Medicinskt hinder – alkoholmissbruk
Observera att nyare rättspraxis har utkommit och att den alkoholspecifika markören PEth numera används i stor utsträckning. Ändringen gällande PEth kom i och med Kammarrättsavgörandet 8914-19 som meddelades genom rättsfallet 8914-19, den 6:e mars 2020 av Kammarrätten i Stockholm.
– Ta hjälp av Sveriges mest erfarna trafikjurister inom trafikmedicinska frågor!
Genom ny praxis så är inte längre nedanstående referat aktuellt.
Om Transportstyrelsen misstänker att hinder mot körkortsinnehav på grund av medicinskt hinder föreligger, så kan de förelägga enskilda personer att inkomma med provresultat som styrker varaktig nykterhet. Transportstyrelsen beslutar därefter om de inlämnade proverna är att anse som tillräckligt goda för att den enskilde ska fortsätta få ha körkort.
Transportstyrelsen har med stöd av 8 kap. 1 § körkortsförordningen (1998:980) meddelat föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. I 12 kap. finns regler om bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon. En sådan substans är alkohol.
Kammarrätten i Jönköping ansåg att Transportstyrelsen gjort en för snäv tolkning av deras eget regelverk. Domstolen medgav därefter fortsatt körkortsinnehav, trots att det förekommit vissa förhöjda alkoholvärden.
Rättsfallet, Kammarrätten i Jönköping, mål 1396-19 – ej prejudicerande
X hade, efter en rattfylleridom, haft sitt körkort förenat med villkor om att ge in
läkarintyg avseende alkohol.
X hade under ett par års tid träffat minst tre olika läkare och lämnat ett flertal prover. Vid tio av elva provtagningstillfällen under en tvåårsperiod visade det sig att X hade haft förhöjda PEth-värden. Vid ett tillfälle har CDT-värdet legat över referensvärdet och vid ett annat tillfälle har GT-värdet legat över referensvärdet. Samtliga läkare ansåg dock att det inte gick att ställa diagnosen missbruk. Transportstyrelsen ansåg emellertid att de förhöjda värdena talade för en omfattande överkonsumtion av alkohol, varpå myndigheten beslutade att återkalla X körkort.
Förvaltningsrätten blev då nästa instans att pröva frågan, efter att X överklagat. I Förvaltningsrätten blev bedömningen den samma som Transportstyrelsens, varefter frågan hamnade hos Kammarrätten.
Kammarrätten ansåg däremot att man ska lägga större vikt vid de obligatoriska alkoholmarkörerna (CDT- och GT), vilka endast legat över referensvärdena vid ett tillfälle under perioden. Detta, tillsammans med tre läkarintyg som talade för att X inte hade något pågående missbruk, medförde att Kammarrätten biföll X överklagan. En ledamot var emellertid skiljaktig och vill fastställa Förvaltningsrättens dom.
Kammarrätten – fördjupat resonemang
I Kammarrätten anförde X i huvudsak följande:
Han har inte något beroende eller missbruk av alkohol. PEth kan inte heller ersätta CDT. Ingen läkare har informerat honom om att förhöjda PEth-värden skulle kunna ha så stor betydelse. Han sköter sitt arbete som lastbilschaufför och har ingen sjukfrånvaro. Arbetsgivaren har alkolås i samtliga fordon.
Transportstyrelsen motsatte sig ändring av förvaltningsrättens dom och anförde bl.a.:
Det finns tillräckligt stöd för att de förhöjda värdena visar på en alkoholkonsumtion som inte är tillfällig. Konsumtionen är från medicinsk synpunkt skadlig, dvs. ett missbruk enligt definitionen i Transportstyrelsens föreskrifter. Varaktig nykterhet har inte kunnat styrkas och omständigheterna i övrigt är inte sådana att de talar för en god prognos.
Domstolens resonemang:
Frågan i målet är om X förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom bruk av alkohol att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort, enligt 5 kap 3 § 7 körkortslagen. Kammarrätten i Jönköping, mål 1396-19
PEth, missbruk och provtagningar
I 5 kap. 3 § 7 körkortslagen anges att ett körkort ska återkallas om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.
En sådan begränsning kan t.ex. vara missbruk eller beroende av alkohol. Ett missbruk eller beroende av alkohol utgör alltså ett medicinskt hinder för innehav av körkort till dess att varaktig nykterhet kan styrkas.
Utredning i målet
Frågan var då om det X hade ett sådant missbruk som avses i 12 kap. 3 § TSFS 2010:125. Med andra ord ”ett substansbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt” och som kan jämställas med diagnosen missbruk. Vid denna bedömning används CDT och GT som obligatoriska markörer. Två förhöjda värden inom en period av 12 månader, med viss tid emellan, är enligt Transportstyrelsens mening tillräckligt. PEth kan användas som ett komplement och kan styrka helnykterhet, men kan (även enligt Transportstyrelsens interna riktlinjer) inte ersätta CDT och GT.
Kammarrätten ansåg att det utifrån handlingarna i målet inte gick att ställa en sådan diagnos avseende X. I vart fall inte utifrån de kriterier som anges i de kriteriebaserade systemen för diagnosklassifikation DSM-IV och ICD 10.
Vidare hade samtliga tre läkare som X träffat svarat nekande på om det förelåg ett misbruk.
Kammarrätten gjorde därför bedömningen att det som framkommit av handlingarna i målet inte utgjorde ett sådant missbruk av alkohol som kan anses som ett medicinskt hinder.
Det är vid denna bedömning inte aktuellt att utreda vad som krävs för att styrka varaktig nykterhet och god prognos. Inte heller vilken roll förhöjda PEth-värden spelar i en sådan bedömning.
Kammarrätten
Överklagandet bifölls och Förvaltningsrättens dom respektive Transportstyrelsens beslut upphävdes.
Skiljaktig mening
Det fanns emellertid en skiljaktig mening i Kammarrätten, som gjorde en annan bedömning i frågan:
Med diagnosen missbruk avses i Transportstyrelsens föreskrifter, förutom den kriteriebaserade diagnosen missbruk enligt DSM-IV och ICD 10, även ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt (12 kap. 3–4 §§ TSFS 2010:125). I föreskrifterna har diagnosen missbruk alltså en något vidare betydelse än den gängse betydelsen (jfr kammarrättens dom den 13 mars 2014 i mål nr 148-14).
Transportstyrelsens sektion regler och trafikmedicin har bedömt att X har ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt – dvs. ett missbruk i den ovannämnda, vidare betydelsen. Tre olika läkare har angett att anamnestiska uppgifter om ett sådant alkoholbruk inte har framkommit, men läkarna i fråga har inte förklarat eller utvecklat sina ställningstaganden i den delen.
Till detta kommer att vissa av intygen innehåller motstridiga och oförenliga uppgifter. Sektionens bedömning är däremot utförlig och tydlig och avser dessutom en helhetsbedömning av de kortare tidsperioder som har bedömts av respektive läkare. Mot angiven bakgrund instämmer jag i förvaltningsrättens bedömning att handlingarna ger tillräckligt stöd för att X har ett missbruk av alkohol. Eftersom varaktig nykterhet inte har verifierats och då omständigheterna i övrigt inte med tillräcklig styrka talar för en god prognos föreligger hinder för innehav av körkort och körkortstillstånd.
Jag vill därför avslå överklagandet.
Max Uheimer, skiljaktig
Läs vidare på vår sida hur vi kan hjälpa dig att framföra dina argument när du står ensam mot myndigheten. Eller kontakta oss för gratis rådgivning.