Transportstyrelsen kan återkalla ditt körkort om myndigheten bedömer att du är opålitlig i nykterhetshänseende. Du behöver inte ha kört berusad eller ha dömts för rattfylleri.
Det kan räcka att Transportstyrelsen får uppgifter som gör att myndigheten börjar ifrågasätta ditt förhållande till alkohol, narkotika eller andra berusningsmedel.
Vanliga exempel är flera omhändertaganden enligt LOB eller uppgifter om narkotikabruk.
Men ett visst antal händelser leder inte automatiskt till indraget körkort. Transportstyrelsen måste bedöma hela din situation och framför allt risken för att problemen fortsätter. Det följer både av lagens förarbeten och av flera viktiga rättsfall.
– Vi går igenom förutsättningarna innan du bestämmer dig för om du vill gå vidare.
Opålitlighet i nykterhetshänseende – kortfattat
Kan Transportstyrelsen dra in körkortet utan att jag har kört berusad?
Ja. Opålitlighet i nykterhetshänseende är en egen grund för körkortsingripande.
Kan LOB påverka körkortet?
Ja. Flera LOB-omhändertaganden under en begränsad tid kan väga tungt.
Förlorar jag automatiskt körkortet efter tre LOB?
Nej. Det finns ingen lagregel som säger att exakt tre LOB automatiskt leder till återkallelse.
Kan narkotikabruk påverka körkortet?
Ja. Transportstyrelsen kan väga in både narkotikabrott och andra uppgifter om narkotikabruk.
Kan jag få varning i stället för indraget körkort?
Ja, i vissa fall.
Hur lång blir spärrtiden?
Vid opålitlighet utgår bedömningen ofta från hur lång tid som gått sedan den senaste nykterhetsanmärkningen. I normalfallen har omkring ett år ofta använts som utgångspunkt.
Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?
Ja. Ett beslut om återkallelse kan överklagas till förvaltningsrätten.
Viktigt:
LOB, rattfylleri, medicinskt alkoholberoende och opålitlighet i nykterhetshänseende är inte samma sak. Olika regler gäller beroende på varför Transportstyrelsen ingriper.
Vad betyder opålitlighet i nykterhetshänseende?
För att få och behålla körkort måste du uppfylla vissa krav på personlig lämplighet.
I 3 kap. 2 § körkortslagen (1998:488) står bland annat att en person ska kunna anses lämplig med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden. Den personliga lämpligheten omfattar frågan om personen kan anses pålitlig i nykterhetshänseende.
För den som redan har körkort finns den viktiga återkallelseregeln i 5 kap. 3 § 5 körkortslagen.
Transportstyrelsen ska återkalla körkortet om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort.
Begreppet gäller framför allt när det finns nykterhetsanmärkningar utan att utredningen samtidigt visar ett medicinskt hinder för körkort. Det framgår också av förarbetena till den nuvarande körkortslagen.
Det handlar om risken framåt
Transportstyrelsen tittar alltså inte bara på vad som redan har hänt.
Myndigheten ska också försöka bedöma risken för fortsatt misskötsamhet i nykterhetshänseende.
Det är en viktig del av reglerna.
En person kan ha flera negativa händelser bakom sig och ändå ha omständigheter som påverkar bedömningen.
På samma sätt kan flera händelser tillsammans visa ett tydligt mönster som talar mot fortsatt körkortsinnehav.
Det är därför varje ärende måste bedömas utifrån sina egna förhållanden.
Rättslig grund: 3 kap. 2 § och 5 kap. 3 § 5 körkortslagen samt prop. 1975/76:155 och prop. 1997/98:124.
Kan Transportstyrelsen ta körkortet även om du aldrig har kört berusad?
Ja.
Detta är en vanlig missuppfattning.
Opålitlighet i nykterhetshänseende kräver inte att du har gjort dig skyldig till rattfylleri.
Transportstyrelsen kan exempelvis börja utreda ditt körkort om polisen flera gånger har omhändertagit dig för berusning eller om myndigheten får uppgifter om bruk av narkotika, alkohol eller andra berusningsmedel. Transportstyrelsen beskriver själv denna återkallelsegrund på det sättet.
Det betyder att en händelse kan få betydelse för körkortet även om du:
- inte har kört bil,
- inte har suttit i en bil,
- inte har gjort dig skyldig till rattfylleri.
Frågan blir i stället vad uppgifterna säger om din lämplighet att fortsätta ha körkort.
LOB och körkort
Vad är LOB?
LOB är en förkortning för lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.
Polisen kan under vissa förutsättningar omhänderta en person som är så berusad att personen inte kan ta hand om sig själv eller innebär en fara för sig själv eller andra.
Ett LOB-omhändertagande är inte i sig en brottsdom.
Det kan ändå få betydelse för körkortet.
Transportstyrelsen får information om sådana händelser och kan använda dem när myndigheten bedömer om en person är pålitlig i nykterhetshänseende.
Hur många LOB krävs för att bli av med körkortet?
Det finns ingen bestämmelse i körkortslagen som säger att körkortet automatiskt ska återkallas efter exempelvis tre LOB.
Däremot kan flera omhändertaganden under ett par år väga mycket tungt.
Förarbetena till reglerna anger att upprepade ingripanden på grund av berusning under ett par år kan ge starka tecken på olämplighet.
Men samma juridiska material kräver ofta en sammantagen bedömning. Transportstyrelsen måste alltså bedöma mer än bara antalet händelser.
Tre LOB betyder alltså inte automatiskt indraget körkort
Det visar ett av de viktigaste rättsfallen på området.
RÅ 1986 ref. 113 – tre LOB men körkortet blev kvar
I RÅ 1986 ref. 113 hade en person blivit omhändertagen enligt LOB tre gånger under cirka 16 månader.
Det talade tydligt mot honom.
Men den sociala utredningen visade samtidigt att personen i övrigt levde under ordnade förhållanden och hade skött sig väl.
Regeringsrätten vägde samman hela utredningen och kom fram till att körkortet inte skulle återkallas.
Rättsfallet visar att antalet LOB är viktigt – men inte alltid avgörande.
Två LOB behöver inte heller räcka
I RÅ 83 2:10 hade personen omhändertagits två gånger med mindre än en månads mellanrum.
Händelserna var naturligtvis negativa.
Men utredningen gav inte tillräckligt med information om risken för fortsatta nykterhetsproblem.
Regeringsrätten ansåg därför inte att det var visat att personen var opålitlig i nykterhetshänseende.
Det betyder inte att två LOB är ofarliga.
Det betyder att Transportstyrelsen fortfarande måste ha tillräckligt underlag för sin bedömning.
– Nej. Det finns ingen regel som säger att exakt tre LOB automatiskt innebär att körkortet ska återkallas.
Observera: Ju fler nykterhetsanmärkningar som finns under en begränsad tid, desto starkare kan händelserna i sig tala för opålitlighet.
Transportstyrelsen bör utreda mer än bara antalet LOB
Transportstyrelsen har ett ansvar för att utreda körkortsärendet.
Om det finns anledning att tro att en körkortshavare inte längre uppfyller kraven ska Transportstyrelsen skyndsamt undersöka personens lämplighet.
Myndigheten kan bland annat hämta uppgifter från:
- socialnämnden,
- Polismyndigheten,
- Kriminalvården,
- andra myndigheter som har relevant information.
Det framgår av 5 kap. 2 § körkortsförordningen (1998:980).
I ett LOB-ärende kan utredningen behöva belysa exempelvis personens livssituation, orsakerna till händelserna och framför allt risken för nya problem.
Detta är också ett område där domstolar flera gånger har kritiserat ett för tunt underlag.
Fyra LOB – men Transportstyrelsens beslut upphävdes
Ett mål där Trafikjuristerna företrädde körkortshavaren visar detta tydligt.
I Förvaltningsrätten i Falun, mål nr 1022-17, hade personen blivit omhändertagen enligt LOB fyra gånger under ett år och åtta månader.
Transportstyrelsen återkallade körkortet.
Det fanns alltså en mycket belastande historik.
Men Transportstyrelsen hade inte hämtat in ett nytt yttrande från socialnämnden efter det senaste LOB-omhändertagandet.
Körkortshavaren hade dessutom lämnat in arbetsgivarintyg som gav annan information om hans livssituation.
Förvaltningsrätten ansåg att det behövdes mer utredning för att domstolen skulle få en aktuell helhetsbild och kunna bedöma risken för fortsatt misskötsamhet.
Förvaltningsrätten upphävde Transportstyrelsens beslut.
Henrik D.A. Broberg var ombud i målet.
Fyra LOB under ett år och åtta månader.
Transportstyrelsens utredning gav inte en tillräckligt aktuell helhetsbild.
Utfall: återkallelsen upphävdes.
Ombud: Henrik D.A. Broberg
★★★★★
”Mycket professionell hjälp genom hela processen.”
”Jag fick tydliga besked om vad som var viktigt i mitt ärende och kände mig trygg med hur saken hanterades. Resultatet blev bättre än vad jag hade vågat hoppas på.”
Vad är en personutredning?
När Transportstyrelsen utreder opålitlighet i nykterhetshänseende kan myndigheten vilja få en bredare bild av personens liv.
Socialtjänsten kan då få lämna uppgifter eller göra en utredning.
Transportstyrelsen vill inte bara veta att exempelvis tre LOB har inträffat.
Myndigheten vill också försöka förstå vad händelserna säger om personens situation i dag och risken framåt.
Utredningen kan därför få stor betydelse.
Ett annat mål där Trafikjuristerna var ombud visar varför.
Flera LOB och tidigare varning – återkallelsen upphävdes ändå
I Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 1526-19, hade personen flera LOB bakom sig.
Han hade dessutom tidigare fått en varning på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende.
Efter varningen inträffade ännu ett LOB.
Historiken talade alltså starkt mot körkortshavaren.
Men Kriminalvårdens personutredning visade ingen alkohol- eller narkotikaproblematik. Transportstyrelsens övriga underlag gav inte heller en tillräckligt klar bild av en fortsatt risk.
Förvaltningsrätten upphävde återkallelsen.
Henrik D.A. Broberg var ombud i målet.
Det visar återigen varför ett körkortsärende inte alltid kan avgöras genom att bara räkna gamla händelser.
Trafikjuristernas kommentar:
– I mål om opålitlighet blir frågan ofta inte bara vad som har hänt, utan också vad händelserna visar om situationen i dag.
Narkotika och körkort
Kan narkotikabruk göra att Transportstyrelsen tar körkortet?
Ja.
Även uppgifter om narkotikabruk kan göra att Transportstyrelsen utreder om en person är opålitlig i nykterhetshänseende.
Transportstyrelsen anger själv att uppgifter om narkotika kan ligga till grund för en sådan bedömning.
Men ett enstaka narkotikabrott eller en uppgift om bruk betyder inte automatiskt att körkortet ska återkallas.
Domstolen måste bedöma hela bilden.
RÅ 1992 ref. 1 – cannabis och körkort
I RÅ 1992 ref. 1 hade körkortshavaren dömts för innehav av cannabis och även berättat om visst eget bruk.
Regeringsrätten ansåg ändå inte att utredningen visade ett så omfattande bruk eller beroende att personen kunde anses opålitlig i nykterhetshänseende.
Det betyder inte att cannabis saknar betydelse för körkortet.
Rättsfallet visar i stället att domstolen måste bedöma omfattningen och den samlade utredningen.
Ett av våra mål – narkotikahändelser räckte inte
Trafikjuristerna företrädde även körkortshavaren i Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 13160-17.
Transportstyrelsen hade återkallat körkortet på grund av narkotikarelaterade omständigheter.
Förvaltningsrätten hänvisade bland annat till RÅ 1992 ref. 1 och konstaterade att den utredning som fanns inte räckte för den slutsats som Transportstyrelsen hade dragit.
Domstolen upphävde återkallelsen.
Henrik D.A. Broberg var ombud.
När kan cannabisbruk väga tyngre?
Det finns också rättsfall där domstolen har kommit fram till att narkotikabruket varit tillräckligt återkommande för att personen ska anses opålitlig.
Ett av dem är särskilt intressant.
KR Göteborg 792-19 – opålitlig, men fick behålla körkortet
I Kammarrätten i Göteborg, mål nr 792-19, hade körkortshavaren berättat om återkommande cannabisbruk.
Kammarrätten ansåg att uppgifterna visade ett mer än tillfälligt bruk.
Domstolen bedömde därför personen som opålitlig i nykterhetshänseende.
Men det betydde inte att körkortet behövde återkallas.
Kammarrätten ansåg att varning var en tillräcklig åtgärd.
Henrik D.A. Broberg var ombud i målet.
Målet uppmärksammades även av facktidningen Dagens Juridik, som skrev om att körkortshavaren fick behålla körkortet men med varning.
– ”Man som brukar cannabis ’när tillfälle ges’ får behålla körkortet – kommer undan med varning”
Det här målet visar två saker:
Återkommande cannabisbruk kan leda till att en person bedöms som opålitlig.
Men:
Opålitlighet behöver inte alltid innebära att körkortet återkallas.
Kan du få varning i stället för indraget körkort?
Ja.
Körkortslagen ger möjlighet till varning även när det finns grund för ett ingripande på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende.
Regeln finns i 5 kap. 9 § körkortslagen.
För att Transportstyrelsen eller domstolen ska välja varning krävs att det finns särskilda skäl och att varningen kan anses vara en tillräcklig åtgärd.
Det betyder att frågan kan delas upp i två delar:
1. Finns det grund för att ingripa mot körkortet?
2. Måste körkortet återkallas, eller räcker en varning?
KR Göteborg 792-19 visar att den andra frågan kan få stor betydelse.
Det betyder däremot inte att varning alltid går att få bara för att personen behöver sitt körkort.
Varje fall måste bedömas utifrån sina egna omständigheter.
Överväger Transportstyrelsen att återkalla ditt körkort?
Vi kan granska både grunden för ingripandet och om det finns andra juridiska möjligheter.
Hur lång blir spärrtiden vid opålitlighet i nykterhetshänseende?
Om Transportstyrelsen återkallar körkortet bestämmer myndigheten normalt en spärrtid.
Reglerna om spärrtid finns i 5 kap. 6 § körkortslagen.
Vid opålitlighet fungerar bedömningen lite annorlunda än exempelvis vid en vanlig fortkörning.
Syftet är bland annat att det ska gå tillräckligt lång tid för att bedöma om personen sköter sig i nykterhetshänseende.
I Junos rättskommentarer anges att spärrtiden normalt inte bör bli längre än vad som behövs för den bedömningen. I normalfallet utgår man från ett år från den senaste kända nykterhetsanmärkningen.
Ett enkelt exempel
Senaste LOB: 1 januari
Transportstyrelsen fattar beslut: 1 april
Då har tre månader redan gått sedan den senaste nykterhetsanmärkningen.
Om Transportstyrelsen använder ett år från den senaste händelsen som utgångspunkt kan den återstående spärrtiden därför bli omkring nio månader.
Man ska alltså inte automatiskt tänka:
”Transportstyrelsen beslutade i april, därför börjar ett nytt år räknas i april.”
När börjar spärrtiden räknas?
Det är viktigt att skilja mellan hur lång spärrtid Transportstyrelsen bestämmer och vilken dag spärrtiden börjar löpa.
Vid opålitlighet används ofta tiden från den senaste nykterhetsanmärkningen när myndigheten bedömer hur lång återstående spärrtid som behövs.
Den beslutade spärrtiden börjar däremot enligt 7 kap. 8 § körkortslagen normalt löpa från den dag beslutet delges dig, eller från en tidigare dag då körkortet lämnades till Transportstyrelsen. Om polisen redan har omhändertagit körkortet eller Transportstyrelsen tidigare har återkallat det tills vidare gäller särskilda regler.
Kan du få alkolås i stället för återkallelse?
Nej. Alkolås är inte ett alternativ när körkortet återkallas på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende.
Systemet med villkor om alkolås gäller i stället den som har gjort sig skyldig till rattfylleri på grund av alkohol och samtidigt uppfyller de övriga krav som gäller för alkolås.
Vid opålitlighet i nykterhetshänseende ser den juridiska situationen annorlunda ut.
Transportstyrelsen ifrågasätter då personens nykterhetsförhållanden och risken för fortsatt misskötsamhet. Det kan till exempel handla om flera LOB-omhändertaganden eller andra uppgifter som tyder på återkommande problem med alkohol.
Spärrtiden fyller en särskild funktion
Spärrtiden handlar därför inte bara om att personen ska vara utan körkort under en viss tid.
Tiden ger också Transportstyrelsen möjlighet att se om personen fortsätter att sköta sig i nykterhetshänseende eller om nya incidenter inträffar.
När personen senare söker nytt körkortstillstånd kan Transportstyrelsen göra en ny bedömning.
Om myndigheten då fortfarande har frågor om personens nykterhetsförhållanden kan den kräva ytterligare underlag innan ett nytt körkortstillstånd beviljas.
Det kan exempelvis bli aktuellt med en medicinsk bedömning.
Det är därför alkolås inte ersätter en återkallelse på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende. De två systemen bygger på olika förutsättningar och fyller olika funktioner.
FAKTARUTA
Kort sagt:
Alkolås är ett särskilt alternativ efter alkoholrelaterat rattfylleri.
Opålitlighet i nykterhetshänseende handlar i stället om risken för fortsatta nykterhetsproblem och kräver en egen bedömning.
Opålitlighet i nykterhetshänseende och medicinska alkoholkrav är olika saker
Den här skillnaden är viktig.
En person kan få problem med körkortet på grund av alkohol på flera olika sätt.
Det kan exempelvis handla om:
- rattfylleri,
- opålitlighet i nykterhetshänseende,
- alkoholberoende som medicinskt körkortshinder.
Det är inte samma juridiska fråga.
Reglerna om medicinska alkoholkrav ändrades dessutom den 15 januari 2026.
Transportstyrelsen tog då bort de tidigare medicinska reglerna om ett bruk som inte var tillfälligt och som från medicinsk synpunkt var skadligt.
Förhöjda PEth-värden används därför inte längre på samma gamla medicinska grund.
Men ändringen tog inte bort reglerna om opålitlighet i nykterhetshänseende. Transportstyrelsen säger uttryckligen att körkort fortfarande kan återkallas på den grunden, exempelvis efter flera polisomhändertaganden för berusning.
Expertkommentar: Observera att Transportstyrelsen, i fall som handlar om opålitlighet i nykterhetshänseende, kan begära att du antingen ska genomgå en medicinsk kontroll eller genomföra en personutredning innan ditt körkortstillstånd beviljas. Du bör alltså ansöka om körkortstillstånd så snart det är möjligt (6 månader innan en spärrtid löpt ut).
FAKTARUTA – UPPDATERAT 2026
Nya alkoholregler – men opålitlighet finns kvar
De medicinska alkoholreglerna ändrades den 15 januari 2026.
Det betyder inte att upprepade LOB eller andra nykterhetsanmärkningar har blivit betydelselösa.
Transportstyrelsen kan fortfarande utreda opålitlighet i nykterhetshänseende enligt 5 kap. 3 § 5 körkortslagen.
Måste du söka nytt körkortstillstånd?
Ja. Om ditt körkort återkallas på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende måste du normalt söka ett nytt körkortstillstånd innan du kan få tillbaka körkortet.
Du kan ansöka om körkortstillstånd tidigast sex månader innan spärrtiden löper ut. Transportstyrelsen kan normalt bevilja körkortstillståndet tidigast två månader före spärrtidens slut.
När Transportstyrelsen prövar din ansökan tittar myndigheten på om du fortfarande uppfyller kraven för körkort.
Vid opålitlighet i nykterhetshänseende kan myndigheten därför behöva bedöma dina nykterhetsförhållanden på nytt.
Det kan exempelvis innebära att Transportstyrelsen vill ha mer information om vad som har hänt under spärrtiden eller begär ytterligare underlag innan körkortstillståndet beviljas.
I vissa fall kan Transportstyrelsen också kräva att du genomgår en medicinsk bedömning eller lämnar annat underlag som visar att kraven för körkort är uppfyllda.
Det är därför klokt att inte vänta till slutet av spärrtiden med att ansöka om körkortstillstånd.
Faktaruta
Kort sagt:
Återkallelse på grund av opålitlighet innebär inte att körkortet automatiskt kommer tillbaka när spärrtiden löper ut. Transportstyrelsen måste först godkänna ett nytt körkortstillstånd.
Vad händer när Transportstyrelsen börjar utreda ditt körkort?
Ett ärende börjar ofta med att Transportstyrelsen får information från exempelvis polisen.
Myndigheten kan därefter hämta in mer information.
Du får normalt möjlighet att lämna dina synpunkter innan Transportstyrelsen fattar ett slutligt beslut.
Det är viktigt att skilja mellan en underrättelse och ett färdigt beslut.
Om Transportstyrelsen skriver att myndigheten ”överväger” att återkalla körkortet har frågan ännu inte avgjorts.
Vad blir viktigt när du yttrar dig till Transportstyrelsen?
Ett yttrande bör handla om de frågor som faktiskt är viktiga i ditt ärende.
Det räcker sällan att bara skriva:
”Jag behöver mitt körkort för jobbet.”
Körkortsbehovet kan ha betydelse i vissa delar av ett ärende. Men vid opålitlighet är den centrala frågan ofta en annan:
Vad visar den samlade utredningen om din situation och risken framåt?
Vilka omständigheter som blir viktiga beror på vad Transportstyrelsen lägger dig till last.
Det kan handla om LOB.
Det kan handla om narkotika.
Eller, så kan det handla om flera olika händelser tillsammans.
Och det kan handla om vad en personutredning eller annan utredning visar.
Det är därför svårt att ge ett enda standardsvar som passar alla.
Kan Transportstyrelsens beslut överklagas?
Ja.
Om Transportstyrelsen återkallar ditt körkort kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
Du skickar överklagandet till Transportstyrelsen, som sedan lämnar ärendet vidare till rätt domstol.
Överklagandetiden är normalt tre veckor från den dag du fick del av beslutet.
Ett överklagande bör angripa de delar av Transportstyrelsens bedömning som har betydelse för just ditt ärende.
I mål om opålitlighet kan det exempelvis bli viktigt att domstolen kan bedöma:
- vilket underlag Transportstyrelsen har använt,
- om underlaget är tillräckligt aktuellt,
- vad personutredningen visar,
- om myndigheten har gjort en riktig helhetsbedömning,
- om det finns stöd för slutsatsen om fortsatt risk,
- om varning kan vara möjlig.
Här kan du läsa vår artikel om att överklaga indraget körkort – så går det till
Rättsfall som är viktiga vid opålitlighet i nykterhetshänseende
Flera domar hjälper till att förklara hur reglerna fungerar.
RÅ 83 2:10
Två LOB med kort mellanrum. Utredningen gav inte tillräckligt stöd för att bedöma risken framåt.
Utfall: Opålitlighet ansågs inte visad.
RÅ 85 2:37
Tidigare alkoholproblem vägdes mot en förbättrad situation och senare skötsamhet.
Utfall: Körkortet återkallades inte.
RÅ 85 2:41
Tre alkoholrelaterade trafikbrott under kort tid var allvarliga. Den övriga utredningen gav däremot inte tillräckligt stöd för framtida nykterhetsproblem.
Betydelse: Även allvarliga tidigare händelser måste bedömas tillsammans med övrig utredning.
RÅ 1986 ref. 113
Tre LOB på cirka 16 månader.
Den positiva sociala utredningen påverkade helhetsbedömningen.
Utfall: Körkortet återkallades inte.
RÅ 1990 ref. 2
Utredningen visade långvarig och betydande alkoholkonsumtion tillsammans med andra alkoholrelaterade problem.
Utfall: Körkortet återkallades.
RÅ 1992 ref. 1
Cannabisinnehav och visst eget bruk.
Utredningen visade inte ett tillräckligt omfattande problem.
Utfall: Körkortshavaren ansågs inte opålitlig.
KR Stockholm, mål nr 1034-07
Narkotikabrott, LOB, fortsatt cannabisbruk och tidigare körkortshistorik gav en mer belastande helhetsbild.
Utfall: Körkortet återkallades.
KR Göteborg, mål nr 792-19
Återkommande cannabisbruk gjorde att körkortshavaren ansågs opålitlig.
Utfall: Varning i stället för återkallelse.
Ombud: Henrik D.A. Broberg.
KR Jönköping, mål nr 1955-19
Uppgifter om narkotikabruk som personen hade lämnat under påverkan gav inte ensamma en tillräcklig helhetsbild.
Utfall: Grund för återkallelse saknades
Exempel från mål där Trafikjuristerna har varit ombud
Fyra LOB – FR Falun 1022-17
Fyra LOB på ett år och åtta månader.
Transportstyrelsen hade inte tagit fram en tillräckligt aktuell helhetsbild.
Resultat: återkallelsen upphävdes.
Ombud: Henrik D.A. Broberg.
Narkotika – FR Göteborg 13160-17
Transportstyrelsen ansåg att narkotikarelaterade händelser visade opålitlighet.
Domstolen ansåg att den samlade utredningen inte räckte.
Resultat: återkallelsen upphävdes.
Ombud: Henrik D.A. Broberg.
Cannabis – KR Göteborg 792-19
Kammarrätten ansåg att ett återkommande cannabisbruk visade opålitlighet.
Domstolen valde ändå varning.
Resultat: körkortet fick behållas med varning.
Ombud: Henrik D.A. Broberg.
Målet uppmärksammades även av Dagens Juridik.
Flera LOB – FR Linköping 1526-19
Historiken innehöll flera LOB och en tidigare varning.
Domstolen ansåg ändå att utredningen inte gav tillräckligt stöd för återkallelse.
Resultat: återkallelsen upphävdes.
Ombud: Henrik D.A. Broberg.
Här kan du ta del av fler Referenser och Kundcase
Vanliga frågor om LOB, alkohol, narkotika och körkort
Förlorar man körkortet automatiskt efter tre LOB?
Nej.
Det finns ingen regel som säger att körkortet automatiskt ska återkallas efter exakt tre LOB.
Flera LOB under en kortare period väger däremot tungt. Transportstyrelsen måste samtidigt göra en helhetsbedömning.
Kan en enda LOB påverka körkortet?
Ja.
En LOB kan bli känd av Transportstyrelsen och få betydelse i ett körkortsärende.
En enda händelse betyder däremot inte automatiskt att körkortet återkallas.
Är LOB ett brott?
Nej.
Ett LOB-omhändertagande är inte ett straff och innebär inte att du har dömts för brott.
LOB är en skyddslag. Polisen använder lagen när en berusad person inte kan ta hand om sig själv eller innebär en fara för sig själv eller andra.
Omhändertagandet kan ändå få följder senare, till exempel när Transportstyrelsen prövar ditt körkort.
Kan man få indraget körkort för alkohol utan att köra bil?
Ja.
Opålitlighet i nykterhetshänseende kräver inte att alkoholen har använts i samband med bilkörning.
Kan cannabis leda till indraget körkort?
Ja.
Transportstyrelsen kan väga in uppgifter om cannabis och annan narkotika.
Det avgörande blir bland annat vad den samlade utredningen visar om brukets omfattning och risken framåt.
Kan jag få varning?
Ja, i vissa fall.
5 kap. 9 § körkortslagen ger möjlighet till varning om särskilda skäl finns och varning kan anses vara en tillräcklig åtgärd.
Hur lång blir spärrtiden efter LOB?
Det finns ingen enda spärrtid som gäller i alla LOB-ärenden.
Vid opålitlighet har omkring ett år från den senaste relevanta nykterhetsanmärkningen ofta använts som utgångspunkt.
Kan jag överklaga?
Ja.
Transportstyrelsens beslut om återkallelse kan överklagas till förvaltningsrätten och därefter, via prövningstillstånd i Kammarrätt eller Högsta Förvaltningsdomstol.
Juridisk hjälp vid opålitlighet i nykterhetshänseende
Ett ärende om LOB, alkohol eller narkotika kan se enkelt ut på papperet.
Tre LOB.
Två narkotikahändelser.
En personutredning.
Ett gammalt polisförhör.
Men rättsfallen visar att antalet händelser inte alltid avgör frågan.
Transportstyrelsen och domstolen måste bedöma vad hela utredningen faktiskt visar.
Trafikjuristerna arbetar särskilt med körkortsrätt och har företrätt körkortshavare i ett stort antal ärenden hos Transportstyrelsen och i förvaltningsdomstolarna.
Vi börjar med att granska ärendet och bedöma vilka möjligheter som faktiskt finns.
Här kan du ta del av fler offentliga kundrecensioner
Trustpilot
Google
Här kan du ta del av referenser, kundcase och rättsfallsanalyser
Här kan du ta del av samtliga fall som vi varit ombud i trafikmål till och med september 2025 (samtliga fall utgör offentliga handlingar).
Vad artikeln handlar om
Den här artikeln handlar om opålitlighet i nykterhetshänseende och körkort.
Den förklarar hur Transportstyrelsen kan bedöma LOB-omhändertaganden, alkohol, cannabis och annan narkotika. Artikeln beskriver också vilken betydelse personutredningen, den samlade utredningen och risken för fortsatt misskötsamhet kan få.
Vi går även igenom varning, spärrtid, Transportstyrelsens utredning och möjligheten att överklaga ett beslut.
Artikeln innehåller både vägledande rättsfall och exempel från mål där Trafikjuristerna har företrätt körkortshavaren.
Rättskällor och faktagranskning
Juridiskt uppdaterad: 25 augusti 2026
Kontrollerade lagar och förarbeten:
Körkortslagen (1998:488), särskilt 3 kap. 2 §, 5 kap. 3 § 5, 5 kap. 6 §, 7 kap. 8 § och 5 kap. 9 §. Körkortsförordningen (1998:980), särskilt 5 kap. 2 §. Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Prop. 1975/76:155 samt prop. 1997/98:124.
Rättskommentar:
Ceder, Olsson, Römbo och Ståhl, Trafikkommentarer, Norstedts Juridik, 12 uppl. Kommentaren beskriver bland annat helhetsbedömningen, betydelsen av upprepade nykterhetsanmärkningar och den normala utgångspunkten för spärrtid.
Kontrollerad praxis:
RÅ 83 2:10, RÅ 85 2:37, RÅ 85 2:41, RÅ 1986 ref. 113, RÅ 1990 ref. 2, RÅ 1992 ref. 1, Kammarrätten i Stockholm mål nr 1034-07, Kammarrätten i Göteborg mål nr 792-19 och Kammarrätten i Jönköping mål nr 1955-19.
Artikeln använder även exempel från Förvaltningsrätten i Falun mål nr 1022-17, Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr 13160-17 och Förvaltningsrätten i Linköping mål nr 1526-19, där Henrik D.A. Broberg har varit ombud.
Körkortslagen har kontrollerats mot aktuell lagtext. Den nu gällande lagen är ändrad till och med SFS 2026:469.
Författare: Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna
Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin
Rättsområde: Körkortsjuridik
Om författaren
Henrik D.A. Broberg arbetar med körkorts- och taxitrafikjuridik och har företrätt körkortshavare i mål om bland annat opålitlighet i nykterhetshänseende, medicinska körkortsärenden och taxiförarlegitimation. Han har varit ombud i flera av de rättsfall som behandlas i den här artikeln.
Trafikjuristerna i media
Henrik D.A. Broberg har medverkat som juridisk expert i frågor om körkort och Transportstyrelsens tillämpning. Han har bland annat intervjuats av TV4 om PEth-prov och indragna körkort samt medverkat i Tidningen Proffs i frågor om medicinska körkortskrav.
Ett av målen i artikeln, Kammarrätten i Göteborg mål nr 792-19, uppmärksammades av Dagens Juridik efter att körkortshavaren fick behålla körkortet med varning.
Läs mer om Henrik D.A Broberg
Läs mer om Trafikjuristerna i media
