Rattfylleri medför inte enbart en straffrättslig påföljd utan resulterar ofta i en långtgående spärrtid på ett körkort. Det finns undantag och möjligheter att kunna påverka en meddelad spärrtid vid rattfylleri. Men, dessa är tyvärr få till antalet och innefattar ganska speciella omständigheter. Om inga undantag är tillämpliga så är det oftast bättre att ansöka om alkolås.

Ett rattfylleri påverkar inte enbart körkortet, utan medför även en straffrättslig påföljd. I länkarna nedanför går vi särskilt in i de olika delarna som kan vara aktuella när det gäller dessa typer av överträdelser. Du kan se den översiktliga processen (rattfylleri), brott och straff och möjligheterna du har för att ansöka om alkolås.

Beslut om spärrtid på körkort vid rattfylleri

När det gäller ingripande mot körkort så är det enbart Transportstyrelsen som meddelar beslut i om det. Ett ingripande mot ett körkort handlar därför inte om ett ”straff” eller en straffrättslig påföljd, utan utgörs av ett administrativt beslut. Detta beslut baseras på, och är en konsekvens av, att du är misstänkt eller dömd för brott.

Syftet med ett körkortsingripande handlar om öka trafiksäkerheten och förmå körkortshavare att följa gällande trafikregler. I Sverige är det Transportstyrelsen som har i uppdrag att efterse att trafiksäkerheten är säkerställd.

Ett körkortsingripande består av att Transportstyrelsen griper in mot en körkortshavares körkort. Det kan finnas en mängd olika anledningar till att Transportstyrelsen väljer att gripa in mot ett körkort. Till exempel kan det handla handla om att en körkortshavaren inte längre uppfyller de medicinska krav som ett körkortsinnehav kräver eller så kanske körkortshavaren har begått ett trafikbrott. Det kan finnas fler anledningar till ingripanden, men vanligast är de nämnda exemplen.

Körkortsingripande

När det kommer till ingripanden som har sin utgångspunkt i brott så kan Transportstyrelsen meddela körkortshavaren en varning eller en spärrtid. Vid utdelande av spärrtid kan man som lägst få en (1) månad och som mest 36 månader.

Om du, genom ett brott, fått en spärrtid medan du har prövotid på ditt körkort, så kommer du nödgas ta om körkortet efter spärrtidens slut. Detta inkluderar även att du måste göra om tillhörande riskutbildningar. Undantagen från att helt förlora körkortet är om Transportstyrelsen beviljar en ansökan om alkolås.

Du blir även tvungen att ta om körkortet om du får en spärrtid som överstiger 12 månader. Detta gäller även om du haft körkort längre än 24 månader och därmed inte länger har s.k. prövotid. Du måste i ett sådant fall även genomföra riskutbildningar.

Rattfylleri körkort spärrtid

Det ska dock särskilt nämnas att det är förhållandevis få trafikbrott som enskilt ger längre spärrtid än 12 månader. Enskilda överträdelser som har en längre spärrtid än 12 månader är grovt rattfylleri (alkohol eller droger) eller grov vårdslöshet i trafik.

Man kan emellertid även få en längre spärrtid om det inträffat flera olika överträdelser vid samma tillfälle. Likaså kan du erhålla en längre spärrtid om du har begått tidigare överträdelser.

Normal spärrtid på körkort vid rattfylleri

När det kommer till rattonykterhetsbrott i förhållande till spärrtider så är utgångspunkten 12 respektive 24 månader och beror på huruvida brottet är att bedöma som grovt eller inte. Upprepat fall av rattfylleri inom de senaste 5 åren medför en spärrtid om 24 månader även om alkoholmängden inte uppnår gränsen för grovt brott.

I tidigare inlägg har jag beskrivit vad som är avgörande vid bedömningen om brottet kan anses vara grovt eller inte. Detta har jag beskrivit utifrån att det inte uteslutande handlar om vilken mängd alkohol som man haft i blodet eller utandningsluften vid överträdelsetillfället.

Varning kan, om det finns särskilda skäl, meddelas vid alkoholmängder som uppgår till 0,3 promille alkohol i blodet (0,15 mg/l i utandningsluften). Högsta Förvaltningsdomstolen har emellertid meddelat att varning kan meddelas vid uppmätta alkoholmängder till och med 0,5 promille alkohol i blodet (0,25 mg/l i utandningsluften). För uppmätta alkoholmängder som är högre än 0,5 kan man inte få en varning.

Vad kan påverka spärrtid på körkort vid rattfylleri?

Bortsett från en varningsgrundande uppmätt alkoholmängd, så finns det i princip enbart tre olika scenarion som kan medföra en ändring av spärrtiden/beslutet. Dessa är om du:

1. Blir frikänd från själva brottet. Detta innebär att Transportstyrelsen direkt återlämnar körkortet.

2. Om det tagit osedvanligt lång tid från själva brottet inträffande till dess Transportstyrelsen gör körkortsingripandet. Ibland händer det att Polis inte omhändertar körkortet på plats vid själva brottstillfället. Det innebär att Transportstyrelsen då först får vetskap om brotten när du slutligt blir dömd i domstolen. Om det tagit minst 12 månader, så finns möjlighet att påverka spärrtiden, i viss utsträckning. Om tidsutdräkten passerat över 18 månader, så ska Transportstyrelsen själva göra ett visst avdrag på spärrtiden.

3. Den sista möjligheten för att kunna påverka spärrtiden handlar om trafiksäkerhetsrisken. En kortare förflyttning av fordonet (omparkering) är ett exempel på vad som kan utgöra mindre allvarligt. Likaså om det handlat om ett alternativt fordon som till exempel moped, skoter eller båt.

Om inget av ovan nämnda möjligheter är aktuella i ditt fall, så är möjligheterna mycket små för att vinna framgång i en förvaltningsrättslig process. Behovet av körkort eller att du inte har begått någon tidigare överträdelse har, i dessa sammanhang, ingen betydelse. Såvida de inte kan sättas i relation med de tre omständigheter som vi nämnt ovan.

Snabb handläggning, tillfälliga och slutliga beslut.

När det gäller körkortsingripanden så har Transportstyrelsen ett s.k. skyndsamhetsdirektiv. Det innebär att Transportstyrelsen, även om du ännu inte blivit dömd för något brott, ändå kan göra ett ingripande mot ditt körkortsinnehav. Transportstyrelsen gör detta genom att meddela dig ett s.k. tillfälligt beslut. Tillfälliga beslut har samma funktion som ett vanligt beslut men gäller bara fram till dess den straffrättsliga processen är avklarad.

När det straffrättsliga förfarandet är avklarat ska Transportstyrelsen meddela ett slutligt beslut. Detta benämns enbart som beslut och ska enbart baseras på utfallet av brottmålet.

Med andra ord, om du blir frikänd från brottet så ska Transportstyrelsen återbörda körkortet till dig. Om du blir dömd för det du var misstänkt för så fastställer Transportstyrelsen det tillfälliga beslutet. Men, om du i stället blir dömd för något värre än vad Transportstyrelsen anfört i sitt tillfälliga beslut så kan det slutliga beslutet bli värre.

Man har alltid rätt att överklaga Transportstyrelsens beslut till förvaltningsdomstolarna. Du kan överklaga såväl tillfälliga beslut som slutliga beslut. Se vidare rubriken överklaga beslut nedan.

Överklaga beslut

Efter Transportstyrelsen meddelat ett beslut om spärrtid så har man möjlighet att överklaga beslutet till Förvaltningsdomstolen. Fördelen med att överklaga beslut från Transportstyrelsen är att det inte kostar något att få sin sak rättsligt prövad. Det finns alltså inte några rättegångskostnader eller liknande förenat med den här typen av process.

Processen är dessutom, i regel, skriftlig vilket innebär att du inte behöver inställa dig i domstol för att få din sak rättsligt prövad. Inte heller kan du få ett sämre utfall än vad Transportstyrelsen meddelat dig. Om Transportstyrelsen meddelat dig 12 månader, så kan du alltså inte få 13 eller 14 månader om du överklagar. Som sämst kan du med andra ord, få Transportstyrelsens beslut fastslaget.

Kortfattat kan man säga att man oftast har allt att vinna och inget att förlora på att få sin sak rättsligt prövad.

Överklagandet skickar man till Transportstyrelsen som i sin tur vidarebefordrar överklagandet till den Förvaltningsdomstol som ligger närmast din mantalsskrivningsadress.

De svenska förvaltningsdomstolarna består av Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen.

Nytt körkort efter rattfylleri

För att få tillbaka ett körkort eller få ta om körkort efter rattfylleri, beroende på vilken spärrtid man fått, så måste man ansöka om körkortstillstånd.

När man ansöker om körkortstillstånd efter rattfylleri, kommer Transportstyrelsen ålägga den sökande att lämna prover och läkarintyg för att styrka nykterhet. Detta gäller även om det handlar om en engångsföreteelse. Ett föreläggande om att lämna läkarintyg och prover kan inte överklagas.

Prover ska lämnas i 6 månader och får inte visa förhöjda värden, innan man kan få körkortstillstånd. Man ska därför alltid ansöka om körkortstillstånd 6 månader innan spärrtiden går ut så att man kan påbörja provtagningen under spärrtiden. Om du väntar till spärrtiden gått ut innan du ansöker så kommer du få vänta ytterligare 6 månader innan du kan få körkortet tillbaka/ta nytt körkort.

Efter du fått nytt körkort kommer denna provtagning fortsätta under en tid, för att fortsätta att styrka nykterhet.

Hur vi kan hjälpa till

För frågor kring detta denna återkallelsepunkt kan du boka in en tid för samtal eller använda dig av vår Gratis Rådgivning . Börja gärna på vår startsida för att hitta mer information om det du söker.

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies och vår integritetspolicy. 

Scroll to Top