I fråga om brott och körkortsingripanden så är det inte enbart Trafikbrott som kan medföra körkortsingripande. Ett körkortsingripande kan även bli aktuellt om du gjort dig skyldig till brottslighet som inte är trafikrelaterad. Detta framgår i körkortslagens återkallelsegrunder inom lagens 5:e kapitel 3 § 6:e punkt. En körkortshavare kan alltså få återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

– Vill du ha hjälp av en expert? Ring, skriv eller boka en telefontid. PS. Längst ner på sidan kan du ta del av några exempelskrivelser.

Kraven för att få återkallat körkort för annan brottslighet än trafikbrott

Brott, körkort och körkortstillstånd.

Bedömningen om körkortsingripande kan bli aktuellt i dessa fall ska vara baserat på en helhetsbild. Denna ska ta hänsyn till såväl allvarlighetsgraden av brottet, som omständigheterna kring dig som person.

När det gäller allvarlighetsgraden av brottsligheten anser man, enkelt förklarat, att det föreligger grund för ingripande om brottsligheten utgör en så kallad kvalificerad brottslighet. En kvalificerad brottslighet innebär att brottsligheten varit yrkesmässig eller varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös.

Kvalificerad brottslighet

Mord är ett exempel på brott som tillhör en kvalificerad brottslighet. Detta för att brottsrubriceringen normalt sett innefattar hänsynslöshet och uppenbar brist på respekt för en annan människas liv. Brottet är ett typfall av ett sådant brott som innebär att man får återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

trafikbrott, indraget körkort

Brottets allvarlighet vittnar starkt om att körkortshavaren besitter bristande egenskaper. På grund av brottet kan man förmoda att personen även brister i att följa gällande trafikregler.

Narkotikabrott är ett annat exempel på brott som normalt sett är tillräckligt kvalificerande för att återkallelse av körkortet är befogat. I fall som dessa har domstolarna ansett att körkortshavaren uppvisat sådan brist på omdöme och hänsyn till andra att man kan anta att han ej kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Anledningar som kan medföra att man får behålla körkortet, trots allvarlig brottslighet, har med personens uppvisade trafikansvar och i övrigt visat ansvarstagande.

Helhetsbedömning av en persons lämplighet och leverna

När det gäller de personliga förhållandena så ska det vid ett körkortsingripande göras en framåtsyftande helhetsbedömning av personen. Man ska exempelvis ta fasta på om det, bortsett från aktuell brottslighet, förekommer ett normbrytande beteende, alkohol- eller narkotikamissbruk, tidigare körkortsanmärkningar, m.m.

En persons historik ska således ge stöd för antagandet att personen även i framtiden, kommer att brista i respekt för trafikreglerna och ej visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Omvänt kan ett ordnat leverne, oaktat brottsligheten i fråga, leda till att man kan få behålla körkortsinnehavet. Detta kan bli aktuellt om du exempelvis levt under välfungerande former, visar ansvarstagande, har ett tidigare uppvisat trafikansvar, ingår i någon problematikbehandling med mera.

Rättspraxis om återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott

Bortsett från brottet i sig ska alltså även en framåtsyftande helhetsbedömning ligga till grund för ett beslut. Denna bedömning syftar till att täcka in en mängd olika potentiellt alarmerande beteenden. Därmed kräver bedömningen komplexa avvägningar gällande bl.a. brottets karaktär och straffvärde, framtidsprognos, rehabiliteringssynpunkter och trafiksäkerhetsintresset. Sådana avvägningar har domstolarna gjort i flera rättsfall; några har vi sammanfattat nedan.

Flera allvarliga brott – men ett långt körkortsinnehav gav en bild av skötsamhet i trafiken

Ett exempel på detta är rättsfallet RÅ 2009 ref 24 där en körkortshavare (X), enligt lagakraftvunnen dom, blev dömd till ansvar för olaga frihetsberövande, olaga tvång och våldtäkt. Personen blev dömd till fängelse i tre år och sex månader. I anledning av körkortsfrågan ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att brotten i fråga, som hade riktat sig mot en och samma person vid ett och samma tillfälle, utgjorde en allvarlig kränkning av en annan person.

Domstolen anförde emellertid att det – i frågor om hur allmän brottslighet ska beaktas i ärenden om körkortstillstånd – inte är brottet som sådant som ska föranleda att körkortsinnehav vägras. I stället bör helhetsbilden av personen utgöra grunden till en bedömning om hur denne kan komma att uppträda i trafiken.

X var inte sedan tidigare dömd för något brott och han hade ett långt och anmärkningsfritt körkortsinnehav. Någon övrig utredning kring X personliga förhållanden hade inte blivit åberopad i målet. Med anledning därav bedömde Högsta Förvaltningsdomstolen att det inte fanns grund för återkallelse av X körkort. Eftersom det inte framkom något som gav anledning till antagandet av att X inte skulle respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. X fick, med anledning därav, behålla sitt körkort.

Kvalificerad brottslighet – men visat omdöme och ansvar i trafiken.

Rättsfallet RÅ 83 2:90 handlar om X som dömdes till ansvar för att han, under loppet av ett år, gjorde sig skyldig till två fall av våldtäktsförsök och en fullbordad våldtäkt. Brotten begicks mot tre okända kvinnor och involverade även knivhot. X blev inledningsvis dömd till 3 år och 6 månaders fängelsestraff. Efter överklagande justerade dock domstolen den straffrättsliga påföljden till sluten rättspsykiatrisk vård.

Personligt olämplig för körkort

Som en konsekvens av det brott X hade gjort sig skyldig till återkallades hans körkort med grund i annan brottslighet än trafikbrott. X bestred emellertid ingripandet och ärendet slutade i Högsta Förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att brotten, i och för sig, utgjorde en sådan kvalificerad brottslighet som normalt motiverar ett körkortsingripande. Men, utredning i målet visade att helhetsbilden av X inte gav stöd för ett körkortsingripande. Man kunde inte anta att X skulle brista i respekt för trafikreglerna och ej visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Med anledning därav förelåg inte grund för körkortsingripande och X fick körkortet tillbaka.

Högsta Förvaltningsdomstolens sammanfattning:

X hade fram till lagföringen under tre års tid haft anställning hos en elektrisk installationsfirma, först som lärling och sedan – efter bl a genomgången korrespondenskurs – som elektriker. X gifte sig mycket ung och fick två barn i tät följd. Under den tid då brotten begicks förelåg svåra störningar i äktenskapet. I handlingarna påvisas vissa brister i X personlighet, framför allt omognad och jagsvaghet, vilka brister dock blivit mindre påfallande under vårdtiden.

Samstämmiga uppgifter ger vid handen att X inte är hänsynslös till sin läggning utan snarare godmodig och foglig samt att han inte företer psykotiska drag. Under vårdtiden skötte han sig bra och var hjälpsam och arbetsvillig. Efter försöksutskrivning den 10 juni 1982 fick X i augusti samma år ny anställning som elektriker. För att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter måste X ha möjlighet att köra bil. Enligt uttalanden i intyg dels den 19 maj 1982 av en läkare med specialistkompetens i psykiatri dels den 11 juni samma år av vederbörande länsläkare föreligger inte något hinder mot att X har körkort.

Allvarliga övergrepp – men går på behandling och har ingen historik av normbrytande beteende

Kammarrätten i Göteborg, mål 6185-14, handlade om en person som under närmare 2 år hade begått en rad allvarliga övergrepp. Detta bestod av ett 20 tal tillfällen gällande grov våldtäkt mot barn och därutöver 7 grova sexuella övergrepp mot barn. Personen i fråga (X) blev dömd till fängelse i 7 år. Förvaltningsrätten ansåg att den spärrtid som Transportstyrelsen hade meddelat om 18 månader var väl avvägd.

Vid en överklagan till Kammarrätten blev dock bedömningen en annan. Kammarrätten ansåg visserligen att de brott X gjort sig skyldig till var av allvarligt slag och han har visat särskild hänsynslöshet och råhet mot målsäganden. Kammarrätten poängterade att personer som, i sin allmänna livsföring, inte iakttar vederbörlig hänsyn till sina medmänniskor eller som i annat fall visar prov på en ansvarslös inställning och en bristande social anpassning. Påfallande ofta visar samma negativa egenskaper när de uppträder som fordonsförare.

En framåtsyftande helhetsbedömning – Kammarrättens bedömning

Med hänvisning till lagmotiv underströk Kammarrätten att det inte enbart är brottet som sådant som ska vara avgörande. Bedömningen gällande körkortsinnehav ska även vara baserat på en framåtsyftande helhetsbedömning.

Allmän brottslighet indraget körkort

I refererat mål hade X haft ett långt och obrutet körkortsinnehav. Utlåtande från legitimerad psykolog hade anfört en rad omständigheter som blev avgörande vid bedömningen. X deltog bland annat i kriminalvårdens behandlingsprogram för män dömda för sexualbrott. X var mycket engagerad i sin behandling. Han var motiverad att försöka förstå hur han kunde gå så långt i sitt sexmissbruk att han gjorde de övergrepp han blev dömd för. Kammarrätten uttalade:

Han vill också lära sig strategier för att hantera detta missbruk på ett konstruktivt sätt. Hans huvudsakliga problem är inte kopplat till något som man kunde sätta i samband med risker vid bilkörning. Han har ingen historik av normbrytande beteende, han är inte impulsiv och har inget alkohol- eller narkotikamissbruk. X har levt ett relativt välfungerande liv. Hans önskan är att få hjälp med sin problematik var stor. Han erkände brottet fullt ut och har under behandlingen arbetat mycket hårt med sig själv.

Kammarrätten ansåg slutligt att det inte förelåg grund för återkallelse av X körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

Regeltillämpningens applicering vid återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott

Från ett allmänt perspektiv kan regeltillämpningen i dessa fall kanske ses som enormt svårbegriplig. Frågan om hur en person som begått ett allvarligt brott kan få behålla sitt körkort uppstår ofta. Man måste dock skilja på brottet (som resulterar i ett straff eller påföljd) och själva körkortsingripandet (den administrativa åtgärden). När man blir dömd för ett brott så medför detta ett straff eller en påföljd.

Återkallat körkort på grund av annat än trafikbrott

Att få sitt körkort återkallat handlar inte om ett straff, utan utgör en konsekvens som kan uppstå till följd av att man exempelvis har begått ett brott. Syftet med körkortsingripanden handlar om att öka trafiksäkerheten och förmå körkortshavare respektera gällande trafikregler.

Att begå ett, från ett allmänt perspektiv sett, grovt brott innebär således inte att man kan en parallell till att vederbörande inte kommer respektera trafikregler. Återkallande av körkort handlar inte heller om vedergällning, utan vad man kan förvänta sig av en körkortshavare i framtiden. I detta ärenden kan det vara väl värt att överklaga ett ingripande mot körkortet. Detta gäller särskilt om man har ett i övrigt ordnat leverne eller lång historik utan trafikbrott.

Har du frågor om körkortsingripanden som rör annan brottslighet än trafikbrott?

Se arbetsexempel nedan:

Scroll to Top