I fråga om brott och körkortsingripanden så är det inte enbart Trafikbrott som kan medföra körkortsingripande. En körkortshavare kan alltså få återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

Ett körkortsingripande kan även bli aktuellt om du gjort dig skyldig till brottslighet som inte är trafikrelaterad. Detta framgår i körkortslagens återkallelsegrunder inom lagens 5:e kapitel 3 § 6:e punkt.

Kraven för att få återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott

Förutsättningarna om körkortsingripande kan bli aktuellt i dessa fall ska vara baserade på en helhetsbild. Denna ska se till såväl allvarlighetsgraden av brottligheten som omständigheterna kring dig som person.

När det gäller allvarlighetsgraden av brottsligheten anser man, enkelt förklarat, att det föreligger grund för ingripande om brottsligheten utgör en så kallad kvalificerad brottslighet. En kvalificerad brottslighet innebär att brottsligheten varit yrkesmässig eller varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös.

Kvalificerad brottslighet

Mord är ett exempel på brott som tillhör en kvalificerad brottslighet. Detta för att brottsrubriceringen normalt sett innefattar hänsynslöshet och uppenbar brist på respekt för en annan människas liv. Brottet är ett typfall av vad normalt sett medför ingripande mot körkort. Därmed ett sådant brott som innebär att man får återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

Brottets allvarlighet vittnar starkt om att körkortshavaren besitter bristande egenskaper. Som till följd medför att man kan förmoda brist i förhållande till gällande trafikregler.

Narkotikabrott är ett annat exempel på brott som normalt sett är tillräckligt kvalificerande för att återkallelse av körkortet är befogat. I fall som dessa har domstolarna ansett att körkortshavaren uppvisat sådan brist på omdöme och hänsyn till andra att man kan anta att han ej kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

När det gäller de personliga förhållandena så avser med detta att ett körkortsingripande ska göra utifrån framåtsyftande helhetsbedömning av personen. Man ska exempelvis ta fasta på om det, bortsett från aktuell brottslighet, förekommer ett normbrytande beteende, alkohol- eller narkotikamissbruk, tidigare körkortsanmärkningar med mera. Det ska med andra ord finnas stöd för antagandet om att du, i framtiden, kommer att brista i respekt för trafikreglerna och ej visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Helhetsbedömning ska ligga till grund om återkallelser av körkort är befogat

Omvänt kan alltså komma i fråga där du, oaktat brottsligheten i fråga, kan få behålla körkortsinnehavet. Detta kan bli aktuellt om du exempelvis levt under välfungerande former, visar ansvarstagande, har ett tidigare uppvisat trafikansvar, ingår i någon problematikbehandling med mera.

Ett exempel på detta är rättsfallet RÅ 2009 ref 24 där en körkortshavare (X), enligt lagakraftvunnen dom, blev dömd till ansvar för olaga frihetsberövande, olaga tvång och våldtäkt. Personen blev dömd till fängelse i tre år och sex månader.

I anledning av körkortsfrågan ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att brotten i fråga, som hade riktat sig mot en och samma person vid ett och samma tillfälle, utgjorde en allvarlig kränkning av en annan person.

Domstolen anförde emellertid att – i frågor om hur allmän brottslighet ska beaktas i ärenden om körkortstillstånd – det inte är brottet som sådant som ska föranleda att körkortsinnehav vägras. I stället bör helhetsbilden av personen i fråga utgöra grunden för en bedömning av frågan hur han kan komma att uppträda i trafiken.

X var inte sedan tidigare dömd för något brott och han hade ett långt och anmärkningsfritt körkortsinnehav. Någon övrig utredning kring X personliga förhållanden hade inte blivit åberopad i målet. Med anledning därav bedömde Högsta Förvaltningsdomstolen att det inte fanns grund för återkallelse av X körkort. Eftersom det inte framkom något som gav anledning till antagandet av att X inte skulle respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. X fick, med anledning därav, behålla sitt körkort.

Rättspraxis, gällande återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott

Kvalificerad brottslighet – men inget som stödjer att X inte kan visa omdöme och ansvar i trafiken.

Rättsfallet RÅ 83 2:90 handlar om X som dömdes till ansvar för att han, under loppet av ett år, gjorde sig skyldig till två fall av våldtäktsförsök och en fullbordad våldtäkt. Brotten begicks mot tre av, för honom, okända kvinnor och involverade även knivhot. X blev inledningsvis dömd till 3 år och 6 månaders fängelsestraff. Efter överklagande justerade dock domstolen den straffrättsliga påföljden till sluten rättspsykiatrisk vård.

Som en konsekvens av det brott X hade gjort sig skyldig till återkallades hans körkort. X bestred emellertid ingripandet och ärendet slutade i Högsta Förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att brotten, i och för sig, utgjorde en sådan kvalificerad brottslighet som normalt motiverar ett körkortsingripande. Men, utredning i målet visade att helhetsbilden av X inte gav stöd för ett körkortsingripande. Man kunde inte anta att X skulle brista i respekt för trafikreglerna och ej visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Med anledning därav förelåg inte grund för körkortsingripande.

Högsta Förvaltningsdomstolens sammanfattning var följande:

X hade fram till lagföringen under tre års tid haft anställning hos en elektrisk installationsfirma, först som lärling och sedan – efter bl a genomgången korrespondenskurs – som elektriker. X gifte sig mycket ung och fick två barn i tät följd. Under den tid då brotten begicks förelåg svåra störningar i äktenskapet. I handlingarna påvisas vissa brister i X personlighet, framför allt omognad och jagsvaghet, vilka brister dock blivit mindre påfallande under vårdtiden.

Samstämmiga uppgifter ger vid handen att X inte är hänsynslös till sin läggning utan snarare godmodig och foglig samt att han inte företer psykotiska drag. Under vårdtiden skötte han sig bra och var hjälpsam och arbetsvillig. Efter försöksutskrivning den 10 juni 1982 fick X i augusti samma år ny anställning som elektriker. För att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter måste X ha möjlighet att köra bil. Enligt uttalanden i intyg dels den 19 maj 1982 av en läkare med specialistkompetens i psykiatri dels den 11 juni samma år av vederbörande länsläkare föreligger inte något hinder mot att X har körkort.

Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten i Göteborg, mål 6185-14, handlade om en person som under närmare 2 år hade begått en rad allvarliga övergrepp. Detta bestod av ett 20 tal tillfällen gällande grov våldtäkt mot barn och därutöver 7 grova sexuella övergrepp mot barn.

Personen i fråga (X) blev dömd till fängelse i 7 år. Förvaltningsrätten ansåg att den spärrtid som Transportstyrelsen hade meddelat om 18 månader var väl avvägd. Vid en överklagan till Kammarrätten gjorde man dock en annan bedömning.

Kammarrätten ansåg att de brott X gjort sig skyldig till var av allvarligt slag och
han har visat särskild hänsynslöshet och råhet mot målsäganden.

Kammarrätten poängterade att personer som, i sin allmänna livsföring, inte iakttar vederbörlig hänsyn till sina medmänniskor eller som i annat fall visar prov på en ansvarslös inställning och en bristande social anpassning. Påfallande ofta visar samma negativa
egenskaper när de uppträder som fordonsförare.

Med hänvisning till lagmotiv underströk Kammarrätten att det inte enbart är brottet som sådant som ska vara avgörande. Bedömningen gällande körkortsinnehav ska även vara baserat på en framåtsyftande helhetsbedömning.

En framåtsyftande helhetsbedömning

Bortsett själva brottet ska även en framåtsyftande helhetsbedömning ligga till grund för beslutet. Denna bedömning syftar till att täcka in en mängd olika potentiellt alarmerande beteenden. Därmed kräver tillämpning jämförelsevis komplexa avvägningar av bl.a. brottets karaktär och straffvärde, framtidsprognos, rehabiliteringssynpunkter och trafiksäkerhetsintresset.

I refererat mål hade X haft ett långt och obrutet körkortsinnehav. Utlåtande från legitimerad psykolog hade anfört en rad omständigheter som blev avgörande vid bedömningen.

X deltog bland annat i kriminalvårdens behandlingsprogram för män dömda för sexualbrott. X var mycket engagerad i sin behandling. Han var motiverad att försöka förstå hur han kunde gå så långt i sitt sexmissbruk att han gjorde de övergrepp han är dömd för. Han vill också lära sig strategier för att hantera detta missbruk på ett konstruktivt sätt. Hans huvudsakliga problem är inte kopplat till något som man kunde sätta i samband med risker vid bilkörning. Han har ingen historik av normbrytandebeteende, han är inte impulsiv och har inget alkohol- eller narkotikamissbruk. X har levt ett relativt välfungerande liv. Hans önskan är att få hjälp med sin problematik var stor. Han erkände brottet fullt ut och har under behandlingen arbetat mycket hårt med sig själv.

Kammarrätten ansåg därför att det inte förelåg grund för återkallelse av X körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott.

Regeltillämpningens, många gånger svårbegripliga, applicering av återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott

Från ett allmänt perspektiv kan regeltillämpningen i dessa fall kanske ses som enormt svårbegriplig. Frågan om hur en person som begått ett allvarligt brott kan få behålla sitt körkort uppstår ofta.

Man måste dock skilja på brottet (som resulterar i ett straff eller påföljd) och själva körkortsingripandet (den administrativa åtgärden). När man blir dömd för ett brott så medför detta ett straff eller en påföljd.

Att få sitt körkort återkallat handlar inte om ett straff, utan utgör en konsekvens som kan uppstå till följd av att man exempelvis har begått ett brott.

Syftet med körkortsingripanden handlar om att öka trafiksäkerheten och förmå körkortshavare respektera gällande trafikregler och visa att denne besitter den hänsyn och omdöme som fodras för trafiksäkerheten kan ses säkerställd.

Att begå ett, från ett allmänt perspektiv sett, vedervärdigt brott innebär inte att man kan dra parallellen om att vederbörande inte kommer respektera gällande trafikregler. Återkallande av körkort handlar inte, i dessa fall, om vedergällning, utan om vad man kan förvänta sig av en körkortshavare i framtiden.

Har du frågor om körkortsingripanden som rör annan brottslighet än trafikbrott?

Kontakta oss på 010 10 10 020 eller via vår Case Review så ger vi svar på dina frågor.

Indraget Körkort
Återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott
Titel
Återkallat körkort på grund av annan brottslighet än trafikbrott
Beskrivning
Att få sitt körkort återkallat på grund av annan brottslighet än trafikbrott kräver en framåtsyftande helhetsbedömning av körkortshavaren.
Författare
Publicerad av
Indraget Körkort
Logo