Ofta får vi frågan om ett indraget körkort kan synas i belastningsregistret och om webbsidor som exempelvis MrKoll och Lexbase kommer publicera dessa uppgifter offentligt.
Samma typ av fråga får vi även när det gäller överklagande av Transportstyrelsens beslut. Alltså om en kommande dom från Förvaltningsrätten blir offentlig. Här får du svar på dina frågor.
Här kan du läsa om bland annat:
- Trafikbrott och belastningsregistret
- Skillnaden mellan brott och körkortsingripande
- Att erkänna eller neka – fördelar och nackdelar
- … och troligtvis en hel del annat du inte viste
Indraget körkort, belastningsregistret, Lexbase och MrKoll
Ett beslut om indraget körkort från Transportstyrelsen har ingenting med belastningsregistret att göra. Utan de uppgifter som nämnda webbsidor publicerar handlar om själva brottet. En fortkörning blir till exempel upptagen i belastningsregistret, eftersom överträdelsen resulterar i en ordningsbot eller ett strafföreläggande.
Ett körkortsärende som grundar sig i ett trafikbrott har två skilda delar: brottet och körkortsingripandet. Vi börjar med själva brottet.
Ett trafikbrott hamnar i belastningsregistret
Valet att erkänna ett trafikbrott resulterar normalt sett i en ordningsbot från Polisen. Om man nekar till brottet så överförs ärendet till åklagare. Åklagare kan i sin tur meddela dig ett strafföreläggande, eller välja att åtala dig om du inte godtar strafföreläggandet. Blir du åtalad så hamnar ärendet i Tingsrätten, som ska avgöra om du är skyldig till brottet.
Att betala en ordningsbot eller ett strafföreläggande är samma sak som att bli fälld för brottet i domstol. Med andra ord så jämställs detta erkännande med en dom gällande brott och brottet registreras i belastningsregistret. Om man nekar och blir dömd i allmän domstol så blir brottet registrerat efter domen vunnit laga kraft. Enligt gallringsreglerna gällande brott finns detta kvar i belastningsregistret i 5 år.
En dom i domstol är i de flesta fall en allmän handling enligt svensk lag, med undantag om det föreligger sekretess. Allmänna handlingar är tillgängliga för alla, även företag som MrKoll och Lexbase.
Vad MrKoll och Lexbase visar gällande trafikbrott
MrKoll och Lexbase är privata företag och exakt vad de registrerar, säljer och tillhandahåller av information kan vi inte svara på. Däremot vet vi var de får sina uppgifter från: Åklagarmyndigheten och de allmänna domstolarna (Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen).
Offentlighetsprincipen i Sverige innebär att privata företag som Lexbase och MrKoll kan hämta information från dessa instanser, för att sedan sälja till den som är nyfiken på en persons rättsliga historik. Att finnas med i registret innebär dock inte alltid att det ligger ett brott bakom, eftersom de även hämtar information om tvistemål gällande ekonomiska värden.
Belastningsregistret är däremot inte åtkomligt för dessa företag att hämta uppgifter från. Det innebär att en person som godkänt ordningsbot för ett trafikbrott inte kommer synas hos dessa företag, även om brottet syns i belastningsregistret. Detta på grund av att en godkänd ordningsbot registreras direkt i belastningsregistret, utan att först gå till åklagare eller domstol.
Däremot kommer ett godkänt strafföreläggande från åklagare eller dom från domstol, om man nekat till brottet, vara synliga vid en sökning hos MrKoll och Lexbase.
Körkortsärende hos MrKoll och Lexbase
Ordningsbot och strafföreläggande utgör konsekvenser av att man begått ett brott, till exempel ett trafikbrott. Det är alltså brottet som registreras i belastningsregistret. Körkortsfrågan handlar inte om brottet i sig, utan är en följd av att man begått ett brott i trafiken. Transportstyrelsens ingripande görs utifrån deras plikt och uppdrag att upprätthålla Trafiksäkerheten.
En återkallelse av körkort är ett myndighetsbeslut som man kan överklaga till de förvaltningsrättsliga domstolarna (Förvaltningsrätt, Kammarrätt och Högsta Förvaltningsdomstolen). Sådana mål handlar inte om brott och hamnar inte i belastningsregistret.
Beslut som meddelas av Transportstyrelsen, liksom Förvaltningsrättsliga domar, faller in däremot in under den svenska offentlighetsprincipen. Men MrKoll och Lexbase hämtar inte uppgifter från de nämnda instanserna. Uppgifter från dessa instanser är nämligen inte av allmänt intresse, på samma sätt som brott och ekonomiska tvister.
Frågan om återkallat körkort, spärrtid med mera registreras alltså inte av dessa aktörer. Det gäller såväl Transportstyrelsens beslut som en eventuell överklagan av beslutet.
Varför ser jag mitt ärende om indraget körkort för fortkörning hos Lexbase och MrKoll?
Många är oroliga för att en överklagan av Transportstyrelsens beslut innebär att de kommer synas vid en sökning hos dessa aktörer. Här är det viktigt att återigen understryka att körkortsärendet inte är vad dessa aktörer visar.
Om du har nekat till ordningsbot och senare godkänt ett strafföreläggande eller blivit dömd, så är det detta som Lexbase och MrKoll visar. Med andra ord visar de uppgiften från åklagare eller fastställd dom i allmän domstol gällande trafikbrottet. Att du överklagat Transportstyrelsens beslut att återkalla körkortet har inget med det att göra.
Det innebär att två personer som begått samma brott kan få olika registrering i dessa register. Den som erkänt överträdelsen och godtagit ordningsbot syns inte, medan den som nekat men senare blivit dömd syns.
Man kan därmed tycka att det låter som det är bättre att erkänna och acceptera en ordningsbot. Men samtidigt innebär ett erkännande att Transportstyrelsen ingriper mot körkortet, om överträdelsen är allvarligt nog. Transportstyrelsen prövar inte heller skuldfrågan, så vill man ha bevis för brottet eller oskuld prövade, så måste man neka.
Vidare innebär en friande dom gällande brottet att man slipper såväl ingripande mot körkortet (om inte tillfälligt ingripande är aktuellt), som registrering hos MrKoll och Lexbase.
Att erkänna eller neka till ett trafikbrott
Om du är misstänkt för att ha begått ett trafikbrott, säg en allvarlig fortkörning, så kommer du stå inför valet att antingen neka eller erkänna överträdelsen.
En accepterad ordningsbot eller godkänt strafföreläggande är ett erkännande av skuld. Erkännandet, eller en fällande dom i allmän domstol om man nekat, leder i sin tur till att Transportstyrelsen ingriper mot körkortet. OBS! att Transportstyrelsen även kan ingripa vid misstanke om brott, alltså innan själva brottmålet är avgjort.
Frågan om att erkänna eller neka är alltså mycket komplicerad och beror helt på omständigheterna. I vissa fall kan utfallet av ett erkännande respektive nekande bli något hela annat än väntat.
Ej accepterad ordningsbot resulterade i värre påföljd genom strafföreläggande.
Det har förekommit fall där körkortshavare inte godtagit en ordningsbot på plats. När åklagare sedan påbörjat sin utredning har man valt att rubricera händelsen till något värre än vad som polisen initialt rapporterat. En sak som polisen rubricerade som ej iakttagit väjningsplikt mot gående, resulterade i åtal om vårdslöshet i trafik. Åklagaren ansåg nämligen att gärningsbeskrivningen motsvarade det allvarligare brottet.
Hade personen valt att godta en ordningsbot för det mindre allvarliga brottet så skulle straffet (böterna) och även i ett senare skede körkortsingripandet varit mildare.
En accepterad ordningsbot resulterade i frikännande.
Det finns även fall där det omvända har inträffat. Polis har utfärdat en ordningsbot (som godtagits) men, där polis senare upprättat fel uppgifter i ordningsboten. Så var, till exempel, fallet när polis hade skrivit att en person hade framfört bil med släpkärra (max 80 km/tim). Polisen hade, i ordningsföreläggandet, skrivit att tillåten hastighet var 110 km/tim och att personen hade framfört fordonet i 131 km/tim. Vägens hastighetsbegränsning var 110 km/tim men polisen skulle ha skrivit 80 km/tim.
Personen fick alltså böter som motsvarade ett mildare brott. Men på grund av felet så fanns det grund för att undanröja boten, trots att felet var till den enskildes fördel. Ett undanröjande av ordningsbot innebär att brottet i sig “försvinner”. Personen återfick därmed hela bötesbeloppet och slapp även genomlida en potentiell spärrtid om 4 månader som skulle ha varit aktuell om brottet kvarstått.
