Vad händer med ditt körkort om du misstänks för drograttfylleri? Vad kan påverka en spärrtid vid en drograttfylla? Här får du svar på dina frågor.

Drograttfylla – 12 månaders spärrtid

Drograttfylleri har, i utgångsläget, en spärrtid på 12 månader och det finns enbart 4 omständigheter som kan påverka spärrtider och beslut i dessa frågor:

drogfylleri bok
Behöver du en mall för att skriva ditt yttrande eller överklagan?
  • Om du framfört ditt fordon en kortare sträcka. En kortare sträcka betyder i detta fall om några fåtal meter för att exempelvis parkera om bilen.
  • Att du har kört annan typ av fordon, till exempel moped, båt eller skoter och det inte funnits trafikfara.
  • Att det har tagit lång tid sedan brottet inträffade tills dess Transportstyrelsen överväger att dra in ditt körkort. Lång tid betyder i detta fall minst 1,5 år.
  • Att du blir frikänd från brottet.

Körkortsbehov, tidigare skötsamhet, osv, har ensamt ingen betydelse i fråga om spärrtid i dessa sammanhang. Dessa omständigheter kan däremot ha en inverkande betydelse i samband med de tre första ovanstående punkterna.

Ditt juridiska ombud mot Transportstyrelsen
Kontakta Trafikjuristerna

PS. Längst ner på sidan kan du ta del av några exempelskrivelser.

Längden av spärrtid avseende drograttfylla

Droger_korkort

Högsta Förvaltningsdomstolen har avgjort hur långa spärrtider som ska gälla i dessa fall och i rättsfallet RÅ 2008 ref. 12 gjorde man bedömningen att ”12 månader är inte för lång spärrtid”. Detta oavsett om körkortshavaren har ett stort behov av körkort eller inte. Efter detta rättsfall så finns enbart de ovan listade punkterna som kan påverka spärrtiden.

Skillnad på brottet och körkortsingripandet

Det är redan här av väsentlig betydelse att du förstår att det är en stor skillnad mellan ”brottet” drograttfylleri och den efterföljande Förvaltningsrättsliga konsekvensen som rör körkortsingripande.

Drograttfylleri

När man begår brottet drograttfylleri så medför det, under förutsättningen att man erkänner eller blir dömd, att man blir meddelad en straffrättslig påföljd. Denna kan sträcka sig från böter till fängelse upp till 2 år.

Utfallet av det ovan nämnda straffrättsliga förfarandet medför att Transportstyrelsen antingen lägger ner sitt ärende mot dig eller väljer att göra ett körkortsingripande mot dig.

Det vill säga, om du blir frikänd från brottet så har inte Transportstyrelsen anledning att återkalla ditt körkort. I vart fall inte på grund av drograttfylleri.

Tillfälligt beslut – slutligt beslut

Innan brottmålsprocessen blir avklarad kan Transportstyrelsen dra in ditt körkort ”tillfälligt”. Detta är mycket vanligt förekommande och något som Transportstyrelsen gör i avvaktan på att brottet blir avklarat.

När den straffrättsliga processen är avklarad meddelar Transportstyrelsen ett ”slutligt beslut” som helt är baserad på vad, om något, du slutligt blev dömd för.

Du kan läsa mer om tillfälliga och slutliga beslut i vår artikel ”Yttrande till Transportstyrelsen”.

Drograttfylla – enbart om du har narkotika i blodet

Drograttfylleri uppstår om du, under framförande av fordon, har en så hög narkotikamängd att det går att uppmätas i ditt blod. För en straffrättslig betydelse är det alltså oväsentligt hur stor mängd narkotika det handlar om, hur “påverkad” man känt sig, eller om körkortförmågan har blivit påverkad.

Drograttfylla THC

Vid händelse där du är misstänkt för drograttfylla och narkotika inte fanns i ditt blod så kan du inte dömas för brottet. Om Transportstyrelsen, genom beslut, har återkallat ditt körkort tillfälligt, så ska de upphäva ett sådant beslut när misstanken om drograttfylleri läggs ned.

Om du hade narkotika i urin så kan dock Transportstyrelsen överväga att starta en utredning angående opålitlighet i nykterhetshänseende.

Drograttfylla, blodanalysen

Analys av narkotika görs av Rättsmedicinalverket och resultatet skickas till den myndighet som beställt analysen.

Blodanalys

Det kan dröja flera veckor innan resultatet av en blodanalys återkommer. Detta medför att Transportstyrelsen ofta meddelar ett tillfälligt beslut. Om resultatet inte finner spår av narkotika, så ska misstanken om drograttfylla läggas ner. Du kan dock bli åtalad för ringa narkotika brott.

Om du inte haft narkotika i blodet vid framförande av fordon så har du alltså inte begått brottet drograttfylleri. Transportstyrelsen kan emellertid se om det finns något i utredningen som medför att de griper in mot ditt körkort på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende.

Drograttfylla, Förvaltningsrätten i Falun mål 175-13

Förvaltningsrätten inleder:
Körkortshavaren har enligt lagakraftvunnen dom gjort sig skyldig till drograttfylleri den 13 oktober 2010. Grund föreligger därmed att återkalla körkortet. Vad gäller beslutets giltighetstid gör förvaltningsrätten följande bedömning. I praxis har en spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av drograttfylleri inte bedömts vara för lång då det i målet inte framkommit omständigheter som talade för att spärrtiden borde vara kortare (RÅ 2008 ref 12). Vidare betonar förarbetena till körkortslagen (prop. 1975/76:155 s. 67 och 99) att körkortsingripandet bör vara nyanserade till omständigheterna i det särskilda fallet och att man i vissa fall måste ta hänsyn till den tid som förflutit mellan en förseelse och körkortsingripandet.

20 månader sedan drograttfyllan

Tid

Förvaltningsrätten gjorde följande bedömning:
Domen i brottmålet är meddelad den 7 april 2011 och Transportstyrelsens återkallelsebeslut är fattat den 12 december 2012, det vill säga drygt 20 månader efter det att körkortshavaren blev fälld till ansvar för drograttfylleri. Den tid som passerat mellan domen och beslutet uppgår mer än väl till den spärrtid som normalt meddelas vid drograttfylleri. Under denna tid har körkortshavaren genomgått behandling för sitt missbruk och av yttrande från Kriminalvården framgår att X, alkohol- och drogterapeut på Renkronan, uppger att körkortshavaren har tagit till sig behandlingen och åstadkommit en förändring. Vidare har han skaffat sig arbete som montör med behov av körkort. Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att det finns skäl att sätta ned spärrtiden till sex månader.

Drograttfylleri, Förvaltningsrätten i Falun mål 5345-12

Förvaltningsrättens sammanfattning av körkortshavarens omständigheter:
Av utlåtande den 25 oktober 2012 av Y, alkohol-, drog- och samtalsterapeut vid Mora Samtalsbyrå framgår att körkortshavaren gått på regelbundna samtal sedan juni 2011 på grund av bl.a. missbruk. Till en början träffades de en gång i veckan och nu efter ett år samtalar den en gång per månad. Körkortshavaren har mognat betydligt och risken att hans brott ska upprepas är minimal. Av arbetsgivarintyg den 26 oktober 2012 utfärdat av Y framgår att körkortshavaren arbetar som lastbilschaufför och sköter arbetet mycket bra. Drogtester som blivit genomförda har inte visat på någon användning. Om körkortet blir återkallat måste körkortshavaren bli uppsagd från sitt arbete.

Godkänt Strafföreläggande

Förvaltningsrätten sammanfattar målet:
Körkortshavaren har enligt godkänt strafföreläggande gjort sig skyldig till drograttfylla den 5 mars 2011. Grund föreligger därmed att återkalla körkortet, körkortstillståndet och förarbeviset. Några synnerliga skäl att underlåta återkallelse har inte framkommit i målet. Vad gäller beslutets giltighetstid gör förvaltningsrätten följande bedömning. I praxis har en spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av drograttfylleri inte varit bedömd att vara för lång då det i målet inte framkommit omständigheter som talade för att spärrtiden borde vara kortare (RÅ 2008 ref 12). Vidare betonar förarbetena till körkortslagen (prop. 1975/76:155 s. 67 och 99) att körkortsingripandet bör vara nyanserade till omständigheterna i det särskilda fallet och att man i vissa fall måste ta hänsyn till den tid som förflutit mellan en förseelse och körkortsingripandet.

Körkortsbehov och lång tid hade passerat

Tidsutdräkt

Förvaltningsrättens bedömning:
Strafföreläggandet är godkänt den 28 september 2011 och Transportstyrelsens återkallelsebeslut är fattat den 9 november 2012, det vill säga drygt 13 månader efter det att körkortshavaren godkänt föreläggandet. Den tid som passerat mellan godkännandet och beslutet motsvarar därmed den spärrtid som normalt blir meddelad vid drograttfylleri. Under denna tid har körkortshavaren gått på regelbundna samtal för sitt missbruk och skaffat sig arbete som lastbilschaufför. Mot denna bakgrund och med hänvisning till behovet av körkort i arbetet finner förvaltningsrätten att det finns skäl att sätta ned spärrtiden till sex månader.

Drograttfylla, Förvaltningsrätten i Uppsala mål 3648-17.

Transportstyrelsen beslutade den 29 maj 2017 att återkalla X körkort slutligt. Transportstyrelsen beslutade även att sänka spärrtiden till 24 månader (längre tid hade meddelats i det tillfälliga beslutet). Som skäl för beslutet anförde Transportstyrelsen att X har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri med narkotika i blodet.

Förvaltningsrättens bedömning:

HFD har i mål RÅ 1987 ref. 90 beaktat klagandens rehabilitering och, utan fara för trafiksäkerheten, bestämt spärrtiden till kortare tid än som annars borde ha skett. Vid prövningen av om det föreligger synnerliga skäl för en avvikelse från körkortslagens spärrtider ska en helhetsbedömning göras av den samlade utredningen där körkortshavarens personliga förhållanden beaktas och hänsyn tas till bl.a. sådana omständigheter som behov av körkort. Redan i kravet på att det ska vara fråga om synnerliga skäl ligger att bestämmelsen är avsedd att tillämpas restriktivt (jfr HFD 2015 ref. 76). Frågan är då om det föreligger synnerliga skäl att sätta ned spärrtiden. Enligt förarbetsuttalanden ska spärrtiden bestämmas utifrån en nyanserad avvägning (prop. 1997/98:124 s. 39 f).

Lång tid och sammantagen bedömning

Gratismallar
Besök vår webbutik för mallar och intyg

Förvaltningsrätten konstaterar att X vid tillfället för brottet var så kraftigt påverkad av narkotika att han utgjorde en allvarlig trafikfara. Detta leder ofrånkomligt till att det bör beslutas en längre spärrtid än normalt. Med hänsyn till den praxis som har utvecklats avseende spärrtid för drograttfylla och det faktum att X har inlett rehabiliteringsåtgärder avseende sitt missbruk finner förvaltningsrätten att det, efter en bedömning av samtliga dessa omständigheter, finns skäl att sätta ner spärrtiden från 24 till 20 månader, räknat från den 19 november 2016.

trafikjurister-henrik-britta

Här kan du ta del av uppdragsexempel:

Scroll to Top