Olovlig körning och grov olovlig körning – vad händer med körkortet?

Olovlig körning och grov olovlig körning kan leda till böter, återkallat körkort och spärrtid.

Men alla fall är inte lika allvarliga.

Det är till exempel stor skillnad mellan att köra bil när körkortet är återkallat och att av misstag köra med ett släp som kräver en högre körkortsbehörighet.

Därför måste Transportstyrelsen bedöma vad som faktiskt har hänt i varje enskilt fall.

Vad är olovlig körning?

Olovlig körning innebär i grunden att någon kör ett fordon utan att ha rätt att köra just det fordonet.

Brottet regleras i 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, som ofta kallas trafikbrottslagen.

Lagen säger att den som medvetet kör ett körkortspliktigt fordon utan rätt behörighet kan dömas för olovlig körning. Straffet är böter. Vid grov olovlig körning kan straffet bli fängelse i högst sex månader.

Du kan alltså göra dig skyldig till olovlig körning även om du har ett körkort.

Det avgörande är om ditt körkort ger dig rätt att köra det aktuella fordonet eller fordonskombinationen.

Exempel på olovlig körning

Olovlig körning kan bland annat handla om att du:

• kört bil utan körkort,
• kör medan ditt körkort är återkallat,
• kör under en pågående spärrtid,
• kört ett fordon som kräver en behörighet du saknar,
• kör bil med ett släp som kräver en högre behörighet,
• kör en trimmad moped som juridiskt räknas som motorcykel,
• kört en ändrad A-traktor som juridiskt inte längre räknas som A-traktor,
• eller kör med ett utländskt körkort som inte längre gäller i Sverige.

Därför går det inte att säga att all olovlig körning ska behandlas på samma sätt.

Vad är skillnaden mellan olovlig körning och grov olovlig körning?

Grov olovlig körning är den allvarligare formen av brottet.

Lagen anger bland annat att brottet kan bedömas som grovt om föraren tidigare har haft ett körkort som blivit återkallat, om körningen har skett vanemässigt eller om omständigheterna annars gör brottet grovt.

Det betyder däremot inte att ordet grov automatiskt ska användas så fort någon tidigare har haft ett återkallat körkort.

Domstolen ska bedöma omständigheterna i det enskilda fallet.

Högsta domstolen har exempelvis slagit fast att enbart det faktum att polisen hade omhändertagit ett körkort inte räckte för att den efterföljande olovliga körningen skulle bedömas som grov. Domstolen betonade att man måste titta på samtliga omständigheter. NJA 1999 s. 380.

Är det grov olovlig körning om jag kör under spärrtiden?

Det är ett av de allvarligaste fallen.

I förarbetena till körkortslagen anges att man ska se särskilt allvarligt på den som kör trots att körkortet har återkallats.

Regeringsrätten har också slagit fast att grov olovlig körning i första hand ska bedömas som ett brott mot en regel som är viktig för trafiksäkerheten enligt det som idag är 5 kap. 3 § 4 körkortslagen.

Det betyder att Transportstyrelsen normalt kan ingripa mot körkortet igen efter en sådan körning.

Ett exempel från domstol

I Förvaltningsrätten i Stockholm, mål 20584-23, hade en förare kört personbil medan körkortet var återkallat.

Föraren dömdes för grov olovlig körning.

Transportstyrelsen bestämde spärrtiden till två månader. Förvaltningsrätten ansåg att spärrtiden var väl avvägd och ändrade inte beslutet.

Det är intressant eftersom grov olovlig körning ofta förknippas med betydligt längre spärrtider.

Hur lång spärrtid får man för olovlig körning?

Det finns inte en enda spärrtid för olovlig körning. Vilken typ av olovlig körning det handlar om har stor betydelse.

I vissa fall kan varning räcka. I andra fall ligger den normala spärrtiden på tre, fyra eller sex månader. Vid vissa mer allvarliga överträdelser kan spärrtiden bli ännu längre.

Transportstyrelsens praxis gör därför skillnad mellan exempelvis:

• trimmad moped,
• saknad AM-behörighet,
• motorcykel med fel körkortsbehörighet,
• personbil utan rätt behörighet,
• tung lastbil eller buss,
• släp när E-behörighet saknas,
• och olovlig körning under en pågående spärrtid.

Transportstyrelsens praxis vid olika typer av olovlig körning

Typ av olovlig körning	Spann enligt praxis	Normal nivå
Förarbevis saknas	–	Varning
Trimmad moped som blivit lätt motorcykel	Varning–6 mån	4 mån
AM-behörighet saknas	Varning–6 mån	4 mån
Traktor med körkortstillstånd	Varning–6 mån	4 mån
Tidigare A-traktor som ändrats till personbil/lastbil	Varning–6 mån	6 mån
Motorcykel med B-behörighet	Varning–6 mån	Varning
Tung motorcykel med A1	Varning–6 mån	Varning
Personbil	3–6 mån	6 mån
Tung lastbil/buss med B-behörighet	3–9 mån	6 mån
Högre behörighet har tappats men återfåtts	–	Ingen åtgärd
Saknad E-behörighet, mindre än 400 kg	–	Ringa – Ingen åtgärd
Saknad E-behörighet, 400–799 kg	Varning–2 mån	Varning
Saknad E-behörighet, 800 kg eller mer	Varning–2 mån	Återkallelse
Numera rätt behörighet	Varning–6 mån	Beror på behörigheten
Körning under spärrtid trots att rätt behörighet numera finns	Varning–6 mån	6 mån
Olovlig körning vid spärrtid på körkort	6-10 mån	6 mån
Tillåtande av olovlig körning	Varning-5 mån (RÅ 2006 ref. 48)	Beror på allvarlighetsgraden
Upprepad olovlig körning	Från 6 månader	Beror på antal och typ

Praxislistan är vägledning – inte en automatisk tabell

Transportstyrelsen använder praxislistan som stöd.

Myndigheten ska samtidigt titta på hela situationen.

Praxislistan säger uttryckligen att Transportstyrelsen ska väga in personens situation och den samlade utredningen. Därför kan spärrtiden bli både kortare och längre än den angivna normaltiden.

Bland annat kan följande spela roll:

• vilken behörighet som saknades,
• hur stor behörighetsbristen var,
• vilken trafikfara körningen skapade,
• om körningen var ett tillfälligt misstag,
• om du tidigare följt trafikreglerna,
• om du tidigare fått varning eller återkallelse,
• hur lång tid som gått sedan händelsen,
• hur länge du haft körkort,
• och hur stort behov du har av körkort.

Det här är en av de viktigaste sakerna att förstå om olovlig körning.

Två personer kan dömas för samma brott men ändå få helt olika körkortspåföljder.

Kan man få varning för olovlig körning?

Ja.

I flera typer av olovlig körning anger Transportstyrelsens egen praxis varning som normal nivå.

Det gäller till exempel:

• motorcykel med B-behörighet,
• tung motorcykel med A1-behörighet,
• vissa fall där förarbevis saknas,
• och vissa fall där personen senare har skaffat rätt behörighet.

Varning är alltså inte något ovanligt undantag i alla typer av olovlig körning.

Samtidigt avgör omständigheterna om varning räcker.

Ett verkligt exempel på varning

I ett beslut som Trafikjuristerna arbetat med hade personen kört ett fordon som efter ändring skulle räknas som motorcykel.

Transportstyrelsen ansåg att överträdelsen var allvarlig.

Trots det gav myndigheten varning. Myndigheten tog bland annat hänsyn till hur lång tid som gått sedan händelsen och att personen då hade rätt behörighet för personbil.

Kan spärrtiden bli en månad?

Ja.

En månad är den kortaste spärrtid som Transportstyrelsen kan bestämma när myndigheten återkallar körkortet.

Men den tiden hör normalt till de mildaste fallen.

Rättsfall: en månads spärrtid vid tungt släp

I Förvaltningsrätten i Uppsala, mål 7801-25, hade föraren kört med ett släp trots att fordonskombinationen krävde högre behörighet.

Transportstyrelsen bestämde spärrtiden till en månad.

Förvaltningsrätten lät beslutet stå kvar. Domstolen konstaterade också att en månad var den lägsta möjliga spärrtiden.

Trafikjuristerna var ombud i målet genom Britta M. Kjellin.

Målet är särskilt intressant eftersom föraren dessutom hade flera tidigare trafikförseelser.

Kan spärrtiden bli två månader?

Ja.

Flera av de avgöranden som Trafikjuristerna har drivit visar två månaders spärrtid.

Stockholms förvaltningsrätt, mål 20584-23

Föraren hade gjort sig skyldig till grov olovlig körning medan körkortet var återkallat.

Efter yttrande från Trafikjuristerna bestämde Transportstyrelsen en spärrtiden till två månader.

Beslutet överklagades men Förvaltningsrätten lät två månader stå kvar.

Trafikjuristerna var ombud genom Britta M. Kjellin.

Stockholms förvaltningsrätt, mål 7000-23

Även här hade föraren kört medan körkortet var återkallat.

Efter yttrande från Trafikjuristerna bestämde Transportstyrelsen en spärrtiden till två månader.

Förvaltningsrätten ansåg att tiden var väl avvägd.

Trafikjuristerna var ombud genom Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin.

Uppsala förvaltningsrätt, mål 325-25

Föraren körde lastbil trots att en tidigare spärrtid fortfarande löpte.

Det återstod bara ungefär en vecka av spärrtiden.

Efter yttrande från Trafikjuristerna bestämde Transportstyrelsen en spärrtiden till två månader.

Förvaltningsrätten lät tiden stå kvar.

Trafikjuristerna var ombud genom Britta M. Kjellin.

Kan domstolen sänka spärrtiden?

Göteborgs förvaltningsrätt sänkte tre månader till två

I Förvaltningsrätten i Göteborg, mål 14800-23, hade föraren ett serbiskt körkort.

Det körkortet gällde inte längre i Sverige eftersom personen hade varit folkbokförd här för länge.

Transportstyrelsen bestämde spärrtiden till tre månader.

Förvaltningsrätten ändrade beslutet och satte spärrtiden till två månader.

Domstolen lyfte bland annat fram den konkreta trafikfaran, tidigare skötsamhet, hur länge personen haft körkort och behovet av körkort.

Trafikjuristerna var ombud genom Britta M. Kjellin.

Uppsala förvaltningsrätt, mål 1509-19 – sex månader blev fyra

Även detta mål gällde olovlig körning med ett utländskt körkort.

Föraren hade ett colombianskt körkort men saknade rätt att använda det i Sverige. Transportstyrelsen återkallade körkortstillståndet och bestämde spärrtiden till sex månader.

Förvaltningsrätten sänkte spärrtiden till fyra månader.

Domstolen tog särskilt hänsyn till att föraren redan hade påbörjat sin svenska körkortsutbildning. Dessutom hade inget visat att hon kört trafikfarligt. Hon hade också haft ett utländskt körkort och saknade insikt om att det inte gällde i Sverige. Sammantaget ansåg domstolen att spärrtiden skulle sänkas med två månader.

Trafikjuristerna var ombud genom Henrik D.A. Broberg.

Luleå förvaltningsrätt, mål 1584-19 – sex månader blev fyra

Det här målet gällde inte olovlig körning utan grovt rattfylleri, men det är ändå relevant när vi förklarar hur domstolar kan sänka en redan bestämd spärrtid.

Transportstyrelsen hade bestämt beslutets giltighetstid till sex månader.

Förvaltningsrätten sänkte tiden till fyra månader.

Domstolen lade stor vikt vid att mer än tre år hade gått mellan brottet och Transportstyrelsens ingripande. Dessutom hade föraren redan varit fråntagen rätten att köra i Norge under 13 månader på grund av samma brott.

Efter en samlad bedömning ansåg förvaltningsrätten att den långa tiden och de tidigare konsekvenserna motiverade ytterligare två månaders nedsättning. Därför sänkte domstolen tiden från sex till fyra månader.

Trafikjuristerna var ombud genom Henrik D.A. Broberg.

Kan spärrtiden bli sex månader eller längre?

Växjö förvaltningsrätt, mål 4161-23

Föraren hade gjort sig skyldig till grov olovlig körning efter att körkortet tidigare återkallats i samband med rattfylleri.

Förvaltningsrätten hänvisade till äldre praxis där spärrtiden vid grov olovlig körning ofta låg mellan sex och tolv månader.

I det aktuella målet stod sex månaders spärrtid fast.

Trafikjuristerna var ombud genom Henrik D.A. Broberg och Britta M. Kjellin.

Det betyder inte att sex till tolv månader gäller för alla fall av grov olovlig körning.

De senare tvåmånadersmålen visar tvärtom att domstolar kan acceptera betydligt kortare tider beroende på omständigheterna.

Vad händer vid flera olovliga körningar?

Flera olovliga körningar kan leda till en strängare bedömning.

Transportstyrelsens äldre praxislista anger också särskilda riktlinjer när flera olovliga körningar ligger till grund för samma ingripande.

Vid två olovliga körningar med en normaltid på sex månader kunde en samlad bedömning exempelvis leda till nio månader.

Vid tre sådana körningar kunde den samlade spärrtiden bli omkring femton månader.

Myndigheten ska däremot inte bara lägga ihop spärrtiderna matematiskt.

Den måste bedöma helheten.

När blir flera olovliga körningar grova?

Det finns ingen regel som säger att exakt ett visst antal körningar alltid gör brottet grovt.

Praxis varierar.

Hovrätten för Nedre Norrland (mål B 1113-16) har exempelvis bedömt tre olovliga körningar under tre månader som brott av normalgraden.

Svea hovrätt (B 7727-18) har däremot bedömt den tredje körningen inom ungefär en och en halv månad som grov.

Hovrätten över Skåne och Blekinge (mål B 343-18) har i ett annat fall bedömt den fjärde körningen på mindre än fem månader som vanemässig och därmed grov.

Därför spelar både antalet körningar och tiden mellan körningarna roll.

Vad gäller vid olovlig körning med släp?

Då olovlig körning kan ske på så många olika sätt så är det inte möjligt att lista spärrtider för olika situationer. De ”listor” som kan tänkas finnas hos olika aktörer på nätet är äldre och nya rättsfall har ändrat vad som tidigare var gällande.

Man kan enkelt säga att normal spärrtid för olovlig körning är upp till 6 månader, men varning är möjligt beroende på vad den olovliga körningen handlat om. För grov olovlig körning är normal spärrtid däremot 4-10 månader, med 6 månader eller mer som den vanligaste spärrtiden.

Allt kommer bero på omständigheterna och arten av den olovliga körningen.

Fokus i yttrande och körkort vid olovlig körning

Många blir förvånade när de får veta att körning med släp kan bli olovlig körning.

Du kan ha ett giltigt B-körkort och ändå sakna rätt att köra kombinationen.

Det händer när bilens och släpets vikt kräver högre behörighet.

Därför måste man skilja på två saker:

Olovlig körning – du saknar rätt körkortsbehörighet.

Överlast – fordonet eller släpet väger mer än reglerna tillåter.

Det är inte samma sak.

Saknad E-behörighet kan ge allt från ingen åtgärd till återkallelse

Transportstyrelsens praxis gör en tydlig skillnad beroende på hur stor viktgränsen är.

Praxislistan anger:

• mindre än 400 kg: ingen åtgärd,
• 400–799 kg: varning,
• 800 kg eller mer: återkallelse.

Det här är ett mycket bra exempel på varför man inte ska säga att olovlig körning automatiskt ger en viss spärrtid.

Rättsfall om tungt släp

Jönköpings förvaltningsrätt, mål 1832-24

Föraren körde personbil med ett tillkopplat släp trots att kombinationen krävde högre behörighet.

Fordonskombinationen låg 1 230 kg över gränsen för B-behörighet.

Transportstyrelsen bestämde spärrtiden till två månader.

Förvaltningsrätten lät beslutet stå kvar. Domstolen tog också hänsyn till att föraren nyligen hade gjort sig skyldig till en hastighetsöverträdelse.

Trafikjuristerna var ombud genom Alexander T. Kjellin och Britta M. Kjellin.

Uppsala förvaltningsrätt, mål 7801-25

I ett annat släpmål blev spärrtiden bara en månad.

Trafikjuristerna var även ombud i det målet.

De två målen visar varför vikt, tidigare körkortshistorik och andra omständigheter får stor betydelse.

Vad gäller vid trimmad moped?

En ändrad moped kan juridiskt bli ett annat fordon.

Om mopeden efter ändringen exempelvis räknas som lätt motorcykel behöver föraren rätt motorcykelbehörighet.

Om föraren saknar den behörigheten kan körningen bli olovlig.

Men domstolen måste först slå fast att fordonet faktiskt har ändrats på ett sådant sätt.

RH 2003:68

I RH 2003:68 gick mopeden snabbare än den fick.

Hovrätten kom dock fram till att hastighetsökningen berodde på förslitning och inte på någon ändring.

Därför ogillade hovrätten åtalet.

Transportstyrelsens praxislista anger annars ett spann från varning till sex månader, med fyra månader som normalnivå, när en trimmad moped efter ändringen ska räknas som lätt motorcykel.

Vad gäller vid ändrad A-traktor?

En ändrad A-traktor kan också leda till olovlig körning.

Om fordonet inte längre uppfyller kraven för A-traktor kan det juridiskt räknas som exempelvis personbil.

Då kan en förare med bara AM-behörighet sakna rätt att köra fordonet.

Transportstyrelsens praxislista anger ett spann från varning till sex månader, med sex månader som normalnivå, när en tidigare A-traktor efter ändring ska räknas som personbil eller lastbil.

NJA 2023 s. 509 – A-traktorn som ändrats

Högsta domstolen har också prövat vad föraren måste ha förstått om fordonets ändringar.

Det spelar roll eftersom ansvar för olovlig körning kräver uppsåt.

Det räcker alltså inte alltid att polisen i efterhand konstaterar att fordonet var felaktigt ändrat.

Vad betyder tillåtande av olovlig körning?

Du behöver inte själv köra fordonet för att få problem.

Du kan göra dig skyldig till tillåtande av olovlig körning om du låter någon annan köra trots att personen saknar rätt behörighet.

Det kan till exempel handla om att du:

• lånar ut bilen till någon utan körkort,
• låter någon köra trots att körkortet har återkallats,
• eller tillåter ett barn att köra ett fordon som barnet saknar rätt behörighet för.

Här räcker oaktsamhet för straffansvar.

Praxis ställer dessutom höga krav på den som lämnar över ett körkortspliktigt fordon. I vissa situationer räcker det inte att bara fråga om den andre har körkort. Man kan behöva kontrollera körkortet.

Kan tillåtande av olovlig körning påverka mitt eget körkort?

Ja.

Men Transportstyrelsen använder inte samma regel som när du själv kör.

Regeringsrätten har slagit fast att tillåtande av olovlig körning i stället hör hemma under 5 kap. 3 § 6 körkortslagen.

Den regeln handlar bland annat om brott som visar att personen saknar den hänsyn, det omdöme och det ansvar som krävs i trafiken.

RÅ 2006 ref. 48

I RÅ 2006 ref. 48 ledde tillåtande av olovlig körning till fem månaders spärrtid.

Varning kan också räcka

I ett annat ärende som Trafikjuristerna arbetat med hade personen gjort sig skyldig till tillåtande av olovlig körning och dessutom flera hastighetsöverträdelser.

Transportstyrelsen gav ändå varning efter en samlad bedömning.

Det visar återigen att resultatet beror på hela situationen.

Spelar trafikfaran någon roll?

Ja.

Trafikfaran är en viktig del av bedömningen.

Transportstyrelsen och domstolarna tittar bland annat på:

• hur du körde,
• trafikmängden,
• väglaget,
• sikten,
• fordonet,
• och om körningen skapade någon konkret risk.

Förvaltningsrätten i Göteborg har uttryckligen lyft fram den konkreta trafikfaran som en del av bedömningen vid olovlig körning.

Därför kan två körningar med samma formella behörighetsbrist få olika följder.

Spelar körkortsbehovet någon roll?

Ja.

Ett stort behov av körkort kan påverka spärrtidens längd.

Det gäller särskilt om du behöver körkortet i arbetet.

Samtidigt räcker ett stort behov inte alltid för att du ska få varning.

Domstolen väger behovet mot hur allvarlig överträdelsen varit.

Jönköpings förvaltningsrätt, mål 6655-21

Föraren hade ett mycket stort behov av körkort både privat och i sitt arbete som egenföretagare.

Samtidigt hade han flera tidigare trafikförseelser och en tidigare olovlig körning.

Transportstyrelsen tog hänsyn till både körkortsbehovet och den tid som gått. Därför halverade myndigheten spärrtiden till tre månader.

Förvaltningsrätten lät tre månader stå kvar.

Trafikjuristerna var ombud genom Britta Kjellin.

Spelar tiden sedan brottet någon roll?

Ja.

En lång tid mellan brottet och Transportstyrelsens beslut kan tala för en mildare reaktion.

Förvaltningsrätten i Göteborg har hänvisat till äldre praxis där mer än ett och ett halvt år hade räckt för att domstolen skulle se tiden som ovanligt lång.

Men tiden avgör inte allt.

Om andra trafikbrott har tillkommit kan de väga tyngre.

Vad är straffet för olovlig körning?

Olovlig körning av normalgraden leder till böter.

Grov olovlig körning kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vid grov olovlig körning visar praxis en tydlig trappa vid återfall:

• första grova fallet: omkring 50 dagsböter,
• andra grova fallet: omkring 70 dagsböter,
• tredje grova fallet: omkring 100 dagsböter.

Vid fortsatta återfall kan domstolen välja fängelse.

RH 2017:35

I RH 2017:35 hade föraren flera tidigare lagföringar för grov olovlig körning.

Hovrätten ansåg till slut att böter inte räckte.

Domstolen dömde föraren till 14 dagars fängelse.

Brottmålet och körkortsmålet är två olika processer

Det här skapar ofta förvirring.

Först hanterar polis, åklagare och ibland tingsrätten själva brottet.

Sedan kan Transportstyrelsen starta ett eget ärende om körkortet.

Därför kan du först få böter och senare få ett brev om återkallelse.

Det betyder inte att myndigheten straffar dig två gånger för samma sak.

De två processerna har olika syften.

Vad ska jag skriva till Transportstyrelsen?

Ett bra yttrande ska beskriva ditt eget fall.

Skriv därför inte bara:

”Jag behöver mitt körkort.”

Förklara i stället:

• varför du körde,
• vilken behörighet du hade,
• vilken behörighet som saknades,
• hur stor behörighetsbristen var,
• om körningen skapade trafikfara,
• hur länge du haft körkort,
• din tidigare trafikskötsamhet,
• hur mycket du kör,
• hur lång tid som gått,
• och exakt varför du behöver körkort.

Dessutom bör du styrka viktiga uppgifter.

Om din arbetsgivare säger att du riskerar jobbet utan körkort bör du till exempel skicka med ett arbetsgivarintyg.

Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?

Ja.

Om du inte är nöjd med beslutet bör du överklaga.

Du skickar överklagandet till Transportstyrelsen. Sedan skickar myndigheten ärendet vidare till förvaltningsrätten.

Själva processen i förvaltningsdomstolen kostar inget.

Du måste inte anlita juridiskt ombud.

Dessutom kan ett överklagande inte leda till ett sämre resultat än Transportstyrelsens beslut.

Därför finns det normalt ingen anledning att låta ett beslut du anser vara fel stå utan överklagande.

Vanliga frågor om olovlig körning

Hur lång spärrtid får man för olovlig körning?

Det beror på vilken typ av olovlig körning det gäller. Transportstyrelsens praxis går från ingen åtgärd och varning till flera månaders spärrtid. Exempelvis anger praxis ofta varning vid vissa motorcykelfall, fyra månader vid vissa mopedfall och sex månader vid olovlig körning med personbil.

Kan man få varning för olovlig körning?

Ja. I flera typer av olovlig körning anger Transportstyrelsens praxis varning som normal nivå.

Kan man få en månads spärrtid?

Ja. En månad är den kortaste möjliga spärrtiden vid återkallelse. Uppsala förvaltningsrätt har exempelvis godtagit en månad vid olovlig körning med tungt släp.

Är grov olovlig körning alltid sex månader?

Nej. Praxis varierar kraftigt. Domstolar har godtagit både två månader och sex månader eller längre beroende på situationen.

Kan tungt släp leda till indraget körkort?

Ja. Om fordonskombinationen kräver högre körkortsbehörighet kan körningen bli olovlig. Transportstyrelsens praxis skiljer dessutom mellan mindre och större viktöverskridanden.

Kan jag förlora körkortet om mitt barn kör en trimmad A-traktor?

Ja, i vissa fall. Om du döms för tillåtande av olovlig körning kan Transportstyrelsen även utreda ditt eget körkort.

Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut?

Ja. Du kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Själva domstolsprocessen kostar inget.

---

Behöver du hjälp efter olovlig körning?

Olovlig körning kan se väldigt olika ut.

Därför bör du inte nöja dig med att någon säger:

”Det brukar bli sex månader.”

Det kan vara helt fel i just ditt fall.

Trafikjuristerna arbetar med körkortsmål hos Transportstyrelsen och i förvaltningsdomstol.

Vi arbetar däremot inte som försvarare i själva brottmålet.

Om din fråga gäller vad den olovliga körningen kan få för konsekvenser för körkortet, kan vi gå igenom handlingarna och bedöma ditt läge.

Den första bedömningen är kostnadsfri.

Vad artikeln handlar om

Den här artikeln förklarar vad olovlig körning och grov olovlig körning innebär.

Den beskriver också hur olika typer av olovlig körning påverkar körkortet.

Artikeln går bland annat igenom:

• varning,
• återkallelse,
• spärrtid,
• körning under spärrtid,
• tungt släp,
• saknad E-behörighet,
• trimmad moped,
• ändrad A-traktor,
• utländska körkort,
• och tillåtande av olovlig körning.

Dessutom redovisar artikeln domar och beslut som visar hur Transportstyrelsen och svenska domstolar faktiskt har bedömt olika situationer.

Rättskällor och faktagranskning

Juridiskt uppdaterad: 27 augusti 2026

Kontrollerade rättskällor: lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, särskilt 3 §; körkortslagen (1998:488), särskilt 5 kap. 1–3 §§, 5 kap. 6 § samt 5 kap. 9–10 §§; körkortsförordningen (1998:980); prop. 1975/76:155; prop. 1997/98:124; prop. 2008/09:60; Transportstyrelsens praxislista för körkortsingripande; Trafikkommentarer, Ceder m.fl., Norstedts Juridik; samt relevant praxis från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten, hovrätt, kammarrätt och förvaltningsrätt.

Bland de avgöranden som har kontrollerats finns bland annat RÅ 1990 ref. 98, RÅ 1991 not. 51, RÅ 2006 ref. 48, NJA 1999 s. 380, NJA 2023 s. 509, RH 2003:68 och RH 2017:35.

Artikeln bygger även på senare förvaltningsrättsavgöranden där Trafikjuristerna i flera fall har varit ombud.

Författare: Britta M. Kjellin

Faktagranskad av: Henrik D.A. Broberg

Rättsområde: Körkortsrätt och trafikjuridik

Här kan du ta del av två exempel av våra skrivelser som handlat om olovlig/grov olovlig körning: