundande överträdelse.
Andra brott som utgör grund för varning eller återkallelse med stöd av återkallelsepunkt 4 kan bli jämställt med fortkörning och utgöra del av grund för ingripande, t.ex. 1 stopplikt-förseelse som är ett varningsfall och 2 mindre fortkörningar inom två år.
Övriga upprepade brott
Upprepade brott mot gällande trafikbestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse kan vara ”vad som helst”; samtliga händelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 1-4, ej använt bilbälte, körförbud, ej skattat fordon, överskridit spärrlinje, otillåten fordonstrafik, mm.
Även förseelser som kan bli bedömda som ringa och därför inte utgör grund för indraget körkort enligt punkt 2 eller 4 ingår bland övriga brott här, till exempel ej anpassat avstånd eller ej iakttagit väjningsplikt.
Transportstyrelsens bedömning
Normalt är varning det första ingripandet vid fem övriga upprepade brott.
Observera att det normalt ska vara fråga om minst tre ”brottsdagar” när Transportstyrelsen ska ingripa mot upprepade fall av fordonsbrister.
Finns det ett tidigare ingripande med stöd av punkt 3 och det nu finns någon ny förseelse av kategorin övriga upprepade brott, ska Transportstyrelsen inte ingripa igen på grund av en enda händelse av mindre allvarligt slag. Tillkommer mer än en enda ny händelse innan två år förlöpt efter ingripandebeslutet, finns normalt inte skäl för att underlåta nytt ingripande.
KR Sundsvall har i dom 2006-09-19, mål nr 1613-06, ansett att det efter tre hastighetsöverträdelser (+11, +15, +14) fanns grund för indraget körkort, varning dock tillräckligt.
Punkt 4, Övriga ej ringa överträdelser – Indraget Körkort
Om körkortsinnehavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, 5 kap 3 § 4
Fortkörning, Kört mot Rött mm
Se våra informativa sidor om Fortkörning, Kört mot Rött och Kört för nära Framförvarande under “Börja Här” i menyn ovan.
Fordonskombinationer och bogsering
Vid fordonskombinationer som får köra max 30 km/tim och vid bogsering krävs mer än 30 km/tim över tillåten hastighet för indraget körkort. Om det fanns konkret trafikfara kan återkallelse beslutas även vid ett mindre överskridande än 31 km/tim.
Vid bestämmande av spärrtid där hastighetsöverträdelsen skett i samband med bogsering på motorväg/motortrafikled kan en till tre månader läggas på spärrtiden med anledning av trafikfaran. Det kan vara fråga om ett ekipage som färdas i väsentligt lägre hastighet än övrig trafik eller en bogsering i förhållandevis hög hastighet. Detta oavsett om medborgaren döms bara för hastighetsöverträdelse eller både för hastighetsöverträdelse och för bogsering på motorväg (brott enligt trafikförordningen).
Vårdslöshet i trafik – Indraget Körkort
Vårdslöshet i trafik har ett spann i återkallelsetid på 2 till 10 månader, med normaltid för ingripande på 4 månader.
Vad har vårdslösheten bestått i? Avsevärd hastighetsöverträdelse? Kört fordon med igenimmade rutor? Kört mot rött ljus och kolliderat med annat fordon? Fotgängare vid övergångsställe blivit påkörd? Kört fordon med nedisade rutor eller kört och pratat i telefon? Framfört fordon i uttröttat tillstånd och somnat vid ratten?
Det är trafikbeteendet i sig, inte konsekvensen av beteendet, som är trafikfarligt. Ett riskbeteende kan vara allvarligare än normalt, t.ex. om man kör med igenimmade rutor trots att man vet att det är 30 km/tim på grund av dagis i närheten eller om man hållit på att somna flera gånger innan man till slut gör det igen och kör av vägen. Längre spärrtider än normaltid kan i sådana fall vara motiverade.
Om vårdslösheten består av en avsevärd hastighetsöverträdelse ska spärrtiden för vårdslösheten inte understiga den spärrtid som skulle bestämts om personen i stället blir dömd för hastighetsöverträdelse.
Vid misstänkt grov vårdslöshet i trafik, när Transportstyrelsen har stannat vid bedömningen att det är sannolikt att körkortsinnehavaren kommer att bli dömd för i vart fall vårdslöshet i trafik, bör Transportstyrelsen tänka på att det kan vara fråga om längre giltighetstid för beslutet än normaltiden vid vårdslöshet i trafik.
Passagerare
Om passagerare döms för vårdslöshet i trafik faller detta under återkallelsepunkt 6, eftersom punkt 4 endast gäller vid förande av motordrivet fordon. Spärrtiden ska dock överensstämma med en spärrtid enligt punkt 4.
Olovlig körning, behörigheter
FR Stockholm 2013-04-17, mål nr 8640-13. Personen har gjort sig skyldig till olovlig körning. Transportstyrelsen har återkallat körkortet och körkortstillståndet i 3 månader eftersom personen vid tidpunkten för beslutet innehade rätt behörighet. Vid tidpunkten för den olovliga körningen innehade personen ett giltigt körkortstillstånd samt giltigt utländskt icke- EES-körkort. Det förelåg inte någon trafikfara vid tidpunkten för den olovliga körningen. FR har meddelat varning.
Olovlig körning under spärrtid
Olovlig körning under spärrtid anses som grov olovlig körning och ger 4-6 månader spärrtid i tillägg till tidigare meddelad spärrtid. Är det fråga om olovlig körning under löpande spärrtid efter återkallelse med anledning av olovlig körning, kommer dessutom halva tidigare återkallelsetiden för olovlig körning läggas på.
Vid återkallelse med anledning av flera olovliga körningar ska inte enkel matematik bestämma spärrtiden. Efter två olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan spärrtiden, vid en sammantagen bedömning, ofta resultera i 9 månaders indraget körkort. Vid tre olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan dock sammantagen spärrtid bli bestämd till 15 månader.
Övriga överträdelser som faller under p 4
Om återkallelse ska ske är normal återkallelsetid två månader.
Det kan finnas anledning att göra en strängare bedömning i frågan om det hela skett i stadsbebyggelse med husknutar i direkt anknytning till ett övergångsställe. Man kan aldrig veta om något barn som kan komma framspringande. Är sikten mer fri bör det finnas större förutsättningar för varning.
Rättsfall som rör indraget körkort inom återkallelsepunkt 4
I ett kammarrättsavgörande från Stockholm under hösten 1994 meddelades varning för en omkörningsförseelse. Som särskilda skäl anförde kammarrätten att det inträffande på långfredagen, det var ringa trafik samt att inga gångtrafikanter var vid övergångsstället (i city).
- Enligt RÅ 1991 ref 43 som handlade om påkörning av cyklist vid vänstersväng ansåg man att det var en ringa förseelse.
- RÅ 1994 ref 9, missad stopplikt, särskilda skäl för varning (jfr KR Sundsvall 2006-09-11 mål nr 1943-06: återkallelse).
- I RÅ 1993 ref 53 ansåg man att det förelåg grund för ingripande i rödljuskörning, även om körkortshavaren hade ett anmärkningsfritt körkortsinnehav, ingen trafikfara etc.
Punkt 6, Återkallelse vid allvarlig brottslighet
Ett skäl för att låta ingripandet stanna vid varning kan vara att det förlöpt lång tid sedan brottet inträffade. Se mer om detta nedan.
Brott och indraget körkort
I de fall körkortsinnehavaren redan är frigiven från fängelse när Transportstyrelsen ska besluta om indraget körkort, bör Transportstyrelsen ofta stanna vid varning. Detta kan inträffa t.ex. om körkortsinnehavaren blivit dömd till skyddstillsyn och ett kort fängelsestraff.
Om det föreligger ett bakomliggande missbruk kan skälen för varning falla. Det är då en fråga om både brottsligheten och de personliga förhållandena i övrigt.
Rättsfall som involverar alkohol med båt
- I RÅ82 2:73 Brott mot 325 § sjölagen, avseende förande av motorbåt i alkoholpåverkat tillstånd, utgjorde grund för indraget körkort.
- RÅ 1989 ref 106 ansåg man att enbart den omständigheten att en körkortsinnehavare blev dömd för onykterhet i båt inte utgjorde grund för indraget körkort. Rättsfallet är dock gammalt.
- KRJ 2002-03-22 – Onykterhet på båt: Körkort blev återkallat under sex månader (mål nr 606-2002)
- KRS 2002-05-22 – Onykterhets i båt: Ej grund för indraget körkort (mål nr 828-2002)
- KRS 2006-02-06 – Grovt sjöfylleri. Länsrätten hade upphävt återkallelsebeslut. Kammarrätten ansåg att varning var uteslutet mot bakgrund av det allvar brottet utgjorde. Spärrtiden blev bestämd till fyra månader då det inte förelegat omedelbar fara för annan sjöfart (mål nr 6720- 05).
Rättsfall som handlar om bristande personlig lämplighet
- Enligt RÅ 1990 ref 2 ansåg man inte att hustrumisshandel och olaga hot mot sin hustru, utgjorde grund för indraget körkort.
- RÅ 1990 ref 99 – Stöld, försök till stöld och olaga intrång. Varning tidigare på grund av tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ej indraget körkortmed hänsyn till körkortsinnehavarens person samt omständigheterna vid brotten.
- KRG 2007-03-08 – Grov våldtäkt mot barn m.m. indraget körkort under 18 månader (mål nr 6700-06).
- RÅ 2006 ref 48 – Tillåtande av olovlig körning indraget körkort under 5 månader.
- RÅ 2009-03-11 – Olaga frihetsberövande, olaga tvång och våldtäkt (mål nr 7475-08).
- I RÅ 2009 ref 88, som handlade om mord, gav indraget körkort under 36 månader.
Skäl för varning
Har det förflutit lång tid sedan brottet inträffade och om Transportstyrelsen kan konstatera att om personen hade ansökt om körkortstillstånd skulle ansökan inte ha blivit avslagen – i ett sådant fall ska Transportstyrelsen inte återkalla personens körkort utan Transportstyrelsen varnar istället. Tänk på två målbröder – den ena ansöker om körkortstillstånd och får ett bifall, den andra har ett körkort och får detta återkallat. För att undvika att detta inträffar måste Transportstyrelsen snegla på tillståndspraxis för att bedöma huruvida Transportstyrelsen ska varna med anledning av den tid som har förflutit sedan brottet inträffade.
Omständigheter med inverkande betydelse
Om det inte har gått lång tid sedan brottet men personen har hunnit avtjäna sitt straff samt har blivit villkorligt frigiven när Transportstyrelsen ska avgöra ärendet, kan varning, snarare än indraget körkort vara aktuellt.
Om det har förflutit mer än 4 år sedan ett brott inträffade ska Transportstyrelsen lägga ärendet ad acta. Detta gäller under förutsättning att inget försvårande framkommit som under denna tid som medför att de påbörjar en personlig utredning, avseende de personliga förhållandena.
———
Relevant länk till innehållet på denna webbsida: Transportstyrelsen
