Scroll to Content

Trafikjuristerna

FLEST
KÖRKORTSMÅL
I SVERIGE

Har du fått ett beslut om indraget körkort som du vill överklaga? Har Transportstyrelsen skickat en underrättelse till dig med avsikten att gripa in mot ditt körkortsinnehav? Är du belagd med ett medicinskt hinder eller handlar dina frågor om Taxitrafiktillstånd eller Taxiförarlegitimation? På vår webbsida kommer du finna den information du söker.

Sedan 2014 har vi hjälpt en avsevärd mängd personer med yttranden och överklaganden i såväl körkortsärenden, som i processer gällande taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd. Faktum är att vi har reducerat spärrtider med sammanlagt flera decennier för våra klienter. Då har vi inte ens räknat de som fått spärrtider reducerade genom att följa våra gratisråd eller tagit hjälp av våra mallar.

Idag är vi dessutom Sveriges mest anlitade jurister i körkortsmål, jämfört med samtliga jurister och advokater i Sverige. Vill du veta mer om vår kunskap och erfarenhet?

trafikjuristerna

Vad Vi Gör

På vår sida finns all information du kan tänkas behöva för att på bästa sätt, utifrån dina förutsättningar, yttra dig till Transportstyrelsen. Texten nedan på denna sida beskriver Transportstyrelsens riktlinjer, det är mycket text och relativt tungläst. Men med hjälp av innehållsförteckningen längre ned kan du hitta relevant text för dig.

Ett körkortsingripande

indraget körkort

Här beskriver vi kort vad som händer när Transportstyrelsen avser att göra ett ingripande mot ett körkortsinnehav.

Transportstyrelsen har i uppdrag att förvalta trafiksäkerheten och däri ingår att ingripa mot personer som visat sig vara eller potentiellt är en fara i trafiken. Varje år gör Transportstyrelsen drygt 40 000 körkortsingripanden i Sverige. Anledningen till ingripandena varierar men, i princip handlar ingripandena antingen om ett brott eller om medicinsk olämplighet.

Vi får ofta frågan om det inte är dubbelbestraffning att dels få böter för ett brott och dels få körkortet återkallat. Men den frågan är avgjord i högsta instans och man har där kommit fram till att så inte är fallet.

När det gäller potentiell trafikfara, som t.ex. i fall med medicinska hinder, så hjälper det inte heller att man kört prickfritt under ett stort antal år – det är den potentiella framtida faran som bedöms.

rattfylleri

Anledningen till ett körkortsingripande är oftast att man begått ett trafikbrott (fortkörning, rattfylleri, osv). Men även i andra fall där man inte ens befunnit sig bakom ratten, så kan det bli aktuellt med ett ingripande (t.ex vid opålitlighet i nykterhetshänseende eller allvarlig brottslighet).

I vissa fall ingriper Transportstyrelsen när det finns medicinska hinder mot körkortsinnehav, som när man har synfel, kognitiva brister, epilepsi, m.fl.

Ingripandet görs efter att Transportstyrelsen fått in en anmälan från polis, läkare eller annan om att det kan finnas hinder mot körkortsinnehav. Om ett körkort omhändertagits på plats så prioriteras ärendet framför andra. Så ett ingripande ibland kan komma långt efter en händelse/överträdelse.

När polisen omhändertar ett körkort så underrättas Transportstyrelsen inom 48 timmar. Polisen kan bara omhänderta ett körkort; det är Transportstyrelsen som ska besluta om återkallelse.

När Transportstyrelsen överväger att ingripa mot ett körkort så underrättas den enskilde via brev till den adress man är skriven på. Detta brev är en underrättelse och man ges däri tillfälle att yttra sig inom en viss tid innan beslut fattas. Om man inte yttrar sin inom utsatt tid så kommer beslut fattas ändå.

Det är ingen idé att ringa eller skriva till Transportstyrelsen innan man fått underrättelsen, då det inte kommer påskynda saken (det kan i vissa fall till och med försämra och förlänga saken). Brevet brukar komma inom 1-2 veckor efter omhändertagandet av körkortet.

indraget körkort

När Transportstyrelsen skickat sin underrättelse till dig så följer det oftast med en blankett som man ska fylla i. Här är det viktigt att hålla tungan rätt i mun och veta vad man bör och inte ska skriva.

Lägg tid på yttrandet! Gör ett bra jobb från början och ta reda på vad som är viktigt att ta med. Vi har mallar för många typer av återkallelsegrunder, med instruktion och råd för de olika delarna i denna blankett. Dessa mallar är en liten investering som kan hjälpa till att minska den väntade spärrtiden.

Om det medföljer blankett eller inte beror på ärendetypen. Vissa ärenden är mer komplicerade och passar inte för Transportstyrelsens standardblankett. Tyvärr är det också omöjligt för oss att ha mallar för alla typer av återkallelsegrunder, då det handlar om individuella förutsättningar.

Yttrandet skickar man in via post, eller – om man använder vår mall – via e-post. Tänk på att det är upp till dig att styrka dina uppgifter. Efter yttrandet inkommit till myndigheten kommer handläggaren fatta beslut.

Transportstyrelsen fattar beslut på inkomna handlingar (yttrande och bevisning). Det kommer alltså inte att vara någon kommunikation mellan den enskilde och myndigheten innan beslutet fattas. Inte heller kommer Transportstyrelsen ringa någon, även om man skriver att de kan “ringa så berättar jag mer”, eller “ring X så kan den intyga…”, eller liknande.

De klickar inte heller på några länkar eller söker information på annat sätt. Det är upp till den enskilde att i sitt yttrande anföra och bifoga allt man vill att Transportstyrelsen ska ta hänsyn till.

Beslutet skickas via ordinarie postgång, även om man skickat via e-post eller bett att få beslutet på annat sätt. Beslutet fattas också relativt omedelbart efter yttrandet inkommit.

undanrojande ordningsbot

Vill man överklaga ett beslut så ska det ske inom tre veckor från man delgetts beslutet. Att överklaga ett myndighetsbeslut kostar ingenting (om man inte anlitar ombud). Man kan inte heller få ett sämre beslut av domstolen än det Transportstyrelsen meddelat. Det finns alltså ingen anledning att inte överklaga om man inte är nöjd.

Överklagan skickas till Transportstyrelsen, som vidarebefordrar det till Förvaltningsrätten. Domstolens tid för att meddela dom beror dels på vilken spärrtid du meddelats, dels på hur stor arbetsbelastning de har. Vid kortare spärrtider brukar dom komma inom ett par veckor, medan det kan ta 2-6 månader i fall där spärrtiden är uppemot ett år eller mer.

Om man skickat med sin e-post i överklagan så får man oftast beslutet via e-post, men i vissa fall skickas även detta via post.

En dom från Förvaltningsrätten kan i sin tur överklagas till Kammarrätten. Men där krävs prövningstillstånd, vilket är svårt att få, så lägg krutet på att göra ett bra jobb från början.

Ett beslut från Transportstyrelsen gäller omedelbart. Det innebär att även om man överklagar så gäller det som myndigheten beslutat, till dess att domstolen sagt sitt.

Vidare gäller beslutet från man delgivits beslutet. Det betyder att det gäller från det att myndigheten kan visa att du tagit emot, eller på annat sätt fått information, om beslutet. Om man kör bil efter ett beslut är fattat och man inte vet om beslutet, så kommer polisen delge den enskilde på plats – om man blir stannad. Kör man trots att man är delgiven beslut om återkallelse, så begår man brottet “grov olovlig körning”, vilket innebär 6-10 månader ytterligare spärrtid.

Spärrtiden gäller däremot antingen från man delgivits beslutet, eller från polisen omhändertog körkortet. Om polisen omhändertagit körkortet vid en överträdelse, så gäller det alltid från den dagen. Vidare om det i beslutet anges en tid föråterkallelsen, så ska man vara obs på att det gäller till och med det datum som står (med = sista dagen som man har spärrtid).

snabbkollen

Spärrtid ett år eller mindre

När en spärrtid närmar sig slutet så skickar Transportstyrelsen ut grundhandlingar för att trycka ett nytt körkort. Detta gäller om det i beslutet framgår att de kommer skicka ut handlingar. Man kan alltså inte bara köra efter en spärrtid, även om man behållit det gamla körkortet. Vid spärrtid som gäller rattfylleri eller annat allvarligt (trafik)brott, så måste man ansöka om körkortstillstånd först.

Du får inte köra förrän:

  • Spärrtiden är slut (dagen efter datumet i beslutet)
  • Grundhandling och foto finns hos Transportstyrelsen
  • Transportstyrelsen beslutat att tillverka nytt körkort

Tips: Ta foto hos Transportstyrelsen för att undvika fördröjning p.g.a. att de avvisar fotot som är inskickat.

Spärrtid över ett år och vid prövotid

Om spärrtiden är längre än ett år, eller om man hade körkort under prövotid, så kommer man vara tvungen att ta om körkortet helt. Det gäller även riskutbildningar.

OBS!

I vissa fall kan man bli ålagd att lämna prover för att visa varaktig nykterhet när man ansöker om körkortstillstånd. Sådana prover måste man lämna under 6 månader innan man kan få körkortstillståndet. Det är därför viktigt att ansöka så snart man kan när det bara kvarstår 6 månader av spärrtiden.

Återkallelse utan tidsangivelse

Vid återkallelse på grund av medicinska hinder och vissa andra ärenden, där ingen tid spärrtid angetts, så måste man ansöka om körkortstillstånd innan man kan få nytt körkort. Man kommer då åläggas att visa att det problem som föranledde återkallelsen inte längre är för handen. Beviljas man körkortstillstånd så får man nytt körkort, oavsett hur länge man varit av med körkortet.

Körkortsingripande – Indraget Körkort

Texten nedan är i enlighet med Transportstyrelsens egna rutiner och handbok vid körkortsingripande. Texten är uppdelad enligt körkortslagens nio återkallelsepunkter.

Återkallelsepunkter

I körkortslagens 5 kap 3 § finns nio punkter enligt vilka ett körkort ska återkallas. Punkterna 5 – 8 gäller inte för förarbevis moped klass II, snöskoter eller terränghjuling. Här ger vi en kort beskrivning av de olika punkterna. Längre ned förklaras varje punkt mer ingående (se menyn).

Punkt 1 – Grov Vårdslöshet i Trafik

Återkallelsepunkt 1 handlar om grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri och rattfylleri, även drograttfylleri. Här är det från och med den 19 januari 2013 en uppdelning i fem underpunkter. Vårdslöshet av normalgraden ligger under punkt 4.

1a grov vårdslöshet i trafik, 1b rattfylleri, 1c grovt rattfylleri, 1d brott mot säkerhet vid tunnelbana och spårväg och 1e brott mot järnvägslagen.

Punkt 2 – Smitning

Punkt 2 gäller obehörigt avvikande från trafikolycksplats, så kallad smitning. En förutsättning för indraget körkort är att överträdelsen inte kan anses som ringa.

Punkt 3 – Upprepade förseelser
Punkt 4 – Trafiksäkerhet

Punkt 4 avser brott mot en väsentlig trafiksäkerhetsregel. Det gäller brott mot de grundregler som måste iakttas för att trafiksäkerheten ska kunna upprätthållas. Ingripande ska dock inte ske om överträdelsen kan anses som ringa. Följande fyra exempel på allvarliga brott (typfarliga förseelser) nämns särskilt i denna punkt:

  • hastighetsöverträdelse
  • körning mot rött ljus
  • underlåtenhet att iaktta stopplikt
  • omkörning vid övergångsställe.

Hastighetsöverträdelser med 31 km/tim eller mer när högsta tillåtna hastighet är 40 km/tim eller mer innebär nära nog alltid att körkortet återkallas. När vägens hastighetsbegränsning är 30 km/tim eller lägre, innebär en hastighetsöverträdelse med 21 km/tim eller mer i regel att körkortet återkallas. Indraget körkort gäller även vanligen vid körning mot rött ljus och omkörning vid övergångsställe.

Bland övriga brott som i regel leder till ett indraget körkort kan nämnas: trafikfarliga omkörningar, vårdslöshet i trafik och olovlig körning.

Punkt 5 – Opålitlighet i Nykterhetshänseende

Punkt 5 avser opålitlighet i nykterhetshänseende, både vad gäller alkohol och narkotika. Socialnämndens utredning och yttrande om körkortsinnehavarens nykterhetsförhållanden kan vara av stor betydelse för bedömningen av om körkortsinnehavaren är opålitlig i nykterhetshänseende och risken för vidare misskötsamhet.

Punkt 6 – Annan Brottslighet

Denna punkt gäller allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt. Vid kvalificerad brottslighet, som till exempel bedrivits yrkesmässigt eller har varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös, ska en omprövning av körkortsinnehavet ske. Exempel på sådan brottslighet som kan leda till körkortsingripande är rån, mord, narkotikabrott (ej bruk av), grov kvinnofridskränkning, grovt sjöfylleri, grov misshandel, grov narkotikasmuggling.

Punkt 7 – Medicinska krav

Denna återkallelsepunkt avser sjukdom, skada eller dylikt. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125 senast ändrade genom 2013:2) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. har en central betydelse vid tillämpningen av denna återkallelsepunkt.

Punkt 8 – Föreläggande om Intyg

Denna punkt avser underlåtenhet att följa föreläggande om att lämna läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

Punkt 9 – Hinder för att utfärda körkort

Med anledning av införandet av tredje körkortsdirektivet tillkom den 19 januari 2013 en ny återkallelsegrund som innebär att ett körkort ska återkallas om det fanns hinder för att utfärda körkort vid tiden för körkortets utfärdande och hindret fortfarande består.

Spärrtid när lång tid förflutit sedan överträdelsen – Indraget Körkort

Först tar man ställning till lämplig spärrtid, därefter ska beaktas att lång tid förlöpt.

Brott äldre än 1 år
  • Trafikbrottslagen – halvera spärrtiden
  • Trafikförordningen – halvera spärrtiden om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer
  • Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit kortare än 4 månader
Brott äldre än 18 månader
  • Trafikförordningen – varning om normal tid för indraget körkort skulle varit 4 månader eller mer
  • Vårdslöshet i trafik – varning
  • Olovlig körning – varning
Brott äldre än 2 år

Normalt synnerliga skäl för att underlåta körkortsingripande.

Här handlar det om upprepade brott och förseelser mot bestämmelser i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Transportstyrelsen ingriper när det inte finns vilja eller förmåga att följa regler för trafiken.

Till Innehållsförteckningen

Punkt 1, Grov vårdslöshet i trafik & rattfylleri – Indraget Körkort

Gällande vårdslöshet i trafik, av normalgraden, så sträcker sig spannet av återkallelsetiden mellan 2 – 10 månader, där den normala påföljden ligger vid 4 månader.

Se egen rubrik under punkt 4 för vårdslöshet i trafik av normalgraden.

Grov Vårdslöshet i Trafik

Den normala påföljden om du begått grov vårdslöshet i trafik är 24 månader, med ett spann mellan 12 – 30 månader. (jfr RÅ 84 2:35)

I prop. 1975/76:155 (sid. 99) anförde departementschefen följande:
”När det gäller de grövre trafikbrotten bör relativt långa spärrtider tillämpas. Nuvarande spärrtider om två år eller mera kan dock i flertalet fall knappast vara motiverade från trafiksäkerhetssynpunkt. Skillnad får givetvis göras mellan olika fall. Rekvisiten för att grov vårdslöshet i trafik skall anses föreligga är så stränga att man här ställs inför de verkligt kvalificerade fallen av hänsynslöshet i trafiken. En tvåårig spärrtid i enlighet med dagens praxis torde därför ofta te sig befogad i dessa fall.”

Till Innehållsförteckningen

Rattfylleri

Påföljder för rattfylleri från och med den 1 januari 2012, för de som tillhör personer som kan beviljas körkort med villkor om alkolås:

  • 12 månader – rattfylleri
  • 24 månader – grovt rattfylleri
  • 24 månader – upprepade rattfyllerier inom fem år
  • 24 månader – rattfylleri samt diagnos (alkoholberoende/alkoholmissbruk)

Rattfylleri av normalgraden vid bilkörning, oavsett alkoholkoncentration, ska ge minst tolv månaders spärrtid. Möjligheten att meddela varning vid rattfylleri finns dock kvar, men är svårt att få. Kammarrätten i Jönköping har i dom den 13 november 2012, mål nr 3078-12, avslagit överklagande i ärende om återkallelse vid rattfylleri med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l. Synnerliga skäl för att meddela varning förelåg inte ansåg domstolen.

Minimitiden om två år gäller vid grovt rattfylleri, oavsett om brottet bedöms som grovt med hänsyn till alkoholkoncentrationen eller på grund av trafikfaran eller bådadera. Transportstyrelsen bör inte bestämma längre tid än minimitiden, på grund av trafikfaran, om inte normaltiden för det grova rattfylleriet för någon som inte tillhör personkretsen skulle vara två år redan på grund av den höga alkoholkoncentrationen.

Minimitiden om ett år vid rattfylleri av normalgraden är inte tillräcklig om Transportstyrelsen bedömer det sannolikt att körkortshavaren även kommer att dömas för vårdslöshet i trafik. I dessa fall ska Transportstyrelsen också ange hur lång del av den totala tiden som avser vårdslöshet i trafik.

Om det inte finns brottsmisstanke gällande vårdslöshet eller personen bara lagförs för rattfylleri, men det har varit fråga om en trafikfarlig körning gäller motsvarande resonemang som vid grovt rattfylleri enligt ovan. Om en icke-personkretsare skulle fått mindre än tolv månader spärrtid, så bör alltså minimitiden tolv månader räcka.

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2013-02-06, målnr 3740/12, kommit fram till att spärrtiden inte ska dubblas enbart av det skäl att det är fråga om två drograttfyllerier i stället för ett. Vid en samlad bedömning bestämdes spärrtiden till 20 månader.

Vid upprepade rattfyllerier/grovt rattfylleri ska spärrtiden bestämmas till minst 24 månader. Transportstyrelsen ska inte lägga på tid med anledning av tidigare ingripanden, oavsett antal eller hur långa spärrtider som finns i historiken. Dock bör spärrtiden bli längre än minimitiden, om det enligt praxis för de som inte tillhör personkretsen skulle ha blivit längre tid än 24 månader med anledning av de brott som nu är grund för återkallelse. Om spärrtiden skulle blivit längre för de som inte tillhör personkretsen, ska motsvarande längre spärrtid bestämmas även nu. Detta gäller oavsett om fler än ett sådant brott är grund för indraget körkort eller om det tidigare varit en återkallelse för ett trafiknykterhetsbrott inom 5 år.

Minimitiden om ett år respektive två år vid rattfylleri/grovt rattfylleri bör dock gälla om det ”bara” finns tidigare ingripande med anledning av drograttfylleri.

Minimitiderna om ett respektive två år är inte tillräckliga om Transportstyrelsen ska återkalla med anledning av rattfylleri/grovt rattfylleri med alkohol vid ett tillfälle och narkotika i blod vid ett annat tillfälle. I dessa fall bör Transportstyrelsen lägga till tolv månader och ange i beslutet att denna tid avser rattfylleriet med narkotika i blod.

Transportstyrelsen lägger vanligen på halva den tidigare återkallelsetiden, när det gäller tidigare trafiknykterhetsbrott med brottsdatum normalt max fem år bakåt i tiden. Ligger den tidigare händelsen nära femårsgränsen bör påslaget vara något mindre än hälften. Påslaget kan inte heller vara oproportionerligt stort i förhållande till normaltiden för den nu aktuella händelsen. Vidare bör man inte utan eftertanke bestämma en spärrtid om 13 eller 14 månader, med hänsyn till att förarprov då krävs för att återfå körkort.

Till Innehållsförteckningen

Alkolås

Personer som inte kan beviljas körkort med alkohollås är personer som:

  • innehar svenskt körkort, men som ej är folkbokförda/permanent bosatt i Sverige
  • innehar körkortstillstånd (men inget körkort)
  • innehar förarbevis (enbart)
  • innehar utländska körkort utfärdade utanför EES
  • innehar utländska körkort inom EES, personen inte permanent bosatt i Sverige
  • innehar körkort som ska återkallas även av annan anledning och prövotid löpte vid den händelsen.
Utländskt körkort

För ett körkort utfärdat inom EES skickar TS en förfrågan till den utländska körkortsmyndigheten angående giltigheten av det utländska körkortet – innan svar erhålls från den utländska körkortsmyndigheten ska körkortet ogiltigförklaras i Sverige tills vidare under lägst tolv eller 24 månader.

Drograttfylleri

I RÅ 2008 ref. 12 bedömde Regeringsrätten att indraget körkort under tolv månader inte var för lång vid drograttfylleri. Medborgaren hade vid det fallet ett stort körkortsbehov.

Detta kan översättas till att domstolen anser att spärrtiden vid drograttfylleri ska vara minst 12 månader.

Trafikfarlig körning

Vanligen ingen annan bedömning, det vill säga tolv eller 24 månaders spärrtid.

Rattfylleri och drograttfylleri samtidigt

Rattfylleri, alkohol och droger – indraget körkort 18 månader. Grovt rattfylleri, alkohol och droger – indraget körkort 30 månader

Till Innehållsförteckningen

Rattfylleri vid framförande av tungt fordon

Spärrtiden ska bestämmas till lägst tolv månader (rattfylleri) alternativt 24 månader (grovt rattfylleri). Transportstyrelsen lägger inte på extra tid med anledning av att personen har framfört ett tungt fordon. Dock kan konkret trafikfara vid framförande av tungt fordon motivera längre spärrtid.

Trafiknykterhetsbrott med moped

Transportstyrelsen gör en sannolikhetsbedömning, vilket brott blir det; Rattfylleri eller grovt rattfylleri? Trafiknykterhetsbrott vid förande av 2-hjulig moped anses ofta mindre allvarliga ur ett straffrättsligt perspektiv, varför man vanligen dömer för rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en hög alkoholkoncentration.

I NJA 1995 s. 232 uttalade Högsta domstolen att det som princip bör gälla att rattfylleri på moped, om omständigheterna inte är särskilt försvårande, hänförs under normalgraden.

Det krävs synnerliga skäl att gå under minimitiderna, vilket Transportstyrelsen generellt inte anser föreligga enbart av den anledningen att körningen varit på moped. Om man bedömer att personen kommer att fällas till ansvar för rattfylleri – indraget körkort under lägst tolv månader. Bedömer man att det blir grovt rattfylleri – indraget körkort under lägst 24 månader

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-01-10 i mål nr 6649-12 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden för körkortet till 4 månader. Det var mopedkörning med 0,16 mg/l.

Kammarrätten i Göteborg har i dom 2013-02-18 i mål nr 6929-12 ansett att det inte fanns anledning att bestämma kortare spärrtid än dåvarande minimitiden 12 månader vid grovt rattfylleri på moped begånget 2011.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2014-03-28 i mål nr 7191-13 ansett att det fanns synnerliga skäl att sätta ner spärrtiden till 8 månader. Det var mopedkörning i 5-10 km/tim ca 200 m på en avsides belägen del av en marknadsplats, där det inte befann sig några människor, med 0,39 mg/l. Kammarrätten ansåg att trafikfaran torde ha varit mycket begränsad i jämförelse med ett framförande av fordon under normala omständigheter på allmän väg och beaktade även ett stort körkortsbehov.

I de fall Transportstyrelsen bedömer att händelsen är mindre allvarlig även från trafiksäkerhetssynpunkt (än ett normalfall) kan återkallelsetiden bestämmas en – tre månader kortare än normaltiden i förhållande till alkoholkoncentrationen. En månad vid de kortare återkallelsetiderna och tre månader vid de längsta tiderna. Observera att spärrtiden kan bestämmas till tolv månader eller mer, trots att det inte är grovt rattfylleri.

Trafiknykterhetsbrott med snöskoter

Huvudsakligen görs motsvarande bedömningar när det gäller snöskoterkörning på is (dvs. utanför skoterled) som vid mopedkörning. Körning på skoterled och andra trafikerade platser är mer lika bilkörningar, än mopedkörningar. Snöskotrar är förhållandevis tunga fordon.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2014-03-27 i mål nr 94-14 ansett att det inte fanns särskilda skäl att meddela varning. Körsträckan om 800 m, med tilltänkt körsträcka om 1,6 km, ansågs inte utgöra en kortare sträcka och det hade inte heller framkommit något beaktansvärt behov av körkort. Synnerliga skäl fanns dock för att sätta ner spärrtiden väsentligt till 2 månader. Det var körning på is utan konkret trafikfara med en skoter som inte går fortare än 10 km/tim och 0,18 mg/l.

Till Innehållsförteckningen

Rattfylleri – kört kortare sträcka

Kortare sträcka innebär några meter. I typfallet har körningen skett på en parkeringsplats eller liknande och bedömningen är att trafikfaran inte varit särskilt stor. Beakta RÅ 84 Ab 166 vid bedömning av synnerliga skäl att gå under minimitid.

Tänk på att det inte är självklart att man blir dömd för grovt rattfylleri vid så korta körningar även om alkoholkoncentrationen varit över gränsen.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-05-06 målnr 935-13 ansett att synnerliga skäl förelåg att bestämma giltighetstiden för återkallelse tills vidare till sex månader (alkoholkoncentration 0,39 mg/l). I målet bedömdes 3 meter vara en ytterst kort sträcka.

Varning

Det har hittills inte meddelats varning vid alkoholkoncentrationer över 0,32 promille eller 0,16 mg/l utandningsluft, även om körkortslagen ger denna möjlighet. Se bland annat RÅ 1991 ref 13 och prop. 1989/90:2 s.45.

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2012-11-13 målnr 3078-12 avslagit körkortsinnehavarens överklagande när det var fråga om bilkörning med alkoholkoncentrationen 0,16 mg/l i utandningsluften. Mot bakgrund av vad som framkommit om omständigheterna kring körningen ansågs det inte heller finnas synnerliga skäl att sätta ned spärrtiden under 12 månader. (Kammarrätten gick inte in på frågan om varning.)

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2013-10-15 mål nr 3377-13 avslagit vårt överklagande där Transportstyrelsen yrkat fastställelse av ett interimistiskt återkallelsebeslut med giltighetstid ett år. Det var fråga om en 64-årig man med en alkoholkoncentration om 0,16 mg/l i utandningsluften, som stoppades av polisen den 1 april 2013 kl 03:57.

Körningen ägde rum mer än 8 timmar efter en middag och han kände inte av någon berusning. Mannen hade ett prickfritt körkortsinnehav sedan 1967 och körkort var en förutsättning för hans anställning. Kammarrätten gjorde en jämförelse med de fyra fall som är praxisledande i RÅ 1991 ref.13 och noterade att man kan anta att rattfylleribrottet här var en engångsförseelse, att alkoholen här inte intagits strax före körningen, att polisens iakttagelser avseende framförandet varit klart mer graverande i jämförelsefallet IV och att det här är fråga om ett mycket långt körkortsinnehav till skillnad från jämförelsefall IV. Vid en samlad bedömning av vad som framkommit målet, även med särskilt beaktande av det angelägna i att inskärpa vikten av trafiknykterhet, ansågs varning av särskilda skäl vara en tillräcklig åtgärd.

Varning kan inte bli aktuellt vid drograttfylleri, om det inte föreligger synnerliga skäl för att underlåta återkallelse enligt 5 kap. 10 § 2 st KKL.

Till Innehållsförteckningen

Återkallelse trots låg promille

Observera att det kan finnas omständigheter som gör att det inte föreligger skäl för varning trots att man i det straffrättsliga avgörandet inte fastslagit högre alkoholkoncentration än vad som är gränsen för varning. Det kan vara fråga om en person som varit tydligt påverkad, till exempel så att denne sluddrat eller raglat, eller att körningen varit trafikfarlig – men bevisningen avseende grovt rattfylleri eller vanligt rattfylleri med högre alkoholkoncentration inte har räckt till.

Två varningsgrundande rattfyllerier inom fem år

Indraget körkort under lägst 24 månader.

Medhjälp till rattfylleri

I ett rättsfall avseende medhjälp till rattfylleri har Regeringsrätten återkallat körkortet med en spärrtid om sex månader (RÅ 1996 ref 11). När fråga är om medhjälp till grovt rattfylleri bör spärrtiden i normalfallet bestämmas till tolv månader (jfr 5 kap. 6 §).

Drograttfylleri – endast narkotika i urin

Detta faller under ett eventuellt körkortsingripande gällande “opålitlig i nykterhetshänseende”. För att dömas för drograttfylleri skall det förekomma narkotika i blodet, under eller i direkt anslutning till färd.

Till Innehållsförteckningen

Punkt 2, Smitning från olycksplats – Indraget Körkort

Smitning ger skäl för körkortsåterkallelse. Exempel på återkallelsetider:

  • Nedkörd vägskylt – Varning till 2 mån
  • Parkeringsskada – Varning till 4 mån
  • Kollision mellan två fordon i rörelse – 2 till 4 mån
  • Allvarligt brott – 4 till 6 mån

Punkt 3, Upprepade brott inom 2 år -Indraget Körkort

För att det ska finnas grund för indraget körkort enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska körkortsinnehavaren gjort sig skyldig till minst tre hastighetsöverträdelser eller minst fem övriga upprepade brott (eller fem brott inklusive hastighetsöverträdelser).

Samtliga överträdelser ska ha inträffat inom en och samma tvåårsperiod, dvs. tiden mellan den första överträdelsen och den sista får inte överstiga två år. Överträdelser som är äldre än två år ska inte beaktas. Bedömningen av om en överträdelse är för gammal att beaktas ska göras innan underrättelse eller preliminär varning skickas. Om en förseelse passerar tvåårsdagen efter underrättelsen eller den preliminära varningen skickats, ska den ändå beaktas i beslutet.

För det fall någon har gjort sig skyldig till tre ringa hastighetsöverträdelser eller jämställda brott samt fem övriga upprepade brott inom den senaste tvåårsperioden innebär detta att körkortet normalt ska återkallas. Vid så många förseelser kan särskilda skäl för varning inte komma ifråga. När en person begått 6 hastighetsöverträdelser eller fler eller 10 eller fler ”övriga brott” är normalåtgärden också återkallelse och spärrtid 2 månader. Detta gäller även när Transportstyrelsen återkallar på punkten 3 första gången, utan att tidigare ha meddelat varning, då det rör sig om väldigt många brott.

Överträdelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 3 eller 4 kan utgöra grund för ett nytt ingripande med stöd av punkt 3 och även del av grund för nytt ingripande med stöd av punkt 3 och 4.

Till Innehållsförteckningen

Upprepade hastighetsöverträdelser

Varning är den normala åtgärden vid hastighetsöverskridande med 16-20 när hastighetsbegränsningen på vägen är satt till max 30 km/tim och 25-30 när begränsningen är 40 km/tim eller mer. Vid tidigare utfärdad varning ges spärrtid vid ny varningsgrundande överträdelse.

Andra brott som utgör grund för varning eller återkallelse med stöd av återkallelsepunkt 4 kan jämställas med hastighetsöverträdelser och utgöra del av grund för ingripande, t.ex. 1 st stopplikt-förseelse som är ett varningsfall och 2 st ringa hastighetsöverträdelser inom en tvåårsperiod.

Övriga upprepade brott

Upprepade brott mot bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse kan vara ”vad som helst”; samtliga händelser som tidigare legat till grund för ett ingripande med stöd av återkallelsepunkterna 1-4, ej använt bilbälte, körförbud, ej skattat fordon, överskridit spärrlinje, otillåten fordonstrafik, mm.

Även förseelser som bedöms ringa och därför inte utgör grund för indraget körkort enligt punkt 2 eller 4 ingår bland övriga brott här, till exempel ej anpassat avstånd eller ej iakttagit väjningsplikt.

Normalt är varning det första ingripandet vid fem övriga upprepade brott.

Observera att det normalt ska vara fråga om minst tre ”brottsdagar” när Transportstyrelsen ska ingripa mot upprepade fall av fordonsbrister.

Finns det ett tidigare ingripande med stöd av punkt 3 och det nu finns någon ny förseelse av kategorin övriga upprepade brott, ska Transportstyrelsen inte ingripa igen på grund av en enda händelse av mindre allvarligt slag. Tillkommer mer än en enda ny händelse innan två år förlöpt efter ingripandebeslutet, finns normalt inte skäl för att underlåta nytt ingripande.

KR Sundsvall har i dom 2006-09-19, mål nr 1613-06, ansett att det efter tre hastighetsöverträdelser (+11, +15, +14) fanns grund för indraget körkort, varning dock tillräckligt.

Till Innehållsförteckningen

Punkt 4, Övriga ej ringa överträdelser – Indraget Körkort

Körkortsinnehavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, 5 kap 3 § 4

Se våra sidor om de flesta av dessa återkallelsetyper under “Börja Här” i menyn ovan.

Fordonskombinationer och bogsering

Vid fordonskombinationer som får köra max 30 km/tim och vid bogsering krävs mer än 30 km/tim över tillåten hastighet för indraget körkort. Vid konkret trafikfara kan återkallelse beslutas även vid ett mindre överskridande än 31 km/tim.

Vid bestämmande av spärrtid där hastighetsöverträdelsen skett i samband med bogsering på motorväg/motortrafikled kan en till tre månader läggas på spärrtiden med anledning av trafikfaran. Det kan vara fråga om ett ekipage som färdas i väsentligt lägre hastighet än övrig trafik eller en bogsering i förhållandevis hög hastighet. Detta oavsett om medborgaren döms bara för hastighetsöverträdelse eller både för hastighetsöverträdelse och för bogsering på motorväg (brott enligt trafikförordningen).

Till Innehållsförteckningen

Vårdslöshet i trafik – Indraget Körkort

Vårdslöshet i trafik har ett spann i återkallelsetid på 2 till 10 månader, med normaltid för ingripande på 4 månader.

Vad har vårdslösheten bestått i? Avsevärd hastighetsöverträdelse? Kört fordon med igenimmade rutor? Kört mot rött ljus och kolliderat med annat fordon? Kört på fotgängare vid övergångsställe? Kört fordon med nedisade rutor? Kört fordon och pratat i telefon? Kört fordon i uttröttat tillstånd och somnat vid ratten?

Det är trafikbeteendet i sig, inte konsekvensen av beteendet, som är trafikfarligt. Ett riskbeteende kan vara allvarligare än normalt, t.ex. om man kör med igenimmade rutor trots att man vet att det är 30 km/tim på grund av dagis i närheten eller om man hållit på att somna flera gånger innan man till slut gör det igen och kör av vägen. Längre spärrtider än normaltid kan i sådana fall vara motiverade.

Om vårdslösheten består av en avsevärd hastighetsöverträdelse ska spärrtiden för vårdslösheten inte understiga den spärrtid som skulle bestämts om personen i stället dömts för hastighetsöverträdelse.

Vid misstänkt grov vårdslöshet i trafik, när Transportstyrelsen har stannat vid bedömningen att det är sannolikt att körkortsinnehavaren kommer att dömas för i vart fall vårdslöshet i trafik, bör Transportstyrelsen tänka på att det kan vara fråga om längre giltighetstid för beslutet än normaltiden vid vårdslöshet i trafik.

Passagerare

Om passagerare döms för vårdslöshet i trafik faller detta under återkallelsepunkt 6, eftersom punkt 4 endast gäller vid förande av motordrivet fordon. Spärrtiden ska dock överensstämma med en spärrtid enligt punkt 4.

Olovlig körning, behörigheter

FR Stockholm 2013-04-17, mål nr 8640-13. Personen har gjort sig skyldig till olovlig körning. Transportstyrelsen har återkallat körkortet och körkortstillståndet i 3 månader eftersom personen vid tidpunkten för beslutet innehade rätt behörighet. Vid tidpunkten för den olovliga körningen innehade personen ett giltigt körkortstillstånd samt giltigt utländskt icke- EES-körkort. Det förelåg inte någon trafikfara vid tidpunkten för den olovliga körningen. FR har meddelat varning.

Olovlig körning under spärrtid

Olovlig körning under spärrtid anses som grov olovlig körning och ger 4-6 månader spärrtid i tillägg till tidigare meddelad spärrtid. Är det fråga om olovlig körning under löpande spärrtid efter återkallelse med anledning av olovlig körning, kommer dessutom halva tidigare återkallelsetiden för olovlig körning läggas på.

Vid återkallelse med anledning av flera olovliga körningar kan enkel matematik inte tillämpas för att bestämma spärrtiden. Vid två olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan spärrtiden vid en sammantagen bedömning ofta bestämmas till nio månader. Vid tre olovliga körningar med normaltid 6 månader, kan dock sammantagen spärrtid bestämmas till 15 månader.

Till Innehållsförteckningen

Övriga överträdelser som faller under p 4

Om återkallelse ska ske är normal återkallelsetid två månader.

Det kan finnas anledning att göra en strängare bedömning i frågan om det hela skett i stadsbebyggelse med husknutar i direkt anknytning till ett övergångsställe. Man kan aldrig veta om något barn som kan komma framspringande. Är sikten mer fri bör det finnas större förutsättningar för varning.

Tänk på att det kan vara fråga om ett tillfälligt förbiseende av en annars normalt aktsam trafikant, även om en kollision inträffat.

I ett kammarrättsavgörande från Stockholm under hösten 1994 meddelades varning för en omkörningsförseelse. Som särskilda skäl anförde kammarrätten att det inträffande på långfredagen, det var ringa trafik samt att inga gångtrafikanter var vid övergångsstället (i city).

  • RÅ 1991 ref 43                 Påkörning av cyklist vid vänstersväng, ringarekvisit.
  • RÅ 1999 ref 61                 Ej förankrad last – ringa förseelse. Ej ingripande när utredning saknas.
  • RÅ 1991 ref 32                 Ringabedömning vid olaga yrkesmässig trafik (svarttaxi). Fem ”körningar” under samma dag ej grund för ingripande.
  • RÅ 1994 ref 9                   Stopplikt, särskilda skäl för varning (jfr KR Sundsvall 2006-09-11 mål nr 1943-06: återkallelse).
  • RÅ 1993 ref 53                 Rödljus, återkallat, oaktat prickfritt innehav, ingen trafikfara etc.

Till Innehållsförteckningen

Punkt 6, Återkallelse vid allvarlig brottslighet

Ett skäl för att låta ingripandet stanna vid varning kan vara att det förlöpt lång tid sedan brottet begicks. Se mer om detta nedan.

I de fall körkortsinnehavaren redan är frigiven från fängelse när Transportstyrelsen ska besluta om indraget körkort, bör Transportstyrelsen ofta stanna vid varning. Detta kan inträffa t.ex. om körkortsinnehavaren dömts till skyddstillsyn och ett kort fängelsestraff.

Finns det ett bakomliggande missbruk kan skälen för varning falla. Det är ju då fråga om både brottsligheten och de personliga förhållandena i övrigt.

  • RÅ82 2:73   Brott mot 325 § sjölagen, avseende förande av motorbåt i alkoholpåverkat tillstånd, har ansetts utgöra grund för indraget körkort. (Gammal lagstiftning om sjöfylleri).
  • RÅ 1989 ref 106              Enbart den omständigheten att en körkortsinnehavare dömts för onykterhet till sjöss har inte ansetts utgöra grund för indraget körkort.
  • KRJ 2002-03-22              Onykterhet till sjöss: Körkort har återkallats under sex månader (mål nr 606-2002)
  • KRS 2002-05-22              Onykterhets till sjöss: Ej grund för indraget körkort (mål nr 828-2002)
  • KRS 2006-02-06              Grovt sjöfylleri. Länsrätten hade upphävt återkallelsebeslut. Kammarrätten ansåg att varning var uteslutet mot bakgrund av brottets allvar och att spärrtiden skulle bestämmas till fyra månader då det inte förelegat omedelbar fara för annan sjöfart.(målnr 6720- 05)
  • RÅ 1992 not 232              Grov misshandel
  • RÅ 1992 not 526              Grovt narkotikabrott och grov varusmuggling
  • RÅ 1990 ref 2                   Hustrumisshandel och olaga hot mot sin hustru, ej grund för indraget körkort
  • RÅ 1990 ref 99                 Stöld, försök till stöld och olaga intrång. Varning tidigare på grund av tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ej indraget körkortmed hänsyn till körkortsinnehavarens person samt omständigheterna vid brotten.
  • RÅ 1995 ref 61, I              Grov misshandel och olaga tvång
  • RÅ 1995 ref 61 II              Misshandel, dråp, rättspsykiatrisk vård
  • KRG 2007-03-08             Grov våldtäkt mot barn m.m. indraget körkort under 18 månader. (mål nr 6700-06)
  • RÅ 2006 ref 48                 Tillåtande av olovlig körning indraget körkort under 5 månader
  • RR 2009-03-11                 Olaga frihetsberövande, olaga tvång och våldtäkt. (mål nr 7475-08) RÅ 2009 ref 88  Mord indraget körkort under 36 månader.
Skäl för varning

Har det förflutit lång tid sedan brottet begicks och om Transportstyrelsen kan konstatera att om personen hade ansökt om körkortstillstånd skulle ansökan inte ha avslagits – i ett sådant fall ska Transportstyrelsen inte återkalla personens körkort utan Transportstyrelsen varnar istället. Tänk på två målbröder – den ena ansöker om körkortstillstånd och får ett bifall, den andra har ett körkort och får detta återkallat. För att undvika att detta inträffar måste Transportstyrelsen snegla på tillståndspraxis för att bedöma huruvida Transportstyrelsen ska varna med anledning av den tid som har förflutit sedan brottet begåtts.

Om det inte har gått lång tid sedan brottet men personen har hunnit avtjäna sitt straff samt har blivit villkorligt frigiven när Transportstyrelsen ska avgöra ärendet, ska ett beslut om varning meddelas i stället för indraget körkort.

Om det har förflutit mer än 4 år sedan brottet begicks ska ärendet läggas ad acta. Detta gäller under förutsättning att inget försvårande framkommit som måste utredas, avseende de personliga förhållandena.

Till Innehållsförteckningen

———

Relevant länk till innehållet på denna webbsida: Transportstyrelsen